Östra Tyresö

Allt fler vill bosätta sig permanent i Östra Tyresö. För att bevara den fina miljön och skärgårdskaraktären, och samtidigt möta nya krav inom miljö och trafiksäkerhet, rustar vi upp vägar, installerar gatubelysning och bygger ut kommunalt vatten och avlopp.

Vy över Östra Tyresö från Klövbergets naturreservat.

Fler har bosatt sig permanent i de östra delarna av Tyresö. Det innebär önskemål om större byggrätter samt krav på bättre gator och belysning, ökad tillgång till dricksvatten och bättre rening av avloppsvatten för att skydda havsmiljön.

Kommunalt vatten och avlopp – för miljön

Kommunen arbetar för att utvecklingen på Östra Tyresö ska bli hållbar för miljön och för att halvön ska bli ett attraktivt bostadsområde för lång tid framöver.

  • Många privata brunnar i ett område påverkar grundvattennivåerna och vattnet räcker helt enkelt inte till. Med kommunalt vatten sparar vi på grundvattnet eftersom vattnet hämtas från Mälaren och Stockholms vattenreningsverk.
  • Utsläpp från enskilda avlopp förorenar vattnet i havsmiljön. I det kommunala avloppet leds avloppsvattnet till reningsverk där miljöstörande ämnen tas om hand. På så vis kan vi också minska utsläpp i havet.

Se film om vattensituationen i Kalvfjärden och vikten av kommunalt VA Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Dagvatten är regnvatten från hustak, vägar och andra hårdgjorda ytor som rinner via diken och rörledningar till vattendrag, sjöar och kustvatten. Även dagvatten för med sig föroreningar i våra hav och vattendrag. Kommunen bygger därför ut dagvattenledningar och planerar samtidigt för hantering av stora vattenvolymer från extrema skyfall.

Se vanliga frågor om dagvattenhantering och skyfall

En säkrare trafikmiljö

Med den ökade trafiken till följd av fler året runt-boende behöver vägarna förbättras för att öka trafiksäkerheten och bättre klara den ökade belastningen. Gång- och cykelvägar behövs och tillgängligheten behöver bli bättre.

Se vanliga frågor om trafik, gata och belysning

Detaljplaner ett första steg

För att ett område ska kunna byggas ut med nya funktioner, behövs en ny detaljplan. Att ta fram en detaljplan är det första steget i utbyggnaden av respektive del av Östra Tyresö. Detaljplaneprocessen kan ta upp till tre år.

Större byggrätter som resultat

När utbyggnaden av bra vägar samt vatten och avlopp är gjord, kan fastigheterna på Östra Tyresö få större byggrätter. Det är ett önskemål från många av dem som vill bo på Östra Tyresö året runt, eftersom byggrätterna idag är små och anpassade för fritidshus.

Etappvis utbyggnad i partneringsamarbete

Utbyggnaden sker etappvis över lång tid där vissa områden redan blivit klara. Sedan 2019 utförs utbyggnaden i ett så kallat partneringsamarbete mellan Tyresö kommun och JM Entreprenad. JM Entreprenad har uppdraget att projektera och utföra och tillsammans med kommunen planera upp till sju etapper på Östra Tyresö, inom Raksta och Inre Brevik. Uppföljning sker efter varje etapp för att utvärdera om partneringsamarbetet ska fortsätta.

JM Entreprenad har även uppdrag att bygga ut Tyresövägen

Se vanliga frågor om partneringsamarbetet

Översikt etapper

Etappindelning för de inre delarna av Östra Tyresö. Etapper beskrivs i löptext. Förstora bilden

Etappindelning för de inre delarna av Östra Tyresö. Klicka på bilden för att se större karta.

Pågående etapper

Färdiga etapper

Ännu inte påbörjade etapper

Bergholm, etapp 15, Raksta, etapp 16 och Kråkvägen, etapp 17 är inte påbörjade och saknar tidplaner.

Strategi för Östra Tyresö

På vilket sätt Östra Tyresö ska utvecklas bestäms och beskrivs mer i detalj i styrdokumentet "Strategi för Östra Tyresö". Här beskrivs även planerna för yttre Brevik. Strategin uppdaterades 2018.

Strategi för Östra Tyresö

Vanliga frågor och svar

Här finns vanliga frågor och svar samlade gällande omvandling av Östra Tyresö.

