Masten eller Ericssons telefonfabrik
Kring denna tomt utspelade sig ett rafflande scenario när kommunen var mycket ung. Namnet Masten kommer från en radiomast som sattes upp på tomten i slutet av 1950-talet. Den togs ner 2017.
Detalj av en stor mosaik som utfördes för den nya industribyggnaden ABN 1961. Konstnär var Björn Jonson och mosaiken har varit dold under många år fram till 2021 då den frilades. Foto: Per-Erik Adamsson.
Bostad och arbete
I det nya område som Tyresö kommun köpte av markis Lagergren (den yngre) 1955 planerades bostäder för 12 000 personer och kommunledningen började nu intressera sig för hur man även skulle skapa arbetsplatser. När så dammsugarkungen Axel Wenner-Gren dök upp som finansmagnat var kommunledningen mycket positivt inställda till ett samarbete.
Silicon Valley i Tyresö
Wenner-Gren hade redan i början av 1950-talet startat ett företag för datamaskiner i Kalifornien och efter några knackiga år beslöt han att flytta tillverkningen över till Sverige i syfte att göra Tyresö till Sveriges nya elektronikcentrum! Här hade han kommit i kontakt med energisk entreprenör och uppfinnare, Bo Nyman, som bildade ABN (Aktiebolaget Bo Nyman). I samråd med kommunen sattes spaden i jorden på Bollmoratomten år 1958. Här planerades för en modern datorindustri med tusentals anställda och man tänkte även anlägga sjukhus och brandkår. Projektet fick stor uppmärksamhet i media och kommunens styrande tyckte att de hade haft en väldig tur!
Upp som en sol...
Planerna havererade dock ganska snart. Axel Wenner-Gren dog 1961 och det visade sig att det storslagna projektet var ett luftslott. Nu stod Tyresö kommun med 1200 tappade arbetstillfällen, en tom fabrik och en provisorisk brandstation. Kommunledningen bestämde sig för att köpa fastigheten för att ha som skola och förvaltningslokaler och fick betala 13 miljoner kronor.
Interiör från telefonfabriken L M Ericsson i Bollmora. Foto: Peter Myhr
Telefonaktiebolaget L M Ericsson
Efter många turer lyckades kommunen krypa ur avtalet genom att L M Ericsson fick köpa för vrakpris och byggde ut anläggningen till en fabrik som kom att sysselsätta 1400 personer. Under perioden 1963 till 1993 var Ericsson en mycket betydelsefull arbetsgivare i Tyresö men lämnade sedan kommunen helt. Mer om denna epok kan du läsa i boken Från vildmarksstråk till storstadssatellit av Anne Sahlin - Bollmoras expansion på sextiotalet.
%20C3L%20R%C3%A4cke%20telefoner%20Foto%20Lena%20Guthe%202009%20WEB.jpg)
Räcket med telefonerna satt på den lilla vaktkuren som ledde in till Ericssons industriområde. Kuren stod kvar i många år efter att Ericsson hade lämnat Tyresö, men revs när de nya bostäderna och parkeringshuset byggdes. Foto: Lena Guthe
Livslångt lärande
Under 1990-talet flyttade kommunens satsning på vuxenutbildning in i lokalerna under namnet C3L, Centrum för livslångt lärande, och upptog en stor del av byggnaden. Tyresö montessoriskola flyttade in i en av barackerna. Under 2000-talet har vuxenutbildningens verksamhet flyttat ut och finns nu på Tyresö Gymnasium. Det som kallas Masten idag består av en rad olika verksamheter med skolor, gym och kontorslokaler intill ett nybyggt bostadskvarter. Det enda som påminner om industrierna - förutom den stora tegelbyggnaden - är gatorna, som har fått namn efter de kända industrimagnaterna.