Kumla herrgård - kulturhistorisk miljö
Kumla herrgård är idag en väl gömd kulturhistorisk skatt, en liten herrgård helt omgiven av stora villor. Förtätningen av området har skett under de senaste fyrtio åren men för att spåra Kumlas historia får vi gå tillbaks till forntiden.
Vikingarnas tid
Under järnåldern fanns i detta område åtminstone två gårdar, Kumla och Näsby. Till gårdarna hörde gravfält. Fornuddens gravfält ligger kvar än idag med ett stort antal kullar och högar vid Drevvikens strand medan Näsbygravfältet grävdes ut på 1970-talet och togs bort för att ge plats åt ny bebyggelse.
%20Bodings%20karta%201750-tal%20v%C3%A4stra%20delen.jpg)
Utsnitt ur Gabriel Bodings karta från ca 1750. På godsets ägor finns några torp och gårdar, i övrigt är området obebyggt. Vid Kumla gård fanns en väderkvarn.
Bönder och köpmän
I 1500-talets jordeböcker hittar vi två självägande bönder i "Kumbla". De betalade skatt till kronan i form av korn, mjöl, fläsk, hö och smör, höns, ägg, ved stockar, bräder och lingarn. Dessutom skulle de göra dagsverken. Från och med 1600-talet kom Kumla att ingå i det stora tyresögodset, men marken köptes 1680 av stockholmsköpmannen Olof Törne och omfattade då hela västra delen av Tyresö. Mellan godsen fanns en naturlig gräns i form av sankmarker och skog.
Rikast i landet
Törne hade byggt upp en förmögenhet på redarverksamhet och var en av landets rikaste män. Han hade flera lantegendomar på Södertörn som han kunde flytta runt till. Här i Kumla låter han uppföra den lilla herrgårdsanläggningen i karolinsk stil med huvudbyggnad flankerad av två låga paviljonger i fonden av en lång allé. Törne adlades till namnet Törnflycht och när han dog 1714 övergick gården till sonen med samma namn. Senare kom Kumla genom gifte att ingå i tyresögodset igen.
Kumla herrgård ca 1920. Den högra flygeln finns inte kvar. Foto: Tyresö hembygdsförening
Gods och gårdar
Till gården har hört ett stort antal byggnader: stall, bostäder för gårdsfolket, smedja, vagnshus, olika fähus och väderkvarn som låg på bergknallen öster om mangården. Till herrgården hörde förstås också trädgård med kryddgård och fruktträd öster om lindallén. I ett orangeri, ett växthus, odlades exotiska frukter. Ett antal torp med namnen Kumla, Hanviken, Vreten, Skogängen och Njupkärr, senare även Borgen, Näset och Lindalstorpet låg på godsets mark, som i stort sett omfattade den nuvarande västra delen av kommunen.
Karta över Kumla gård 1906. Häradskartan ur Lantmäteriets arkiv.
Marken styckas
Under 1800-och 1900-talen hittar vi flera olika ägare till Kumla och vid 1900-talets början börjar godset att styckas. Jordbruket lönade sig inte längre och lades ner 1929. År 1910 köpte Mellersta Sveriges Egna Hem AB, som kom att få stor betydelse för områdets utveckling. På de gamla jordbruksmarkerna byggdes nu mängder av egna hem av de trångbodda stockholmarna som ville fly stadens ohälsosamma miljöer.
Pensionat, flyktingboende och restaurang
Under 1930-60-talen fick herrgården bli pensionat, teknisk fabrik och flyktingboende. Läs en personlig berättelse om en flyktingfamilj genom att klicka här.
Tyresö kommun köpte herrgården 1969 och efter en lång tids förfall rustades den upp, till stor del med frivilliga krafter och invigdes 1988. De små herrgårdssalongerna hyser sedan många år restaurang med en liten trädgård mot Drevviken.