Follbrinksströmmen- kulturhistorisk miljö
Nivåskillnaden från sjöarna Albysjön och Fatburen till Kalvfjärden är 14 meter. Redan på medeltiden användes vattenkraften för att mala mjöl. Den stillsamma, lummiga miljön vid vattendraget döljer en lång och spännande historia om industrier, industrihemligheter och hårt arbete.
Strömstugan på 1960-talet. Foto: Sander Rosén, Nordiska museets arkiv
Hästdragarbacken
Under bronsåldern gick det ännu att paddla in från Kalvfjärden till Albysjön och resten av sjösystemet som sträcker sig en bra bit in på Södertörn. Vid järnålderns början, 500 år före vår tideräkning, har sjön snörpts av och då skapades en dragväg. Namnet Follbrinken tros betyda "hästbacken", det vill säga där man med draghjälp kunde komma uppför backen med sin last.
Koppar och järn
Vid 1600-talets början fanns en kopparhammare som drevs av kopparslagare i Stockholm och en masugn där man framställde järn. Järnmalmen kom med båt från gruvorna på Utö. Ett järnbruk med fyra härdar uppfördes. I fasaden på Tyresö kyrka kan du se ankarslut som tillverkades här.
Kläder till armén
År 1664 startade ägaren till Tyresögodset, Maria Sophia De la Gardie, tillverkning av yllekläder med den svenska armén som storkund. Vid strömmen låg färgeri och vadmalsstamp. På Lilla Tyresö fanns vävarstugor, bodar och arbetarbostäder.
Två år senare startade Sveriges första oljeslageri, där det framställdes vegetabilisk olja av lin- och hampfrön. Senare tillverkades såpa av oljan. Både klädes- och oljeproduktionen upphörde 1688.
Stål och brännvin
På 1730-talet startade två engelska bröder en ståltillverkning enligt engelsk, hemlig metod, men den lades ner 1765.
En mjölkvarn hade funnits vid forsen i flera omgångar, liksom en såg.
Kring 1780 var Tyresö kvarns storhetstid slut, bara ett brännvinsbränneri fanns kvar.
På 1850-talet byggdes en kombinerad såg och mjölkvarn. Sågen var i bruk i nästan 100 år. Under större delen av 1800-talet präglades hela området vid strömmen av bruksbyggnader. Det gällde även Lilla Tyresö där det fanns bodar,
arbetarbostäder samt en krog. På denna sidan ån fanns verksamheter medan slottslivet försiggick på den andra.
Strömstugan byggdes på 1890-talet som bostad, med tillhörande uthus för grisar, höns, matbod och dass. Vid breddningen av Brakmarsvägen stängdes möjligheten att använda bron över dit.
Hitta på sidan