Vad räknas som arbetsområde?
Det område som behöver användas under en begränsad tid för att utbyggnad av gata och VA ska kunna genomföras.

Kan jag köra bil till min tomt?
Under utbyggnaden kommer vissa vägsträckor att behöva stängas av periodvis. Det kan innebära att det under en period inte går att köra hela vägen fram till fastigheten. Kommunen kommer då att sätta upp tillfälliga parkeringsplatser i nära anslutning till arbetsområdet.

Kan min brevlåda stå kvar?
I samband med vägavstängningarna kommer brevlådor behöva monteras ner. Boende får då en tillfällig brevlåda en bit från fastigheten.

Hur fungerar sophämtningen under byggtid?
Med begränsad framkomlighet kan avfallsbilen inte tömma kärlen i direkt anslutning till fastigheterna. Kommunen ställer upp gemensamma avfallskärl i närområdet där boende kan lämna avfall. Kommunen bekostar tömning av dessa kärl.

Hur påverkas min infart?
Arbetet med gator och VA-ledningar kommer att påverka infarterna till fastigheterna i området. Kommunen kommer att återställa infarterna och befintlig ytbeläggning fram till fastighetsgräns i dialog med fastighetsägare.

I samband med samrådsbrevet med förslag på förbindelsepunkt för vatten, spillvatten och dagvatten kommer fastighetsägare att få information om hur infarterna är projekterade. Vi har då en dialog för att hitta en så bra utformning och placering som möjligt.

Hur påverkas infarten om vägen blir högre?
På vissa vägsträckor förändras väghöjden, vilket kan påverka infarten. Kommunen ombesörjer höjdjustering av berörda infarter för att förbättra framkomligheten, ibland med arbeten inne på fastigheten (med fastighetsägarens godkännande).

Kan jag påverka trumman (dagvattenröret) under infarten?
Trummor under infarter som ligger inom allmän plats är en del av den allmänna dagvattenanläggningen. Trumman får inte täppas igen och det är inte tillåtet att ändra utförande på infartstrummorna (material, dimension eller lutning på trumman). Det är heller inte tillåtet att ändra bredd på infarten.

Hur kontrolleras byggnader i samband med sprängningar?Innan arbetet startar görs en riskanalys för att säkerställa att sprängning inte påverkar omgivningen negativt. För att kontrollera byggnaders skick före och efter sprängning utförs besiktningar i samband med utbyggnaden. Vi sätter upp vibrationsmätare i området för att bevaka att gränsvärdena för vibrationer inte överstigs.

Hur vet jag om mitt hus kommer att besiktigas inför sprängning?
Vilka hus som blir berörda av besiktning och vibrationsmätning beror bland annat på avstånd till plats för sprängning, undergrund, byggnadsmaterial och grundläggningssätt för byggnaden.

Varför ska jag betala gatukostnad?
Med stöd av plan- och bygglagen har kommunen beslutat att berörda fastighetsägare ska betala kostnader för iordningställande av gatuområdet. Kostnaderna ska fördelas mellan fastighetsägarna på ett skäligt och rättvist sätt. Gång-och cykelbanor samt breddning av vägar för busstrafik finansieras dock av skattekollektivet.

Vad blir gatukostnaden?
Beloppet på gatukostnaden anges i gatukostnadsutredningen som vunnit laga kraft för området. Beloppet räknas upp med gällande konsumentprisindex den månad då slutbesiktning av arbetena godkänns.

Varför ingår markinlösen i gatukostnaden?
Markinlösen görs för att möjliggöra gatuutbyggnaden. Kommunen har beslutat att samtliga kostnader som uppstår för att anlägga gatan ska finansieras av fastighetsägarna i området. Detta görs i enlighet med plan- och bygglagen (SFS 2010:900) 6 kap. 24 §. Kostnaden för markinlösen finansieras genom gatukostnad.

När ska gatukostnaden betalas?
Debitering sker när hela gatukostnadsområdet är utbyggt och slutbesiktigat. Kommunen skickar då ut en faktura till varje fastighetsägare med 60 dagars betalningstid.

Vad händer om jag inte kan betala gatukostnaden inom 60 dagar?
Det finns möjlighet att söka lån eller anstånd i samband med att gatukostnaden debiteras. För att få lån eller anstånd måste godtagbar säkerhet, så som pantbrev, finnas i fastigheten.

Du kan ansöka om ett 10-årigt kommunalt gatukostnadslån i samband med att gatukostnaden debiteras. Detta lån har rak amortering och räntan är rörlig och utgår från aktuell referensränta + 2 %.

