Telegrafberget
Telegrafberget är med sina 85 meter Tyresös högsta punkt. Här låg en telegrafstation som ingick i en optisk telegraflinje mellan Landsort i söder och Gävle i norr. Men historien sträcker sig längre tillbaks än så.
Säljägaren på skäret
Om du kom hit för ungefär 10 000 år sedan skulle du ha stått på ett ensligt skär, omgiven av hav så långt ögat nådde. Resten av det nuvarande Tyresö låg under vatten. För att komma hit hade du troligen paddlat i en skinnkanot närmare 15 mil. Kanske gick du iland för att vila från säljakten och göra upp eld. När du fortsatte din färd lämnade du efter dig benrester och flisor av kvarts från verktygen du hade använt för att flå sälen och skära köttet. Sakta men säkert stiger sedan resten av landskapet ur havet och med landhöjningen får Tyresölandet ungefär sin nuvarande omfattning för cirka 1 000 år sedan.
God sikt åt alla håll
Från det höga berget gick det att skicka meddelanden genom att tända eldar som syntes lång väg när skogen inte fanns. Ett annat system för att skicka meddelanden uppfanns 1793 av fransman Claude Chappe, i spåren efter den franska revolutionen. Det var en ställning med rörliga träarmar som kunde ställas in och ses på håll. Åren därpå utvecklades idén av svensken Abraham Niklas Edelcrantz, som konstruerade ett system av tio plattor på en träställning, där plattorna kunde fällas eller resas. Ett av de första meddelandena gick från Stockholms slott till Drottningholm och var en hyllningsdikt till den svenske kungen. Det tog bara sju minuter!

En optisk telegraf är en ställning där ett system med tio plattor som vinklas för att bilda olika koder. En liknande ställning har stått på Telegrafberget i Tyresö. Ställningen på fotografiet byggdes upp utanför Tekniska museet på Gärdet i Stockholm men flyttades till Grisslehamn.
Foto: Nisse Cronestrand 2008, Tekniska museet.
Signaler i krigstid
Under finska kriget 1808-9 fick telegrafnätet sitt genombrott hos armén och flottan som behövde skicka meddelanden snabbt. Efter kriget mot Norge år 1814 lades systemet ner och anläggningarna förföll, åtminstone på ostkusten. På 1830-talet ledde det oroliga politiska läget i Europa till att de skulle tas i bruk igen och Trinntorpstelegrafen blev klar 1836. Ett år senare blev Telegrafverket det första statliga företaget i världen med ett telegrafnät för enskilda meddelanden.
%20(2)%20Principskiss%20telegraf%20A%20N%20Edelcrantz%201796%20Tekn%20mu.jpg)
Principskiss från 1796 av Edelcrantz telegrafisystem. Figuren visar de nio + 1 plattorna som gick att vinkla. Första horisontella raden har värdet 1, andra raden 2 och tredje raden 4. Den översta kallades A. Genom att addera de synliga plattorna vertikalt kunde plattorna kombineras till olika sifferkombinationer. Dock gick det inte att signalera talen 8 eller 9. Systemet medgav 512 varianter. Genom att använda A-luckan kunde antalet fördubblas. Fotograf: Truls Nord, Tekniska museet.
En föregångare till datorn
Edelcrantz system var binärt och medgav 1024 kombinationer. Det sköttes med linor från marken eller från ett rum nedanför ställningen. En särskild chiffertabell behövdes. Serien 137.734.561.003.166 betydde till exempel ”Fienden är slagen”. Telegrafstationerna låg ungefär en mil ifrån varandra och förutom kikare, en uppfinning som uppfanns på 1600-talet, krävdes god sikt. Det kunde vara svårt att avläsa signalerna vid starkt solsken, regn och dimma.
Ett viktigt jobb
Personal till telegraferna kommenderades först från armén eller flottan, men så småningom fick man söka på annat håll. Det var höga krav på noggrannhet och skötsamhet. Stränga straff drabbade den som inte skötte sig: ”fängelse vid vatten och bröd eller prygel eller gatulopp”. Några av anläggningarna hade en särskild byggnad nedanför som väderskydd för telegrafisten. Telegrafisten bodde i Björndalstorpet som låg öster om det nuvarande Trinntorp och Telegrafberget kallades tidigare för Björnberget. Torpet finns inte kvar idag. Telegrafisterna som skötte telegrafen på Galtberget i Älta bodde på Bollmora gård (vid nuvarande Willys) och på torpet Ullriksdal, som låg vid Östra Rudstigen men inte heller finns kvar idag.
Elektriciteten tar över
År 1858 ersattes den optiska telegrafen i Tyresö av en elektrisk telegraflinje som gick mellan Stockholm och Dalarö. Under de följande tjugo åren existerade båda systemen samtidigt under ostkusten, men de sista optiska telegraferna lades ner 1876.
Lena Guthe
Kultursamordnare
Kulturenheten
Postadress
135 81 Tyresö
Besöksadress
Kulturcentrum Kvarnhjulet, Pluggvägen 6, Hus C