Alby gård - kulturhistorisk miljö

Mitt i Tyresö kommun ligger Alby friluftsområde som en grön lunga med en lång historia. Landskapet vid Albysjön innehåller många historiska lager som berättar om äldre tiders Tyresöbor. I nästan tre sekel var Alby gård prästgård men är numera en friluftsgård.

En skyddad havsvik

För 4 000 år sedan var Albysjön flera lugna, skyddade vikar med direkt förbindelse med havet. På låga strandängar gick bronsålderskor och betade, kanske odlades någon mark och fiske fanns på nära håll. Kvar från denna tid är ett antal stenrösen på höjderna runt om Albysjön.

Dunge med järnåldersgrav i Alby

Gravar från järnåldern finns i varenda dunge, här bakom utegymmet.

Järnåldersgårdar

Från järnåldern är spåren efter människor tydligare. Vi får tänka oss flera gårdar runt sjön vid Alby, Uddby och Gimmersta och säkert även söder om sjön, som nu hade stängts av från havet genom landhöjningen. Från järnåldern finns inga husrester kvar, men ett stort antal gravar, i snart sagt varenda dunge: bakom utegymmet, bakom grillplatsen och invid parkeringen, bland annat.

Utsnitt ur Gabriel Bodings karta 1749-52

Utsnitt ur Gabriel Bodings karta från 1749-52. Alby gård syns som Prästgården, med åkrar och ängar runtom.

Prästgården och det stora godset

Under medeltiden samlas många gårdar i Tyresö under det stora Tyresögodset och i början av stormaktstiden på 1630-talet är det en av rikets mäktigaste män som är ägare. Gabriel Oxenstierna, riksdrots och bror till rikskanslern Axel, låter nu uppföra Tyresö slott och kyrka och donerar gården "Äleby" till prästboställe. Gårdar från Brännkyrka och Österhaninge bildade den nya församlingen Tyresö 1636.

Prästgården såg troligen ut ungefär som en vanlig bondgård, det vill säga ett timrat envåningshus. I lag reglerades vilka rum som skulle finnas och vilka övriga hus sockenmännen var tvungna att bygga. Önskade sig prästen något utöver detta var han tvungen att bekosta det själv. Jorden som tillhörde var en löneförmån, men prästen sågs sällan på åkern utan höll sig med pigor och drängar som skötte jordbruket och djuren. Den förste kyrkoherden hette Petrus Brunnius.

Vykort av Tyresö prästgård, 1900-talets början

Prästgård med två våningar

En brand förstörde gården 1723, men den byggdes upp igen av grevinnan Gyllenstierna som då ägde Tyresögodset. År 1805 var huvudbyggnaden återigen i så dåligt skick att den revs. Ett nytt hus byggdes 1807 på samma grund och med samma planlösning som tidigare. Den nye kyrkoherden Carl Peter Rådstrand lät då uppföra en andra våning som han bekostade själv. Huset brädpanelades nu utvändigt och målades rött. Det är ungefär så som huset ser ut idag.

Prästen flyttar från Alby

Till kyrkan tog sig prästen med familj antingen med häst och vagn eller med roddbåt över sjön. Även denna kyrkväg blev till slut för lång. En ny prästgård byggdes närmare kyrkan och den siste prästen Gunnar Gunolf flyttade från Alby 1938 till den nya prästgården på Tjärnstigen. Då hade Alby varit prästgård i nästan 300 år!

Förändringar under 1900-talet

Från sekelskiftet 1900 var jordbruket utarrenderat. Jorden brukades fram till 1967 då siste arrendatorn flyttade. En del av jordbruket gick in under Uddby gård och resten blev grönområde för friluftslivet. Sedan den siste prästen flyttade har Alby varit pensionat för utarbetade husmödrar, barnkoloni i kommunal regi samt uthyrt som sommarnöje innan det övertogs av kommunen 1960.

En stor skillnad sedan prästgårdens tid är dels verksamheterna i alla de olika byggnader som hörde till lantbruket med djurstall, vagnshus, bryggstuga och diverse förråd, dels att byggnaderna tidigare omgavs av en mer varierad växtlighet i form av fruktträdgård, grönsaksland och bärbuskar. På den nuvarande lekplatsens yta fanns fram till 1920-talet en stallänga och på 1980-talet revs ytterligare en stallbyggnad som låg som fond vid parkeringen. Idag har gröna gräsmattor fått ersätta den varierade växtligheten.

Plan över Alby prästgård 1905

Öl och tvätt

Genom årens lopp har husen som tillhört Alby skiftat i antal och funktion. Äldst är bryggstugan (nr 2, nu raststuga) med ursprung i 1700-talet. I ena halvan bryggde man öl, kokade tvätt och genomförde större hushållsgöromål. I den andra delen fanns plats för en piga eller en dräng att bo. Spannmålsboden (nr 3) byggdes 1807 och hyser numera Naturens rum. En källare byggdes 1925 vid gårdsplanen. Stallet och magasinet (nr 6) är idag förråd. En lång stallänga är riven, där finns lekplats nu. I logen och ladan från 1800-talet, finns nu omklädningsrum och bastu samt Alby föreståndares expedition (nr 7). Den gamla arrendatorsbostaden (vid boulebanan) är från 1800-talet. År 1937 flyttade arrendatorn över till nya arrendatorsbostaden (vid fårhagen) som då byggdes. Drängstugan med källare (bredvid raststugan) är från ca 1925.

Sidan publicerad av: Lena Guthe
Senast uppdaterad: 29 juni 2018
Upp