Det finns också möjlighet att ansöka om anstånd (uppskov) med betalning av gatukostnaden. Varje anståndsansökan prövas enskilt. Om kommunen beviljar anstånd är de generella reglerna för befintliga bostadsfastigheter, att anstånd gäller till dess att något av följande sker:

  • nytt bygglov beviljas
  • fastigheten byter ägare
  • avstyckning beviljas.

Fastighetsägaren betalar ränta varje kvartal. Räntan är rörlig och utgår från aktuell referensränta + 2 %.

Läs mer om gatukostnad, lån och anstånd

Kontakta exploateringsenheten om du har några frågor: kommun@tyreso.se

Vad blir VA-avgiften och när ska den betalas?

VA-avgiften består av

  • anläggningsavgift (engångskostnad för anslutningen)
  • brukningsavgift (löpande avgift).

Anläggningsavgiften beräknas utifrån gällande VA-taxa det år utbyggnaden inom hela planområdet är klar, i kombination med fastighetens storlek. Anläggningsavgiften debiteras när VA-anläggningen är färdig att brukas.

Alla fastigheter som är bebyggda måste betala VA-anläggningsavgiften. Obebyggda fastigheter debiteras när de bebyggs.

Läs mer om VA-taxa och abonnemang

Vad är förbindelsepunkt?
Förbindelsepunkt är den juridiska gränsen mellan den allmänna VA-anläggningen och den privata fastighetens VA-installation.

Kan fastighetsägare gå ihop och ha samma förbindelsepunkt?
Om flera fastigheter vill dela på samma förbindelsepunkt behöver det finnas särskilda skäl. Lösningen måste också vara ändamålsenlig och långsiktig för alla deltagande fastigheter. Alla fastigheter debiteras samma anläggningsavgift för vatten och spillvatten oavsett om de delar eller har egna förbindelsepunkter.

Kommunen rekommenderar inte att fastigheter delar på en förbindelsepunkt. Om en förbindelsepunkt ändå ska delas mellan flera fastigheter behöver en gemensamhetsanläggning upprättas. Den reglerar ansvar och andelar för varje deltagande fastighet och upprättas av Lantmäteriet genom en Lantmäteriförrättning. Förrättningskostnaden betalas av fastighetsägarna som har nytta av anläggningen. Kommunen har inte möjlighet att hjälpa varken ekonomiskt eller med råd och ansökningar. Kommunens ansvar slutar vid förbindelsepunkten.

Kan jag påverka placeringen av förbindelsepunkt till min fastighet?
Under planarbetet planeras och förprojekteras infarter samt förbindelsepunkter för vatten, spillvatten och dagvatten. När detaljplanen blir antagen påbörjas detaljprojekteringen och då skickar kommunen ut ett samrådsbrev med förslag på placering av förbindelsepunkter till er fastighetsägare.

Vanligen placeras förbindelsepunkten i anslutning till befintlig infart, vilket säkerställer att ledningen får bra täckning. Du som fastighetsägare kan föreslå och motivera en annan placering. Kommunen gör en bedömning efter att ha granskat om förslaget är tekniskt genomförbart.

Har du andra frågor om VA?
Skicka ett mejl till vatten@tyreso.se

Vad är skillnaden mellan självfall och LTA?
Kommunen avgör utifrån markförhållandena vilket VA-system som lämpar sig bäst inom ett område. I första hand planeras det för självfallssystem. Självfallssystem kräver en viss lutning på ledningarna för att försäkra att spillvatten inte blir stillastående.

I vissa fall är det mer lämpligt med annat VA-system som till exempel LTA-system (lätt trycksatta avlopp). LTA är ett bättre alternativ när

  • bra lutning är svår att få till
  • terrängen omöjliggör djup schaktning eller kräver mycket bergsprängning.

Varför behöver min fastighet enskild pump vid självfallssystem?
Vid självfallssystem behövs enskild pump om bostaden är placerad så att lutningen mellan bostaden och huvudledningen inte är tillräcklig. Pumpen leder bort avloppsvatten från fastigheten.

Avlopp i källare kan kräva samma åtgärd även om bostaden i övrigt inte gör det. Enskild pump placeras utanför bostaden där den grävs ner i marken.

