Rundmars gård
Rundmar är en av Tyresös äldsta gårdar. Med sitt läge vid den grunda viken och vid infarten till sjösystemet på Södertörn finns det skäl att tro att det har bott människor på denna plats sedan början av medeltiden. På Rundmars marker har även hittats en stenåldersklubba.
Vy över Rundmars gård på 1930-talet. Bild i privat ägo.
Rundmar under Tyresögodset
Rundmar ingick i tyresögodset redan på 1400-talet. I de tidigaste jordeböckerna från 1540-talet finns inte adelns bönder upptagna, men år1581 nämns en ”Botwed i Runmar” som landbonde åt Nils Ryning, godsherre på Tyresö. En landbonde skulle betala årlig ränta till godsägaren beroende på hur stor gården var. Rundmar räknades som ett halvt hemman. Räntan bestod av pengar, spannmål, får, höns, ägg, hö samt ”sågestockar och kasteved”.
Rundmar och Tyresöindustrierna
I mitten av 1800-talet fram till 1871 arrenderades Rundmars gård av C O Abrahamsén som drev industriverksamhet vid Nyfors. I slutet av 1880-talet arrenderades gården av Carl Gustaf Pettersson som också hade Spirudden som sidoarrende. Petterson flyttade 1892 till Uddby gård men behöll arrendet på Rundmar till sin död 1898. Torparna på Grändalen, Karlberg, Uppsätra och troligen även Flodmossen fick göra sina dagsverken på Rundmar.
Jordbruket upphör
Jordbruket på Rundmar upphörde 1944. Då fanns fyra hästar och ett tjugotal nötboskap, varav hälften var mjölkkor. År 1967 gjordes en byggnadsinventering på gården och det konstaterades att ladugården hade rivits och utom boningshuset fanns två fallfärdiga knuttimrade bodar, en där stallet finns idag och en nordost om boningshuset.
Hästarna på Rundmar
Ridverksamheten på Fårdala gård flyttade hit i mitten av 1980-talet, då Fårdala övertogs av kommunen. Tidigare hade hästarna gått på sommarbete på Rundmar. Ridverksamhet har fortsatt in på 2010-talet i annan regi.
Vad händer nu?
Rundmar köptes av Tyresö kommun cirka 2010 eftersom gården ansågs värdefull för det rörliga friluftslivet, bland annat.