Att skriva stadgar

Exempel på vad stadgarna bör innehålla

• Föreningens namn.
• Ändamål och uppgift.
• Mål och uppgifter för föreningens verksamhet.
• Medlemskap. Denna punkt bör omfatta hur man blir medlem i föreningen samt regler för utträde och uteslutning, medlemmars rättigheter och skyldigheter, hur medlemsavgiften fastställs, längden på verksamhetsåret och räkenskapsåret samt vad årsmötet ska behandla (läs mer om det under Årsmötet).
• Styrelse och revisorer. Här bör antalet revisorer och ledamöter i styrelsen framgå samt styrelsens och revisorernas respektive arbetsuppgifter.
• Regler för kallelse till föreningsmöten. Kan till exempel innehålla tid för årsmöte, kallelse med post eller e-post, antal dagar innan mötet som kallelse ska ske.
• Beslutsordning. I denna punkt redovisas hur besluten fattas vid årsmöte, när öppen respektive sluten omröstning ska användas och när möten är beslutsmässiga med mera.
• Stadgeändring. Vilken majoritet fordras vid årsmötet för att stadgarna ska ändras anges här, vanligtvis är det 2/3 majoritetsbeslut.
• Upplösning. En förening kan hamna i den situationen där slutsatsen blir att föreningen borde upplösas. Vanligtvis ska detta beslutas vid två på varandra följande årsmöten, med minst 2/3 majoritet vid varje möte. Hur eventuellt överblivna medel ska användas bör också framgå av stadgarna.
• Tänk på skillnaden mellan stadgar och protokoll. Stadgar ska kunna gälla i många år medan protokoll gäller enbart i ett år. Namn på personer hör inte hemma i stadgarna. Likaså beslut om medlemsavgifter och dylikt som kan ändras varje år. De olika riksorganisationerna har normalstadgar för sina föreningar. Ett exempel är Sveriges Riksidrottsförbund normalstadgar för idrottsföreningar.