Viltvård och skyddsjakt

Älg, rådjur, hjort, grävlingar och andra vilda djur är inte alltid välkomna gäster i till exempel trädgårdar. Ibland kan skyddsjakt vara nödvändigt, i så fall utförs den av kommunens viltvårdare.

Hjälp vid vilolycka

Om en viltolycka har skett och du behöver akut hjälp ska du alltid ringa 112. För mindre brådskande fall, kontakta viltvårdaren. Kontaktuppgifter finns under Kontakt upptill på denna sida.

Läs om vilt i trafiken

Kommunens viltvårdare

Skyddsjakten i Tyresö sköts av sju viltvårdare. De ska alltid kunna visa legitimation och bär en väst med texten "Viltvårdare".

Viltvårdarna hjälper till att hålla nere antalet djur som kan orsaka skada på egendom, exempelvis grävlingar som underminerar husgrunder. Viltvårdare skrämmer bort eller avlivar djur som beter sig aggressivt. De kan också avliva skadade djur.

Viltvårdarna håller ner viltstammen av större fyrfota djur bland annat för att minska risken för trafikolyckor. De hjälper även till exempel rådjur som fastnat i grind, staket, bollspelsnät eller kanske fallit i en vattenfylld pool.

Viltvårdarna har samarbete med kringliggande jaktvårdsområden i Vissvass, Åva, Tyresta och Haninge.

Vilt som rör sig fritt ägs inte av någon

Djuren är fredade förutom den tid på året som bestämts som jakttid.

Viltvårdarna har inget juridiskt ansvar att åtgärda olägenheter som uppstår för fastighetsägare med anledning av vilda djur. Men de hjälper gärna till om de kan, speciellt med rådgivning. Alla inom viltvården är vana jägare och har skaffat sig mycket kunskap om vilda djurs vanor under åren.

Grävling

Grävlingen är ett fridsamt, nattaktivt djur. Men man bör se upp om grävlingen börjar bygga bo under en husgrund på tomten, den skickliga grävaren kan bygga stora lyor. Fastighetsägare kan prova flera metoder att bli av med dem från de platser man inte vill ha dem. Men hjälper inte dessa åtgärder kan du, i sista hand, kontakta viltvårdare. Då får du fälla, som måste ha kontinuerlig tillsyn och du som fastighetsägare har ansvaret för. Grävlingar får inte flyttas, så när de hamnar i fällan måste de tyvärr avlivas.

En grävling har väldigt bra luktsinne och skyr främmande starka lukter

Har de börjat bygga bo under huset kan du prova med något av detta vid gångarna under huset:

  • Strö ut cayennepeppar.
  • Sätt upp pinnar med trasor indränkta med parfym
  • Häll ut urin, från människa eller djur.
  • Häng upp (i grävlingshöjd) människohår i påsar av glest tyg som släpper igenom lukt.
  • Häng ut tussar av otvättad ull.
  • Häll ut vitlöksvatten.
  • Blanda 1 kg blodmjöl med 1 liter vatten och 1,5 dl ammoniak. Doppa oasiskuber i blandningen och fäst vid marken med blompinnar.
  • Det finns också olika (illaluktande) medel att köpa inom handeln som t.ex. Gyllebo Plantskydd eller Trico Garden.
  • Plocka upp och ta bort fallfrukt.
  • Häng upp ”viltreflexer” i grävlingshöjd. Finns att köpa i handeln.

Ingången bör sedan sättas igen och husgrunden tätas, och då på natten när grävlingen inte är inne.

För grävling är jakttiden 1/8 – 15/2 och det ska finnas mycket starka skäl för att bedriva skyddsjakt utanför jakttiden. När det gäller grävling riskerar man då att skilja honan från ungarna. De är beroende av sin mor 3-4 månader efter födseln.

Under hösten bygger de upp sitt fettlager inför vintern och skaffar en lugn och skön plats att övervintra på. Precis som med många andra djur som exempelvis vildsvinen äter de frukt och mask så försök i första hand att plocka undan nedfallen frukt. Masken är inte mycket att göra åt.

Grävling jagas ganska lite i Sverige och att fånga enstaka grävlingar i fälla och avliva dem verkar inte påverka beståndet i stort. Är miljön bra för en grävling där man avlivat den verkar det dödade djuret förr eller senare ersättas av ett nytt.

Dovhjort och rådjur

Rådjur och dovhjort är inte klassade som skadedjur eftersom de inte orsakar olägenhet för människors hälsa. Dock sprider rådjuren fästingar som i sin tur kan påverka hälsan. Men de är inte välkomna in i våra trädgårdar då de äter gärna upp allt som planterats. Det är fastighetsägaren själv som får vidta åtgärder för att rådjur och dovhjortar inte ska trivas i trädgården.