Behöver jag ha pump på fastigheten vid LTA-system?
När LTA-ledning planeras som huvudledning i gatan krävs en separat pumpenhet (sump) på fastigheten. Pumpen grävs ned av fastighetsägaren och ska placeras åtkomligt för service. Kommunen föreslår lämplig placering av pumpenheten.

Kommunen väljer pumpenheten och ansvarar för inköp, leverans, förnyelse och drift av den. Fastighetsägaren ansvarar för att dra fram el-anslutning och ansvarar för drift av ledningar till förbindelsepunkten.

Kan jag få två LTA-stationer till min fastighet?
Kommunen tillhandahåller en komplett LTA-station per fastighet. Behov av fler än en LTA-station på en fastighet bekostas av fastighetsägaren. Extra LTA-station kan dock avropas av kommunen och man får då kommunens priser, garantier och serviceavtal.

Om en fastighet styckas får den nyblivna fastigheten rätt till en komplett LTA-station utan kostnad.

Se mer information om LTA

Har du andra frågor om VA?
Skicka ett mejl till vatten@tyreso.se

Vad avgör gatornas bredd?
När kommunen tar över som väghållare ska en viss standard hållas, och hänsyn behöver tas till styrande krav och riktlinjer för vägutformning.

Gatorna utformas utifrån funktion, läge och topografi. Vägområdet omfattar förutom körbanan även dike och slänter samt eventuell gång- och cykelbana. Hela vägområdet behöver rymmas inom allmän platsmark.

Varför behövs gång- och cykelbana på vägarna?
För att öka trafiksäkerheten och framkomligheten för gående och cyklister. Gång- och cykelbanor gör det säkrare att ta sig mellan hemmet och busshållplatsen, förskolan eller skolan. Det hjälper fler att välja bort bilen och med färre bilar runt förskola och skola blir barnens trafikmiljö säkrare.

Dessutom vet vi att säkra cykelbanor får fler att välja cykeln som transportmedel även för längre resor, vilket hjälper Tyresö att nå målen om hållbara transporter.

Läs mer i trafikutredningen för Östra Tyresö , 2.5 MB.

Får alla gator belysning?
Gatubelysning sätts upp på alla gator kommunen blir huvudman för, det vill säga alla gator inom allmän plats. Det blir LED-belysning och stolparna kommer att vara av samma typ som finns i övriga utbyggda områden i Östra Tyresö.

Vad betyder markinlösen?
Enligt plan- och bygglagen (2010:900) har kommunen som huvudman för allmän plats och allmännyttig teknisk anläggning på kvartersmark (E-område) skyldighet att lösa in och förvärva all mark som krävs för genomförandet av detaljplanen.

Vad menas med släntområde?
Släntområde avser det område som behövs för att stabilisera vägkroppen. Släntområdet behöver anläggas med en viss lutning som måste vara hållfast över tid. Åtgärder som kan påverka vägkroppen och dess bärighet får inte ske.

Vad betyder släntintrång?
Avser del av privat fastighet som berörs av släntområde. Marken är fortfarande i privat ägo och kan ofta nyttjas som en del av tomten. Benämns Z-område i detaljplanen.

Varför behöver kommunen lösa in mark från min fastighet?Inom allmän plats ska förutom körbana och eventuell gång- och cykelbana även belysning, vägskyltning och diken för dagvattenhantering rymmas. Där vägen breddas behöver området för allmän plats utökas. Kommunen har rätt att lösa in de delar som enligt plankartan blir allmän plats.

När vet jag hur mycket min fastighet påverkas vid markinlösen/släntintrång?
När detaljplan har vunnit laga kraft kommer kommunen att föra dialog med berörda fastighetsägare om markinlösen, släntintrång och vilka eventuella tomtanläggningar och växtlighet som berörs.

Hur påverkas el och fiber till min fastighet?
Fiber och el planeras att läggas ned i marken. Varje fastighetsägare får en förbindelsepunkt för el och fiber vid sin fastighetsgräns, oftast på samma punkt som VA-servisen. Det är Vattenfall respektive Skanova som utför detta arbete.

Vad är dagvatten?
Dagvatten är vatten som tillfälligt rinner på markytan. Vattnet kommer ofta från hustak, vägar och andra hårdgjorda ytor. Det mesta av dagvattnet kommer från regn eller smältvatten, som ibland kan komma i stora mängder.

