Krusboda - kulturhistorisk miljö

Krusboda var ett torp från 1600-talet. Det nya Krusboda byggdes 1969–1974 som ett av Sveriges största grupphusområden med höga sociala ambitioner som handlade om att underlätta möten mellan människor.

En social labyrint

När Krusboda byggdes var den stora inflyttningsvågen till Bollmora på 1960-talet redan i full gång. Nu tillkom 1 400 bostäder i form av radhus, atriumhus och friliggande villor. Krusboda blev ett alternativ till de stora höghusen och befolkades av unga barnfamiljer, som kunde låta barnen springa på de labyrintliknande gågatorna utan att riskera att bli påkörda. Bilen parkerades i de stora garagelängorna i områdets utkant. Denna planering har lockat barnfamiljer även under senare år.

Småskalig variation

Redan från början fick fasaderna lite olika utseenden och olika färgsättning för att skapa en småskalig miljö runt de små torgen och lekplatserna. Efter närmare femtio år har husen fått en alltmer individuell prägel och nu diskuteras frågan om det kan vara värdefullt att bevara ett stråk av bebyggelse som inte får förändras; en kulturminnesmärkning.

Krusbodatorpet i svart-vit bild

Krusboda torps manbyggnad från förra sekelskiftet. Foto från Tyresö hembygdsförening

Krusboda torp

Krusboda var ett torp som låg utmed den viktiga allfartsvägen Sämskmakarvägen mellan Bollmora gård och Nyfors, nuvarande Wättinge gårdsväg. Det byggdes på 1600-talet som klockarebostad, en enkel timmerstuga med kök och kammare. Klockaren var prästens högra hand och hade rätt till fri bostad. Flera uthus hörde till torpet. Krusboda fungerade som klockarbostad fram till 1740-talet och blev sedan dagsverkstorp under tyresögodset. Torpet monterades ner på 1970-talet.

Vägen går genom Krusbodatorpets byggnader

Vägen förbi torpet. Vy från söder. Foto: Elisabet Tegner 1967.

Sidan publicerad av: Lena Guthe
Senast uppdaterad: 4 juni 2020
Upp