Dagvatten
Dagvatten är regnvatten från hustak, vägar och andra hårdgjorda ytor som rinner via diken och rörledningar till våra sjöar och vattendrag. Genom att ta hand om vattnet på din tomt, bidrar du till att minska föroreningar i våra vattendrag och även minska risken för översvämningar.

Allt som rinner ner i en dagvattenbrunn rinner ut i närmsta vattendrag, sjö eller hav.
Dagvatten – ett gemensamt ansvar
Dagvatten för med sig föroreningar som bland annat kommer från industrier, byggnadsmaterial, luftföroreningar och vägtrafik. Även näringsämnen från ytor i våra trädgårdar transporteras till vattendragen. Det gör dagvatten en betydande källa till förorening av våra sjöar och vattendrag.
I områden med många tak, stora asfalterade ytor och stensatt mark kan det bli stora mängder dagvatten när regnen ökar i längd och i intensitet.
För att klimatsäkra samhället behöver alla intressenter ta sitt ansvar för
dagvattenhantering. Vägar, torg och andra allmänna markytor och även privata
fastigheter behöver förberedas för en robust dagvattenhantering.
Hur kan jag som fastighetsägare hantera dagvatten?
Som fastighetsägare ansvarar du för hanteringen av dagvatten på din fastighet.
Det finns flera saker du kan göra för att skapa plats för vatten på din tomt. När du gör det minskar du den ökade belastningen som uppstår på ledningsnätet när det regnar. Det bidrar också till bättre grundvattenbalans i området, hjälper till att rena dagvatten och minskar risken för översvämning.
Här får du tips på saker du kan göra för att hantera dagvatten på din tomt.
Begränsa andelen hårdgjorda ytor på tomten
Vid extrema regnsituationer mättas marken och avrinning sker på ytan. Är omkringliggande mark hårdgjord (till exempel asfalterad eller stenlagd) blir avrinningen större. Överväg istället material som grus, stenmjöl eller genomsläpplig marksten.
Plantera växter
Anlägg växtytor, särskilt i låga delar av tomten, där regnvatten kan tränga in och behovet av bevattning är mindre. På så sätt kan också avrinningen från tomten minskas.
Tänk på att inte gödsla växter kraftigt. Näringsämnena rinner iväg när det regnar och hamnar till slut i våra sjöar istället.
Bevara träd
Träd och andra växter dricker vatten som sen avgår (transpirerar) till luften. Träd med mycket blad kan dricka upp till cirka 500 liter per dygn. Typer av träd som dricker mycket är till exempel al, asp, björk, lönn, pil och poppel.
Träden hjälper till att torka ur de ytligare jordlagren. Den som fäller träd på tomten kan ofta uppleva problem med att det blir blötare i marken, vilket också kan leda till en ökad avrinning och problem för omgivningen.
Se över lutningen på marken kring huset
Säkerställ att marken kring huset lutar bort från byggnaden eller att huset inte är byggt i en lågpunkt eller svacka där vatten kan ansamlas.
När marken runt huset lutar in mot byggnaden så finns risk att vatten rinner in via dörrar, källarfönster, ventiler och ljusschakt. I ett sånt fall, se till att ventiler är placerade ovan mark och att källarfönstren är täta så att inget vatten kan rinna in.
Vatten kan rinna in via utvändig garagenedfart
Vatten kan rinna in i byggnader vid utvändiga garagenedfarter. Om du redan har en nedfart som orsakar återkommande problem kan en åtgärd vara att fylla igen den. Ta i så fall bort de installationer för vatten och avlopp som inte behövs och anlägg en dränering vid behov.
Utvändiga brunnar kan få svårt att leda undan regnet som faller direkt på platsen. Om de är för lågt placerade i förhållande till den mottagande dagvattenledningen finns också risk att vatten tränger upp ur brunnen om vattennivån i ledningssystemet stiger.
Sätt ett tak över källartrappan
Vatten kan också rinna in i byggnader vid utvändiga källartrappor. Du kan förhindra det genom att sätta ett tak över trappan. Har du en utvändig brunn i trappan kan du samtidigt plugga igen brunnen. Då minskar risken för att vatten kan tränga upp den vägen om det blir baktryck i ledningarna.
Källare i sig är en riskkonstruktion som inte får anläggas under grundvattenytan utan godkännande om markavvattning. Var medveten om att grundvattennivån kan stiga till nära marknivå och att dräneringsledningar kan sätta igen över tid.