Varför behövs dagvattenhantering?
Dagvattnet för med sig stora mängder föroreningar som kväve, fosfor, miljögifter och andra miljöstörande ämnen. Dagvattnet rinner ut i våra vattendrag, sjöar och kustvatten via diken och rörledningar. Därför bygger vi ut diken för att fördröja och rena vattnet. Vi lägger också nya dagvattenledningar för att leda undan dagvattnet.

Vem har ansvar för dagvattenhanteringen?
Kommunen ansvarar för att rena och fördröja överskottsvatten från allmänna vägområden, bland annat genom öppna vägdiken. Däremot ska varje fastighetsägare i första hand fördröja dagvatten inom sin egen fastighet.

Hur planeras för extrema regn och översvämningar?
Vid extrema regn, så kallade skyfall, räcker inte diken och dagvattenledningar till. Kommunen behöver därför planera och höjdsätta så att stora flöden och vattenvolymer kan hanteras ytligt på marken för en kontrollerad översvämning.

Se teknisk handbok (kapitel 3) för beskrivning av dagvatten- och skyfallshantering

När kan jag söka bygglov?
När detaljplanens genomförandetid startar kan bygglov sökas enligt den nya detaljplanen. Se plankarta för respektive detaljplan, för mer information om genomförandetid för kvartersmark.

Vad innebär partneringsamarbete?
Arbetssättet strategisk partnering innebär att kommunen handlar upp en projektorganisation för flera projekt. Entreprenörens projektorganisation samarbetar sida vid sida med kommunen för att uppnå högsta möjliga kvalitet i projekten. Samma entreprenör är med i planering, projektering och utförande, vilket ger tydligare ramar genom hela projektet.

Kommunen som beställare har full insyn och möjlighet att påverka i projektets ekonomi, resurser och inköp. Efter varje etapp utvärderas om samarbetet ska fortsätta.

Varför konkurrensutsätter inte kommunen olika entreprenörer?
I den här typen av större arbeten med flera projekt inom olika faser, bedömer kommunen att partnering är det mest lämpliga arbetssättet. Kommunen får bättre kontroll på ekonomin med öppenhet kring resurser och inköp. Med det här arbetssättet kan också värdefulla erfarenheter och kompetenser lättare föras över från en etapp till en annan. Dessutom hade det krävts både mer tid och pengar att genomföra en ny upphandling inför varje etapp.

Vilka är fördelarna med partneringsamarbete?
Kommunen ser flera positiva värden som skapas inom samarbetet. Några av dessa är:

  • Kommunen har full insyn i entreprenörens ekonomisystem genom principen ”öppna böcker”. Kommunen kan följa upp och säkerställa leverans till rätt pris.
  • Kommunen har full insyn även i konsulters och underentreprenörers kostnader. Denna typ av transparens finns inte i alla typer av entreprenader.
  • Entreprenören kan inte göra några upphandlingar eller inköp utan samråd med kommunen. Det innebär till exempel att kommunen kan ställa krav på att lokala aktörer får vara med och konkurrera vid inköp, vilket gynnar det lokala näringslivet i Tyresö.
  • Lägre upphandlingskostnader med färre upphandlingar.
  • Projektering och produktion kan startas med kort varsel eftersom organisation och rutiner redan finns på plats.
  • Med entreprenörens produktionskompetens involverad redan i projekteringen får vi säkrare kalkyler och kan bättre hantera kritiska moment, undvika risker och planera för en effektivare produktion.
  • Resurser kan omdisponeras mellan projekten vid behov.
  • Erfarenheter tas tillvara mellan projekt. Förbättringsområden identifieras löpande inom samarbetet för lärdomar från projektets alla skeden – planering, projektering och produktion.
  • Socialt ansvarstagande ingår i upphandlingen. Under projektets gång har två Tyresöbor, som stått utanför arbetsmarknaden, blivit tillsvidareanställda hos JM Entreprenad efter en praktikperiod.

Hur jobbar kommunen med prissättning och utvärdering?
Kommunen och entreprenören går tillsammans igenom och prissätter alla arbetsmoment (AMA-koder) för genomförandet inom varje etapp. Det är dessa kostnader som sen ingår i kalkylen för beställning av respektive etapp. Vid behov tas en jämförelsekalkyl fram för att säkerställa rätt kostnad.

Genom att kommunen har full insyn i entreprenörens ekonomisystem kan kommunen följa upp och utvärdera för att säkerställa leverans till rätt pris.

Sidan publicerad av: kommunikation@tyreso.se
Senast uppdaterad: 15 mars 2024