Stockholms fasta försvar - "Korvlinjen"
Vid 1900-talets början byggdes en rad skyttevärn, bunkrar och andra anläggningar för att skydda Stockholm mot fientliga anfall. I Tyresö kan du se välbevarade delar av dem på många ställen utmed sjösystemet från Drevviken till Erstaviken. De kallas ofta för Korvlinjen.
Skyttevärn vid Långsjön, nedanför Måndalsberget och utmed stigen mellan Måndalsstigen och Gullvivebacken i Västra Tyresö.
Oroliga tider
Förra sekelskiftet var en politiskt orolig tid i hela Europa. Under 1800-talet hade det pågått många och långa diskussioner om olika försvarsstrategier i Sverige. Samtidigt behövde viktiga samhällsprojekt såsom järnvägar, vattenverk och gasverk bekostas och många försvarsplaner genomfördes aldrig.
Privata initiativ
Det blev tydligt att Stockholm behövde ett starkare försvar nära kusten. På privat initiativ hade förmögna personer samlat pengar i bland annat Palmqvistska fonden till Stockholms befästande och 1902 bildades Föreningen för Stockholms fasta försvar. Mark på strategiska platser både norr och söder om Stockholm köptes in och planer och ritningar skapades. Alla planer var förstås hemliga.
%20(2)%20%C3%96versiktskarta%20S%C3%B6dra%20fronten%20med%20r%C3%B6tt%20ur%20Krigsarkivet.jpg)
Översiktskarta över Södra fronten med röda markeringar där stridsvärn skulle byggas. I denna del av Tyresö fanns Kumla herrgård, torp, gårdar och jordbruksmarker vid denna tid. Arméförvaltningens fortifikationsdepartement, Krigsarkivet.
Yttre H-linjen
Från 1902 byggdes cirka 100 försvarsanläggningar i en linje både norr och söder om Stockholm, den så kallade Yttre huvudförsvarslinjen. Konstruktionerna ringlade fram i terrängen och kom att kallas för Korvlinjen. I söder bildade sjösystemet en naturlig gräns och genom att bygga stridsvärn på landremsorna mellan dem kunde ett ganska stort område övervakas. Från Drevviken via Långsjön och Tyresö-Flaten bildades en linje med skyttevärn, som skulle bemannas med nästan 3 000 man. De skulle försvara staden med hjälp av gevärseld och kulsprutor mot anfall framförallt till fots. Pansarfordon var ännu ovanliga och bombflygen kom inte förrän under första världskriget. I norr byggdes en liknande linje, i närheten av Täby.
%20S%C3%B6dra%20fronten,%20L%C3%A5ngsj%C3%B6n%20och%20Drevviken.%20Ur%20Krigsarkivet.jpg)
Året är 1916 och första världskriget pågår för fullt. På en äldre karta lades färgmarkeringar in som visar hur området kring Drevviken skulle försvaras: mörkt orange markerar kulsprutornas räckvidd (1200 meter) och ljusare partier markerar partier som täcktes av gevärseld som nådde hälften så långt. Den röda halvcirkeln i övre delen av kartan markerar platsen för en haubits, en slags kanon. Idag är det Alléplansrondellen. Ur Krigsarkivet, Arméförvaltningens fortifikationsdepartement. Alla ritningar och kartor var hemligstämplade.
Det största fortet
Måndalsfortet var störst i Kumlapasset, som var namnet på denna del av den södra fronten. Det är ett stort system av täckta skyttevärn och bunkrar och ligger kvar i skogspartiet uppe på berget, där Gudö å övergår i Långsjön. Det började byggas 1903 och en bit in på första världskriget (1914-1918). Det ingick i försvarets anläggningar fram till 1950-talet.
Ritning över Måndalsfortet som var huvudfort i Kumlapasset och en ganska imponerande anläggning. Ur Krigsarkivet, Arméförvaltningens fortifikationsdepartement.
Vid Gammelströmmen
Gammelströmsfortet eller Skälsätrafortet är imponerande med sina 137 gluggar. Det finns en stig uppför berget från strömmen, men det går också att gå via den så kallade "Hundängen".
Landstormsmän i ett öppet skyttevärn. Ur Krigsarkivet, Arméförvaltningens fortifikationsdepartement
Landstormen bemannar
Korvlinjen skulle bemannas av äldre värnpliktiga, det vill säga de som var över 32 år. De kallades för landstormen. Allmän värnplikt hade införts 1901 och gällde bara män. På 1920-talet engagerade sig dock även landstormskvinnor, som sedan blev Svenska Lottakåren. Deras främsta uppgift blev att samla pengar till männens utbildning och att hålla med mat.
Fort vid Långsjöns östra del. Från järnluckan kunde en strålkastare lysa upp sjön.
Spaning över sjön
En bunker ligger precis nedanför Solsäter och ett skyttevärn i halvcirkel på udden vid Långsjöns östra ände. En löpgrav är nedsprängd i marken här så att värnet gick att nå utan att synas. Båda anläggningarna har gluggar med kraftiga järnluckor. Här skulle strålkastare lysa upp nattetid.
Forten och krigen
Under första världskriget kom flyganfall som stridsmetod och stridsvärnen behövde kompletteras och moderniseras. De rustades upp fram till andra världskriget och ingick i det svenska försvaret fram till 1952. År 1955 ombildades föreningen till Stiftelsen för Stockholms fasta försvar. Dess uppgift är att ekonomiskt stödja verksamhet för Stockholms försvar och främja frivillig verksamheten gällande beredskap mot krig och kriser.
Militärhistoria - värd att bevara?
Idag är forten fullsprayade med grafitti och delvis skymda av skogen som nu har vuxit sig hög. Tallar har till och med slagit rot i betongen! Frågan om vem som ska ta ansvar för deras bevarande pågår nu i flera instanser.