I likhet med många andra kommuner i Stockholms län har Tyresö de senaste åren präglats av en byggboom. Stockholm växer så det knakar och kommunens nybyggen bidrar till ytterligare 1 200 bostäder fram till 2020. Det är nödvändigt för att vi ska klara målet om att vara 60 000 Tyresöbor år 2035.
De flesta tycker det är positivt att människor får tak över huvudet och att ungdomar får möjlighet att flytta hemifrån. Ändå råder det delade meningar om var, när och hur det byggs. Det är sällan något som får så mycket reaktioner och uppmärksamhet som just när det ska byggas i en kommun. Varför går det inte att bygga ännu ett Krusboda i framtiden? Varför är de nya husen så höga? Och hur mycket bygger egentligen Tyresö jämfört med andra kommuner i Stockholm? Det är några av de frågor som cirkulerar. Vi ställde frågorna till stadsbyggnadschefen Sara Kopparberg.
Det pratas ofta om stadsutveckling och stadsmässighet. Vad innebär egentligen stadsutveckling här i Tyresö?
– Vi pratar om stadsutveckling när vi utvecklar kommunens centrumområden, eftersom vi då bygger mer stadslikt. Det är bäst för Tyresö om nya bostäder byggs i centrumområdena och stråken däremellan. Här finns redan goda kollektivtrafiklösningar och en fungerande infrastruktur. Dessutom stödjer det den lokala handeln, säger Sara Kopparberg och tillägger:
– Att bygga mer stadslikt är också ett bättre sätt att utnyttja marken eftersom man bygger på ytor som tidigare blivit över. Det skapar trygga, levande gaturum.
Går det att bygga på några andra sätt i Tyresö?
– En stor del av den mark som Tyresö kommun äger är naturreservat och nationalpark, vilket gör att antalet större tillgängliga ytor för exploatering är rätt lågt. Idag har vi ingen mark där man kan bygga ett helt nytt Krusboda, till exempel. Därför jobbar vi istället med att förtäta i den befintliga bebyggelsen. Sara Kopparberg har förståelse för att detta sätt att bygga kan möta kritik. Det är fler som berörs när man förtätar än när man bygger ett helt nytt område där ingen redan bor.
– Det gör ju att fler närboende blir störda under byggtiden och att en del kan få förändrad utsikt. Jag kan förstå att folk blir upprörda, konstaterar hon. Samtidigt understryker hon att Tyresö bygger relativt lite jämfört med andra kommuner i Stockholmsområdet – trots att det finns stor efterfrågan på nya bostäder i Tyresö.
– Det finns ett intresse för att både bo och bygga i Tyresö, vilket är väldigt positivt. Därför har vi velat ta till vara de senaste årens högkonjunktur och passa på att genomföra projekt som annars kanske inte skulle få några intressenter.
– Som kommun har vi ju trots allt ett bostadsförsörjningsansvar, för både nuvarande och kommande generationer, säger Sara Kopparberg och fortsätter:
– Jag är också stolt över att vi har satsat på de grupper som särskilt behöver det. Vi har främst byggt mindre hyresrätter och anpassningsbara lägenheter för bland annat äldre.
Varför måste de nya husen som byggs vara så höga?
– Det är framför allt viktigt med en variation i byggandet. Om man bor i en villa och livssituationen förändras – man skiljer sig eller barnen flyttar ut – ska man inte behöva lämna sitt bostadsområde. Därför är det viktigt att det finns en blandning av bostäder i alla kommundelar, säger Sara Kopparberg.
– Dessutom föredrar vi alla olika miljöer, vissa gillar att bo tätare och mer intimt där man känner alla grannar, andra vill bo längre ifrån andra och vissa vill bo centrumnära. Alla de alternativen ska finnas i Tyresö. Det är avgörande för att vi ska fortsätta vara en attraktiv boendekommun. Det ska finnas något för alla.
– Ju mindre vi sprider ut bebyggelsen, desto mer natur kan vi också bevara. Även det är en avgörande faktor för trivsel och välmående, fortsätter hon och konstaterar:
– Med ett högt hus som Tyresö View blir det också en stadspark, lekpark och skatepark. Tanken är att centrala Tyresö inte bara ska vara ett kommersiellt centrum utan en komplett mötesplats för Tyresöborna.
Varför är nya lägenheter så dyra?
– Nyproduktion är generellt dyrt. Men i Tyresö har det de senaste åren främst byggts hyresrätter, och inte så många dyra bostadsrätter. Bostadsområdet Temyntan som blev klart i år har till exempel Sveriges lägsta hyror på nyproduktion, berättar Sara Kopparberg.
– Vi jobbar också på olika sätt för att skapa rörelse på bostadsmarknaden och därmed bättre möjligheter för dem som ska ta sig in första gången. Vi tittar bland annat på alternativ till traditionell hyresrätt, som till exempel kollektivboende. Det påverkar också prisbilden.
Vad innebär hög kvalitet i bostadsprojekten rent konkret?
– Att vi har höga krav på byggaktörerna så att de inte bara gör fina lägenheter utan också bidrar till miljön runt omkring, att de jobbar med kvalitativa material som håller. De ska också bygga vad de har lovat, man ska känna igen sig i skisserna när man ser slutresultatet, det följer vi upp jättenoga.
– Vi vill att det ska synas när ett hus är byggt. Arkitekturen kan flörta med olika stilar men vi vill att varje tid ska göra sitt avtryck.