Brevikshalvön - kulturhistorisk miljö
Brevikshalvön är ett namn som har många definitioner. Här används det om den långa landtunga som sträcker sig från Tyresö slottsområde och nästan en mil åt sydost. Länge var Brevikshalvön ganska glest bebyggda skogs- och jordbruksmarker som under 1900-talet har bebyggts med så kallade sommarnöjen och fritidshus. Sedan 1990-talet har många familjer flyttat hit permanent och samhällsservicen byggs ut.
Dalgången mot Dyviks gård, med rötter i medeltiden, i ett ålderdomligt kulturlandskap.
Säljägare på skäret
Efter istiden för ungefär 10 000 år sedan stack bara ett skär upp ur havet, långt från fastlandet. Skäret besöktes av säljägare som behövde laga ett mål mat och vila från en lång paddling i sina skinnkanoter. De lämnade efter sig lite kvartsavslag, bland annat. Det skäret är nu Telegrafbergets topp och under 2000-talet har spännande fynd gjorts som berättar om de allra äldsta besökarna i Tyresö.
Medeltida gårdar
Från medeltiden fram till 1930 låg halvön under tyresögodset, befolkad av dem som levde på några små gårdar: Dyvik, Ällmora, Trinntorp, Brevik. På 1600-talet anlades ett tegelbruk som var i bruk i flera hundra år.
%20Bodings%20karta%20%C3%B6stra%20delen%20(2).jpg)
På Gabriel Bodings karta från ca 1750 ser du de gårdar och torp som fanns vid den tiden. Under texten Finnborg låg Tegelbruket.
Sommarnöjet i skärgården
Under 1900-talets början byggdes Breviks villasamhälle. Stora sommarvillor uppfördes åt välbeställda familjer som ville fly innerstadens ohälsosamma miljöer. Det finns många berättelser om dem och många andra samtida tyresöpersonligheter i boken Brevikshalvön – i skuggan av en markis. Se länken nedan.
.JPG)
Ett tiotal stora trävillor i nationalromantisk stil byggdes kring Breviksmaren vid 1900-talets början. Till Breviks villasamhälle anlände familjerna med ångbåt från Stockholm.
Fritidshus för alla
På 1930-talet började tomter styckas av för sommarstugor, en utveckling som fortsatte i många år i hela skärgårdsbygden.
%20tolvekarna.jpg)
Fritidshuset Tolvekarna byggdes som ett typhus i området Nytorp-Tegelbruket tillsammans med en rad andra hus under utställningen "Det moderna sommarhemmet" 1935. Huset övertogs av designern Estrid Ericsson, känd för att ha grundat Svenskt Tenn. Hon ägde det i många år. Foto: Svenskt Tenn.
Sedan 1990-talet har många nya familjer sökt sig till halvöns natursköna läge och under 2000-talet sker ganska stora förändringar med detaljplaneläggning, anslutning till kommunalt vatten och avlopp, utbyggnad av service med mera. I samband med utbyggnaden har kulturmiljöunderlag tagits fram över några områden. Klicka på de gröna balkarna.