Fårdala gård - kulturhistorisk miljö

Ett torp under Tyresögodset

Torpet byggdes på det stora Tyresögodsets marker och i torparens kontrakt ingick att arbeta i godsets jordbruk. Förutom en summa pengar skulle torparen betala med arbete, så kallade dagsverken, både vinter och sommar. Den förste torparen, Lars Nilsson Löfving, var även skräddare.

Torparfamiljens arbete

År 1884 fanns på torpet en häst, två oxar, sex kor, sex ungnöt, en gris och 16 höns. Förutom arbete skulle torparen och hans familj hålla med "tjugo körningar med häst, skall spinna fem skålpund eller tio skålpund blånor, hugger och levererar på anvisat ställe tre famnar ved som skall vara sex quarter lång, lämnar 200 kärvar godt löf, en kanna hallon, en dito smultron, två dito lingon, ett tjog färska ägg samt håller i fullt lagligt skick femton famnar vägstycke å Tyresö gärde och 35 famnar å Tegelbruksvägen."

Ordförklaringar: blånor är spunnet garn av ylle eller lin. Fem skålpund är ungefär 2,5 kilo. En famn är sex fot eller 1,78 cm. En quarter är ca 15 cm. Veden skulle alltså vara i cirka 90-centimeters bitar. Godt löf: löv samlades i kärvar och torkades för att användas som djurfoder.

Bostadsområdet Fårdala

Bostadsområdet Fårdala med villor och småhus, planerades och byggdes 1963-67 av Tyresö kommun. I väster byggdes rad- och kedjehus som såldes via flera banker och HSB, som även var inblandade i husbyggandet. Området har flera typhusgrupper. I östra delen byggdes friliggande villor i privat regi på traditionella villatomter. I området finns många exempel på 1960-talets tidstypiska byggande med exempelvis tegelfasader. Många av de första invånarna arbetade på LM Ericsson, som var den nya stora arbetsgivaren vid den tiden.

Vägarna

Slåttervägen, som slingrar i en stor loop genom området, påminner om ängsmarkerna som fanns i dalgången. De övriga vägarna, som klättrar i en milt kuperad terräng, har namn efter bär.