Viltvård och skyddsjakt

Älg, rådjur, hjort, grävlingar och andra vilda djur är inte alltid välkomna gäster i till exempel trädgårdar. Ibland kan skyddsjakt vara nödvändigt, i så fall utförs den av kommunens viltvårdare.

Akut hjälp vid olycka

Om en olycka har hänt och du behöver akut hjälp ska du alltid ringa 112.

Inte akut? Kontakta viltvårdare

För mindre brådskande fall, kontakta viltvårdaren. Kontaktuppgifter finns under Kontakt överst på denna sida.

Kommunens viltvårdare

Skyddsjakten i Tyresö sköts av sju viltvårdare. De ska alltid kunna visa legitimation och bär en väst med texten "Viltvårdare".

Viltvårdarna hjälper till att hålla nere antalet djur som kan orsaka skada på egendom, exempelvis grävlingar som underminerar husgrunder. Viltvårdare skrämmer bort eller avlivar djur som beter sig aggressivt. De kan också avliva skadade djur.

Viltvårdarna håller ner viltstammen av större fyrfota djur bland annat för att minska risken för trafikolyckor. De hjälper även till exempel rådjur och hjort som fastnat i grind, staket, bollspelsnät eller kanske fallit i en vattenfylld pool.

Viltvårdarna har samarbete med kringliggande jaktvårdsområden i Vissvass, Åva, Tyresta och Haninge.

Vilt som rör sig fritt ägs inte av någon

Djuren är fredade förutom den tid på året som bestämts som jakttid.

Viltvårdarna har inget juridiskt ansvar att åtgärda olägenheter som uppstår för fastighetsägare med anledning av vilda djur. Men de hjälper gärna till om de kan, speciellt med rådgivning. Alla inom viltvården är vana jägare och har skaffat sig mycket kunskap om vilda djurs vanor under åren.

Många sätter upp nät för att skydda sina buskar, men använd aldrig de mjuka nylonnäten som kan hittas i olika färger. Förutom att småfåglar fastnar i dem, hindrar det inte rådjuren. De puffar undan nätet och kan i värsta fall fastna i det. Det gäller framför allt bocken med sina horn.

Skyddsjakt

Normalt sker avskjutning under gällande jakttider för viltet ifråga, men vid akuta fall kan avskjutning ske även andra tidpunkter. Viltvårdarna försöker begränsa populationen av exempelvis rådjur och gör det under tillåten jakttid. De kan avliva skadade djur under annan tid, för att förhindra onödigt lidande enligt djurskyddslagen.

Upplåtelse/återkallelse av jakträtt

Viltvårdarna kan/får inte avliva friska djur på tomter/fastigheter utan en skriftlig jaktöverlåtelse (upplåtelse) från fastighetsägarna. Framför allt måste det finnas fullgott kulfång på tomten. Fyll i och skicka in blanketten nedan om du vill överlåta jakten på din tomt till kommunen.
Flyttar du eller vill återkalla jaktöverlåtelsen, så meddelar du oss via blankett.

Blankett för jaktöverlåtelse , 40.8 kB, öppnas i nytt fönster.

Om vilda djur som inte tillåts jagas orsakar skador på hus eller tomt, ska du i första hand som fastighetsägare vidta skadeförebyggande åtgärder. Det är inte tillåtet att bekämpa djuren utan tillstånd. Ta kontakt med kommunens viltvårdare eller länsstyrelsen för att få råd om lämpliga åtgärder och om du har frågor om jaktbart vilt och jakttider.

Vård av skadade vilda djur

Har du hittat ett skadat vilt djur eller en övergiven djurunge? För att vårda och rehabilitera skadat vilt krävs tillstånd från Länsstyrelsen enligt jaktlagstiftningen. Ett antal privatpersoner och föreningar har tillstånd att ta hand om skadade djur. Tillstånden gäller vanligen igelkott, ekorre, harar samt fredade fåglar.

Statens veterinärmedicinska anstalt Länk till annan webbplats.

Lilla vilthuset

Hjälper bland annat till med Hare, Igelkott, Ekorre, Tornseglare, Småfåglar, Hackspettsarter, Kråkfåglar, Fladdermöss, Ring- och skogsduvor samt Ugglor.
Lilla vilthuset Länk till annan webbplats.

Viltakuten

Hjälper dig med kontaktuppgifter om vart du vänder dig med frågor om bland annat skadad eller övergiven fågel, fladdermus, ekorre, hare, igelkott, säl, grävling, bäver, mink, utter, reptiler och storvilt.
Viltakuten Länk till annan webbplats.

Stockholms Viltfågel Rehab

Tar emot och rehabiliterar alla rehabiliteringsbara vilda fåglar oavsett storlek och art.
Stockholm viltfågel rehab Länk till annan webbplats.

Svenska Djurambulansen

Hjälper bland annat till med fåglar, svanar, katter, hundar och ankor.
Svenska djurambulansen Länk till annan webbplats. 

Bin (bisvärm)

En kall vår kan öka risken att bina svärmar. Och slår det om och blir varmt och sommar med en gång så ökar också svärmlusten hos bina.

Svärmande bin sätter sig gärna i skorstenar eller håligheter i väggar. Det kan bli besvärligt för husägare att bli av med bina och därför vill biodlarna få information om upptäckta bisvärmar så att de kan fångas in. Att hämta bisvärmar är viktigt även på grund av att risken annars finns att bisjukdomar sprids.

Ring Svärmtelefonen

Svärmtelefonen är en automatisk tjänst som hjälper dig att hitta en biodlare i ditt område som anmält sig som svärmfångare.

Har du upptäckt en svärm så ringer du 0766-86 07 01. Du uppmanas då att knappa in postnumret där svärmen befinner sig. Tjänsten kopplar dig vidare till en ansvarig i ditt område.

Får du ingen träff så kan du själv söka kontaktuppgifter till närmaste förening på Sveriges Biodlares Riksförbunds webbplats.

Kontaktuppgifter till biodlare Länk till annan webbplats.

Sidan publicerad av: viltvard@tyreso.se
Senast uppdaterad: 13 januari 2022