Rensa hängrännor
Hängrännor bör rensas åtminstone en gång per år. Har du träd i närhet av taket kan du behöva rensa oftare när löven faller. Vatten från hängrännor fyllda med löv och skräp kan rinna över kanten och orsaka fuktskador och skräpet kan orsaka stopp i stuprör eller ledningar.
Installera rännsil eller lövavskiljare
En rännsil (kallas även lövfångare) är enkel att installera i hängrännan och förhindrar att löv och skräp kan rinna ner i stupröret.
En lövavskiljare fungerar på samma sätt men placeras integrerat i stupröret strax ovan marknivå.
Undersök var ledningarna ligger
Undvik att placera träd eller byggnader över ledningarna så att de blir svåra att komma åt i efterhand.
Ledningar inne på din fastighet är ditt ansvar. Saknar du information så kan det finnas hos kommunens bygglovsavdelning. Du kan även anlita en VVS-firma för att undersöka läge och skick.
Kontrollera brunnar och ledningar
Lyft på brunnslocken och säkerställ att vattnet rinner igenom som det ska och att brunnarna inte täppts igen. Kontakta en spolbilsfirma för avloppsrensning vid behov.
Om rötter växt in i ledningarna så kan de rotbeskäras och ledningarna relinas (infodras) för att bli tätare.
Se över dräneringen
Om delar av huskroppen är under marknivå så behövs en fungerande dränering för att undvika att fukt tränger in i byggnaden.
Särskilt viktigt är det i hus med källare under grundvattenytan.
Att koppla bort stuprören och istället leda ut vattnet på tomten minskar den direkta avrinningen till ledningsnätet och behåller en större del vatten för att vattna växter och gräsmatta.
Tänk på det här om du vill leda ut vattnet på tomten
Se till att vattnet inte blir stående mot byggnader. Om marken lutar in mot huset behöver vattnet ledas bort en bit från huset, gärna ca 3 meter. Det kan du göra genom att anlägga en ränndal eller förlänga stupröret med ett rör ut från huset.
Där vattnet leds ut kan du gräva ungefär en halvmeter stort hål och fylla med grus för att minska risken att det blir lerigt.
En regnrabatt är en nedsänkt växtplantering som kan ta emot avrinning från omgivande ytor eller från ett bortkopplat stuprör. För att vattnet ska kunna tränga in i ytan så behöver den vara uppbyggd med dränerande växtjord, det finns särskilda jordblandningar för det syftet.
Lämplig plats att anlägga en damm kan vara en lågpunkt på tomten där det samlas mycket vatten. Det krävs antingen tät jord eller lera för att dammen inte ska torka ut. Alternativt anlägger du dammen med en tät duk i botten.
Förutom att samla upp vatten stärker dammar den biologiska mångfalden, exempelvis som boplats för grodor och salamandrar, men också som vattenhål för djur och insekter.
Är dammen mer än 2 decimeter djup behöver den ha flacka slänter eller annan skyddsanordning för att vara säker för barn.
Byggregler för pooler, dammar och brunnar (boverket.se) Länk till annan webbplats.
Var medveten om vad du planterar för växter så det inte är en invasiv art som kan spridas till omgivningen. Vattenväxter kan vara särskilt svåra att bli av med då de har spritt sig.
Samla vatten i en eller flera regntunnor för att vattna under regnfria perioder, istället för använda dricksvatten till växterna.
Töm tunnan regelbundet mellan regnen för att minska avrinning ut på tomten och belastning på ledningar.
Kom ihåg att tömma tunnan innan vintern så att den inte fryser sönder.
Under rubriken relaterad information längst ner på den här sidan, hittar du broschyrer med ytterligare information och praktiska råd. Här kan du läsa om underhåll av ledningar, klimatsäkring samt vatten och avlopp vid om- och nybyggnation.
Hur kan min fastighet påverkas vid skyfall?
Med hjälp av kommunens skyfallsanalys kan du se vilka vattendjup som kan förväntas uppstå på din fastighet vid en mer extrem regnhändelse.
Vägledning för byggaktörer
I kommunens tekniska handbok finns ett avsnitt om hantering av dagvatten. Teknisk handbok är ett styrande dokument och ska användas av dig som planerar, projekterar och bygger allmän platsmark och VA-anläggningar i Tyresö kommun.
Avsnittet rekommenderas även som vägledning för dagvattenhantering på kvartersmark (mark som enligt detaljplan inte är allmän plats).
