Uddby kraftverk - kulturhistorisk miljö

Albysjöns utlopp i Uddbyviken är en intressant industrihistorisk plats. I terrängen finns rester av en mängd olika verksamheter och dessutom ett fullt fungerande kraftverk som levererar el till ett par hundra hushåll.

Envånings putsad byggnad med flera personer framför. !900-talets början.

Uddby kraftverk i företaget Luth & Roséns katalog från 1900-talets början

Mala mjöl och göra papper

De tidigast kända verksamheterna på denna plats är en mjölkvarn som nämns 1409 och senare en såg. År 1621 anlades ett av Sveriges första pappersbruk här av Gabriel Oxenstierna, samtidigt byggherre till Tyresö slott. En tysk pappersmakare, Arnold Schlodt, hämtades från Uppsala och bruket levererade dels det viktiga skrivpapperet, dels omslagspapper till artilleriets krutladdningar. Pappersbruket fick också tillverka papper till Europas första sedlar, försedda med en särskild vattenstämpel: BANCO. De som arbetade här fick skriftligen lova att de inte skulle behålla, sälja eller ge bort något sådant papper. Papperstillverkningen flyttade till 1750 till Wättinge - eller Nyfors, som det kom att kallas - i andra änden av Albysjön.

Mjölkvarnen

Parallellt med pappersbruket fanns också mjölkvarnen som användes av mjölnarämbetet i Stockholm. Läget vid Saltsjön gav goda transportmöjligheter och på vintern kunde man fara över Albysjöns is med slädar. Säden som maldes kunde komma ända ifrån Estland och Ryssland.

Uddby kvarn på 1890-talet, 5 våningar hög. Illustration av David Bracken.

Rekonstruktion av Uddby kvarn på 1890-talet av konstnären David Bracken.

Större och större

Under hela 1800-talet byggdes anläggningen ut i omgångar och mot slutet av århundradet hade man moderniserat hela anläggningen till en vals- och ångkvarn i fem våningar med ett antal tillhörande byggnader: magasin, silos, smedja och bostäder. Så inträffade katastrofen: dagen före midsommarafton1895 utbröt en våldsam brand och hela anläggningen brann ner till grunden. Spannmålsfirman som ägde kvarnen hade just uppfört en stor ångkvarn vid Henriksdal i Nacka och verksamheten fortsatte där istället för i Tyresö.

Det första elektriska vattenkraftverket

Två år senare köptes tomten och rätten till vattenkraften av Luth & Roséns Elektriska AB som lät bygga det första elektriska vattenkraftverket i Stockholmsområdet, år 1897. Elledningar drogs till företagets verkstäder på Södermalm. Tyresö slott fick ingen el förrän på 1930-talet då markis Lagergren (den yngre) lät bygga en transformatorstation på åkern vid Tyresö kyrka. Markisen blev själv förste abonnent.

Interiör av Uddby kraftverk med maskinist. Foto från 1900-talets början.

Interiör av Uddby kraftverk med maskinist. Foto från 1900-talets början.

Bara kraftverket kvar

Den gamla kvarnmiljön har förfallit, men några byggnader som har hört till kvarnens område fanns kvar bredvid vägen ända in på 1980-talet, då de revs. Stockholms läns museum genomförde arkeologiska undersökningar av marken runtom kraftverket under 2016, inför arbetet med den nya vägdragningen.

Mycket mer om Tyresö industrihistoria kan du läsa i Tre strömmar - industrihistoria i Tyresö av Jan-Bertil Schnell. Om utgrävningarna av Uddby kvarns område kan du läsa i en rapport från 2017.

Sidan publicerad av: Lena Guthe
Senast uppdaterad: 2 december 2020