Nyfors och Wättinge

Nyfors är en Stockholmsområdets mest spännande platser ur industrihistorisk synvinkel. Här har en rad olika tillverkningsindustrier tagit vara på vattenkraften från 1400-talet till och med 1900-talet.

Först Wättinge

Från denna passage mellan sjöarna Tyresö Flaten och Albysjön går många trådar till olika delar av Tyresös historia. Namnet Wättinge hänger ihop med den stora stenbumlingen "wättingen" som ligger mitt i utloppet. Fallhöjden är cirka 6 meter mellan de båda sjöarna. Kraften i fallet togs tillvara redan på 1400-talet då det berättas om en mjölkvarn på platsen.

Kungens krutfabrik

På 1500-talet lät Gustaf Vasa anlägga en hammarsmedja som under ca 30 år bearbetade järn och framställde produkter för kronans behov såsom bultar, murankare och kanonplåtar. Hammarsmedjan flyttades till Nacka på 1560-talet och en krutkvarn byggdes upp istället. Krut var en svåranskaffad krigsförnödenhet och det var viktigt att vara självförsörjande. I början av 1600-talet flyttade kruttillverkningen helt från Tyresö.

Järntråd och kopparplåt

Vid Wättinge anlades redan 1595 Sveriges första järnvalsverk. Järnet klövs i smala trådar att göra exempelvis spik av och här arbetade 25 tyska hammarsmeder, flera klyvare och periodvis närmare 100 soldater som behövdes för arbetet med kolningen. Vid samma tid finns även en kopparhammare som tillverkade takplåtar till Stockholms slott och en såg. Vattnet leddes i långa rännor på höga stolpar.

Barnarbete

I början av 1600-talet finns också en valkkvarn som filtar ylletyg. Här arbetade barn och ungdomar från Stockholms barnhus, då "fattigdomen i landet ej lämnar deras föräldrar medel att sörja för deras nyttiga uppfostring, och för den skull ingen annan utväg lärer övrig bliva, så framt förekommas skall att Riket ej må bliva uppfylt med överdådigt och odugligt folk...."

Nyfors pappersbruk

I mitten av 1700-talet börjar namnet Nyfors användas, då ett stort pappersbruk byggdes upp med tillhörande arbetarbostäder och torkvindar. 1849 byggdes den stora disponentbostaden vid sjön. Den var ursprungligen rödfärgad. I slutet av 1800-talet byggdes pappersbruket om till sågverk med en stor byggnad över forsen.

Den gamla vägen

I mer än 200 år, fram till 1908, fanns också en sämskmakarstamp där djurhudar bearbetades till mjuka skinn. Allfartsvägen hit hette Sämskmakarevägen och motsvaras idag av den gång-och cykelbana vi kallar Wättinge gårdsväg.

Storhetstidens slut

Vid förra sekelskiftet började ångmaskiner och elmotorer konkurrera ut vattenkraften och den sista verksamheten var en såg och mjölkvarn som drevs av en byggmästare under åren 1925-36. Han levererade bland annat virke till de nya sommarhusen vi Flatens norra strand. I många år var sedan området förfallet, vattnet spolade undan mark och husgrunder och först 1975 restaurerades Nyfors med en gång-och cykelbro.

Nyfors idag

Idag är disponentbostaden privatbostad och Nyfors en del av en populär vandringsled och naturområde. Av den forna industriverksamheten syns spåren i markens stensättningar. Det är svårt att föreställa sig alla de skiftande verksamheter som har funnits här, med människor i arbete och knirkande vattenhjul. I böckerna Tre Strömmar och Tyresö genom tiderna kan du få mer kunskap om området.

Sidan publicerad av: Lena Guthe
Senast uppdaterad: 27 juni 2018
Upp