Kommunens hantering av dagvatten
I Tyresö arbetar vi för att ta hand om dagvatten på ett hållbart sätt. Dagvattnet i kommunen avleds i separata ledningar som i sin tur oftast rinner ut via diken till recipienter (det vattendrag som dagvattnet leds till) eller passerar kommunens dagvattendammar, innan det avleds till vattendrag och sjöar.
Vi återväter även gamla urdikade våtmarker. Återvätning innebär att tidigare grävda diken, antingen tillåts växa igen eller fylls igen genom så kallad pluggning. Återvätning begränsar bland annat avrinningen mot ledningssystemen.
Dagvattendammar fördröjer dagvattenflöden och renar dagvattnet
I Tyresö finns åtta dagvattendammar. Reningsprocessen sker genom sedimentation (partiklar som sjunker ner och samlas på botten) av föroreningar samt att växtligheten tar upp näringsämnen och föroreningar.
Dammar kan ge mervärden såsom en ökad biologisk mångfald, de kan bli viktiga rekreationsområden och vara estetiskt tilltalande.
Tyresös dammar för rening av dagvatten
Kolardammarna ligger i Alby naturreservat och anlades 1997–1998. Dammarna renar dagvattnet från stora delar av centrala Bollmora, Fårdala, Öringe och Krusboda. De har, utöver att effektivt rena dagvatten, även blivit ett stort tillskott för områdets natur- och friluftsliv. I dammarna finns nu mängder med unika djur som är knutna till vatten, som till exempel den mindre vattensalamandern. Dammarna är väl besökta som referensobjekt i Sverige och används även för Tyresö naturskolas undervisning i ett program för årskurs fem.
Reningsgraden för fosfor är ca 65 %, och för de flesta tungmetaller 50–85%. Anlagringen av sediment – partiklar som sjunker ner och samlas på botten – i dammen är cirka 5 millimeter per år.
Droppen är en relativt liten damm som är belägen vid Tyresövägen mellan Strandskolan och Tyresö skola och som tar emot dagvatten från delar av Tyresö strand. Dammen har, förutom en renande effekt på vattnet, även en fördröjande inverkan vid stora nederbördsmängder. Det minskar belastningen på Follbrinksströmmen vid Tyresö slott, dit dagvattnet rinner.
Fornuddsparkens dammar tar emot en del av dagvattnet som kommer från centrala delar av västra Trollbäcken. Syftet med dessa dammar är, förutom en viss reningseffekt, att ge parken ett vackert inslag av flödande vatten. Dammarna anlades 2002.
Måndalsdammen är belägen vid det gamla industriområdet vid Måndalsstigens slut. Dammen tar hand om dagvatten från delar av östra Trollbäcken.
Breviksdammen vid Breviks skola anlades 2007 och tar hand om dagvatten från Nytorpsområdet.
Tranmyradammen anlades 2013 vid början av Breviksvägen i höjd med Slottsvillans förskola.
Prästängsdammarna renar dagvattnet från radhusområden i Krusboda samt från intilliggande snöupplag. Det bidrar till att minska mängden näringsämnen och vissa tungmetaller som förs vidare till Tyresö-Flaten. Dagvattendammarna gynnar den biologiska mångfalden i omgivningen och förskönar samtidigt landskapsbilden. Dammarna är tillsammans 42600 m2 stora, det är ungefär samma storlek som Kolardammarna.
Ugglevägens damm är en äldre anläggning som kan ha varit en branddamm för Tegelbruksverksamheten. Nu innehåller den näckrosor och kaveldun och är ett uppskattat inslag i ett kulturhistoriskt värdefullt område. Ett dagvattenstråk går från Nytorpsvägen via Ugglevägens damm och renar vattnet innan det når Kalvfjärden.
Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD)
Det är också viktigt att se dagvattnet som en positiv resurs i stadsmiljön. Genom att ta hand om dagvatten nära platsen där det har uppstått kan bebyggelsen bli grönare, samtidigt som det gröna bidrar till effektivare rening och flödesutjämning.
Förutom dagvattendammar bygger vi i kommunen så kallade LOD-åtgärder. De syftar både till att rena och fördröja dagvattnet, samt att möjliggöra att vattnet leds ner i marken i närheten av där avrinningen uppstår.
Samtidigt bidrar LOD-åtgärder med estetiska värden och stadsgrönska. Det ger andra positiva mervärden som biologisk mångfald, rening av partiklar i luften och att värmen sänks lokalt.
VA-enheten
Samhällsbyggnadskontoret