Uppsätra torpruin
I skogsbrynet ligger resterna av ett torp från mitten av 1600-talet. Sätra kommer av säter som betyder utmarksäng, det vill säga lite sämre odlingsmarker som torparna ofta fick hålla tillgodo med.
Tecknad rekonstruktionsskiss av konstnär David Bracken. Går du bland ruinerna kan du se resterna av ladan (närmast skylten) och boningshuset längre bort utmed gångvägen.
Drängen på bruket
Ruinerna är resterna av torpet Uppsätra. Det uppfördes 1647 av en dräng som arbetade vid krutbruket i Wättinge (dagens Nyfors). Då fanns 16 dagsverkstorp i Tyresö. 1698-1746 bodde en smed här och efter honom en kolare från Wättinge kopparhammare under sju år.
Torpare under Rundmar
Torparen på Uppsätra har gjort dagsverken på Rundmars gård som i sin tur låg under Tyresögodset. Dagsverket kunde vara skötsel av vägar, arbete i skogen eller i jordbruket. Kvinnor och barn kunde plocka bär till försäljning eller ta hand om andras tvätt. I början av 1900-talet tillverkade den dåvarande torparen träskor till försäljning. Hushållet kunde bestå av mor och far, ett stort antal barn, piga och dräng. Torparen hade 2-3 kor, ett ungdjur, en häst, några får och en gris. Förutom boningshuset med ett rum och kök fanns matkällare och en ladugård.
Torp och torpare i början av 1900-talet. Till höger står pigan, som är mamma till den lilla pojken. Foto: Tyresö hembygdsförening
Långa vägar
En man som bodde på torpet på 1920-talet berättade att han redan som sjuåring fick ro över två sjöar, Flaten och Albysjön, för att komma till skolan, nuvarande Tyresö bygdegård. På vintern trampade hans mamma upp spår i snön där han kunde gå.
Brunnen var ofta torr så dricksvatten fick hämtas från en källa.
Vad finns kvar?
Vid bergssidan finns resterna av en smedja, som tillhörde smeden Jöns Larsson som bodde här första halvan av 1700-talet. Runt torpet växer det en hel del blommor som är typiska för torpmiljöer och ängsmarker. Några av de blommor du kan hitta här är backnejlika, gulmåra, syrenbuskar, rödklöver, johannesört, rölleka, gulsporre, smörblommor, teveronika och såpnejlika. Såpnejlika blommar på sensommaren med stora rosa eller vita blommor. Den växer ofta runt gårdar och torp och användes både för att göra såpa och som läkeväxt. Om du gnuggar lite på den känner du en tydligt tvåldoft.
Hitta på sidan