Tvätterier i Trollbäcken- kulturhistorisk miljö

Före 1960-talet var det ovanligt med tvättmaskiner i hushållen och tvätten fick skötas för hand. Under första halvan av 1900-talet startades många små tvätterier som bisyssla till jordbruket. På Södertörn kunde man erbjuda sol, sjö och frisk skogsdoft till skillnad från stadens kajer och stränder som var nedsmutsade av koleldade industrier.

Kvinna rör i träkar fyllt av tvätt. Torkvind för tvätt med luftning.

Tvätten lakas ur i stora kar. På torkvinden gick bräderna att vinkla ut för att reglera luftningen. Bilderna tillhör Österhaningeundersökningen av Nordiska museet 1962-63, då många tvätterier dokumenterades. Från Tyresö finns dock mycket få bilder.

Hårt arbete för kvinnor

Att tvätta förr var något helt annat än idag. Först skulle tvätten blötläggas i stora kar, smutsen frigöras och sedan skulle tvätten kokas. Sist sköljdes den. Det mesta av arbetet skedde vid närmaste sjö eller å, även på vintern. Det var kvinnor som skötte tvätten. Männen skötte ibland transporterna.

Svea Larsson föddes år 1900 och flyttade med sin familj år 1911 till gården Linde vid Gudö å. Hon tog över tvättandet från sin mamma och mormor. Svea berättar:

"Tvätten körde vi med häst och vagn till sta'n. När vi tvättade kläderna hade vi något som vi kallade för stöt, där man vaggade kläderna. Man lade kläderna som i en vagga och det var slåar i den som slog mot varandra. Sedan kokade man kläderna i en pannmur. Det fanns en särskild tvättstuga vid ån. Den finns inte kvar längre." [...]

"Jag minns några som vi brukade tvätta åt: Sterkys vid Tyresö Brevik, greve Vrede och Uggla, Nana Swartz, Gertrud Pålsson-Wettergren och Sven Hedin. Vi hade mycket fina kunder. Det var de som hade råd att skicka tvätten. I början skickade vi bort tvätten för mangling, men på slutet manglade jag själv på en elektrisk stenmangel."

Ur Maj-Briht Faith-Ells intervjuer med Tyresöbor, Tyresöarkivet.

Tvätteriets byggnader

Till många gårdar hörde ett så kallat brygghus som användes även till tvätt, eftersom där fanns eldstad. Under 1900-talet byggdes även särskilda tvätteribyggnader där man eldade under stora kar. För att torka tvätten byggdes torklador, en oisolerad träbyggnad i en eller två våningar. De känns igen på att brädorna i övervåningen går att vinkla ut för att reglera luftningen. Det kunde även vara vertikala luckor som öppnades.

Röd lada vid Triangelvägen

Triangelvägen 6 byggdes som tvättlada åt familjen Lindqvist, som flyttade hit 1911. De var jordbrukare och odlade råg och potatis, bland annat.

I det nuvarande Trollbäcken fanns flera tvätterier vid Gudö å, men de har idag ersatts av radhusområdet. Bara torkladan på bilden finns kvar. På Haningesidan finns fler torklador bevarade. Vid Drevviken låg flera tvätterier med flera anställda, till exempel Ringströms och Sjögrens, båda vid Hanviksviken. På torpet Vreten, som än idag ligger vid Vretvägen, drevs också tvätteri.

Flygbild över f d Ringströms tvätt i Hanviksviken, en industribyggnad med hög skorsten.

Flygbild över f d Ringströms tvätt i Hanviksviken, en industribyggnad som finns kvar än idag. Vid den lilla bryggan lade ångbåten, som trafikerade Drevviken, till. Foto: Tyresö hembygdsförening

Tvätteriepokens slut

I flerbostadshus började såsmåningom byggas gemensamma tvättstugor, vilket blev vanligare från 1930-talet, men tvätterierna levde kvar fram till 1960-talets början, då tvättmaskinen flyttade in i våra hem.

Mer om tvätterierna och om industrihistoria i Tyresö hittar du i boken Tre strömmar - industrihistoria i Tyresö av Jan-Bertil Schnell.

Sidan publicerad av: Lena Guthe
Senast uppdaterad: 7 november 2022