Förintelsens minnesdag uppmärksammas med teater
För 81 år sedan idag befriades förintelselägret Auchwitz Birkenau där ca 1,1 miljoner människor, varav 1 miljoner judar systematiskt mördades. Genom teaterpjäsen "Hans namn var Emerich" samlades idag samtliga elever och personal för att minnas Förintelsen, men också för att förstå varför minnet fortfarande angår oss – här och nu.
Rasism börjar sällan med våld. Den börjar med idéer. Idéer om att människor har olika värde beroende på hudfärg, religion, ursprung eller kultur. Idéer som gör det lättare att peka ut vissa som ”annorlunda”, ”mindre värda” eller som ett hot.
I Europa på 1930- och 1940-talen fick just sådana idéer förödande konsekvenser. Nazisterna byggde ett helt system av hat – där ord blev till lagar, lagar blev till våld, och våld till massmord. Sex miljoner judar mördades. Även romer, politiskt oliktänkande, polacker, funktionsnedatta med flera förföljdes, fängslades och dödades.
Emerich Roth var en av dem som drabbades. Han var ung när han utsattes för det yttersta hatet: förföljelse, hot och våld – enbart för att han var jude. Han överlevde koncentrationslägren, men bar med sig erfarenheterna resten av sitt liv.
Föreställningen Hans namn var Emerich handlar inte bara om historia. Den handlar om vad som händer när vi slutar se varandra som människor. Och om varför det är farligt när rasism, antisemitism och hat normaliseras – då, men också i vår egen tid.
När vi nu ser föreställningen är frågan inte bara: Vad hände då? Utan också: Vad gör vi i dag, när liknande idéer återigen får fäste?
Tack till Fredens Hus i Uppsala för en fin och tankeväckande föreställning.