Bollmora och Tyresö centrum - kulturhistoriska miljöer

Inga fler sommargäster

Landsbygdskommunen Tyresö hade i mitten av 1950-talet 3600 invånare, varav många fritidsboende. Men sommargästerna gav inga skattepengar. När ett större markområde kring Bollmora gård blev till salu från det stora Tyresögodsets marker, insåg kommunledningen att detta var platsen man hade sökt efter till ett nytt centrum för kommunen.

Den konkava staden

Köpekontraktet om 4 miljoner kronor undertecknades 1955 och två år senare slöts ett avtal med HSB om att bygga 2000 lägenheter och ett nytt centrum. Det nya samhället planerades efter amerikansk förebild med höga hus i utkanten av samhället och låga hus i centrum, i arkitekturkretsar kallat för "den konkava staden". Samhället låg utanför tunnelbanesystemet och bilen var det självklara färdmedlet till och från orten, men i centrumområdet skulle finnas bilfria gångvägar och en mänsklig skala. Arkitekt bakom de nya idéerna var Bo Sahlin.

Bollmora och Tyresö centrum

Bollmora centrum invigdes 1965 och kommunadministrationen flyttade hit från villan i Trollbäcken som hade fungerat som kommunalkontor. Redan från början grälades det om namnet på den nya stadsdelen. Vid en omröstning 1987 vann namnet Tyresö Centrum med stor majoritet och namnet Bollmora har fått leva kvar som namn på själva tätorten.

Lex Bollmora

En skriande bostadsbrist i Stockholm ledde till att många unga familjer fick flytta ut till de nya förorterna. Flera bostadsföretag visade intresse för att bygga i Tyresö, men allmännyttiga bostadsföretag fick då bara bygga i den egna kommunen. År 1959 genomfördes en lagändring, Lex Bollmora, som tillät dem att bygga även utanför sin hemkommun. Snart blev Familjebostäder involverade i Bollmora liksom Svenska Bostäder.

Miljonprogrammet

Med regeringens miljonprogram, som var en satsning på att bygga en miljon bostäder under tio år, kom bebyggelseutvecklingen sedan att ta fart i en annan riktning än man ursprungligen hade tänkt sig. Kommunen hann inte med i planering av service, vägar med mera. Utvecklingen styrdes av byggföretagen snarare än av kommunledningen. Inte förrän 1970 hade Tyresö ett eget stadsarkitektkontor.

Bollmora fick dåligt rykte

De sociala problemen uteblev förstås inte i ett samhälle som växte så fort och Bollmora hade i många år en dålig klang. Det var i denna tid som många av Tyresös föreningar startade, delvis med syftet att fånga upp alla sysslolösa ungdomar.

Nya tag

Under 1980- och 90-talet gjordes stora satsningar för att restaurera den centrumnära bebyggelsen med nya fasadmaterial, balkonger och bättre gårdar, till exempel utmed Sikvägen och i Granängsringen. Tyresö centrum restaurerades och glasades in 1989.

Just nu pågår stora utbyggnader av Norra Tyresö centrum.