Det finns olika åtgärder för att rådjur inte ska förstöra odlingar. Effektivaste sättet verkar vara att stängsla in dessa. Stängslet bör vara högt, minst 160 centimeter, men helst 180–200 centimeter. Du kan också prova att sätta ett högt stängsel tillfälligt där rådjuren och dovhjortarna verkar ha sina gångstråk. Det säkraste sättet att odla utan stängsel är att breda ut kycklingnät över odlingen.

Välj plantor som djuren inte tycker om

Bland perennerna undviker rådjuren bland annat backsippa, adonis, temynta, vallmo, malört, pion, daggkåpa, Mose brinnande buske, daglilja och lupin. Magnolia, berberis, syren, snöbär och oxbär är träd och buskar som rådjuren inte verkar röra.

Vill du ha lökväxterna ifred kan du odla liljor, balkansippor, kejsarkrona, allium samt påsk- och pingstliljor. Dina favoritväxter kan du rädda genom att plantera lavendel bredvid dem. Även extremt taggiga och giftiga växter undviker rådjuren.

För bägge djurarterna gäller begränsad jakttid.

Orm

Vårsolen lockar fram ormarna ur sina gömställen. Av våra svenska ormar är det bara huggormen som är giftig, men den går aldrig till anfall och biter inte om man inte trampar nästan rätt på den. Alla andra ormar är ofarliga. Ormar är inte klassade som skadedjur, eftersom de inte orsakar olägenhet för människors hälsa. Fastighetsägaren får själv ta ansvar för att åtgärder mot ormar vidtas.

Vanliga förebyggande åtgärder kan vara:

  • Håll gräset kortklippt
  • Avlägsna rishögar och stenrösen
  • Se till att komposter och lövhögar inte ligger intill husen.
  • Ha komposten i slutet kärl
  • Ta bort täta snår, särskilt nära huset och längs med stenmurar
  • Mura igen eller sätt finmaskigt nät för hål i husgrunder
  • Kontrollera näten för källarventiler.

Alla sorters ormar är fridlysta i Sverige. Det innebär att det är förbjudet att döda, skada eller fånga ormar, deras ägg och ungar. Undantaget är om du hittar en huggorm på din tomt. Då får du fånga in och flytta den. Endast om detta inte är möjligt och ingen annan lösning finns, får du döda huggormen. Ett sätt att fånga ormen är att med hjälp av en löv-räfsa lyfta ner ormen i en hink och sedan lägga något över hinken. Viktiga hjälpmedel är kraftiga handskar (t.ex. svetshandskar eller motorcykelhandskar)

Om du fångar en huggorm bör du flytta den till något lämpligt ställe minst ett par kilometer bort. Det är även viktigt att du genomför åtgärder så att din tomt blir mindre attraktiv för ormar, annars finns risken att nya ormar flyttar in.

Igelkott

Igelkottar är fridlysta vilket innebär att man inte får röra, fånga, döda eller på annat sätt samla in eller skada exemplar av arten. Fridlysningsbestämmelserna kan man läsa mer om i 8 kap. i miljöbalken. Man får aldrig fånga eller flytta en igelkott utan tillstånd från länsstyrelsen.

Räv

Mata aldrig räv. Rävarna är opportunister och tar naturligtvis chansen att få en bit mat på det enklaste sättet. Om det lönar sig att tigga vid mänsklig boning så gör dom det. Det är tyvärr alltför vanligt att man matar de gulliga rävungarna, som sedan under lång tid visar sig bli obehagligt närgångna. Försök skrämma bort räven med exempelvis grytlock.

Varg

Att få se en varg är ovanligt men om du möter en varg som inte vänder om och du upplever situationen som obehaglig ska du skrämma vargen. Gör dig stor och väsnas och gå eller spring mot vargen. Du kan även kasta något mot vargen. Spring inte från vargen, det kan trigga jaktinstinkten. Är det en akut och farlig situation, ring 112.

Älg

Det är i första hand hörsel och luktsinnet som styr älgens beteenden, synen är inte speciellt utvecklad. I bland kommer de in i trädgården, oftast när äppelträden bär frukt. Plocka upp fallfrukten och ta vara på övrig frukt då den är mogen.

Vildsvin

Det finns anledning för oss kommuninnevånare att vara förberedda på vildsvinens utbredning. Att ha en mindre stam som kan hållas under kontroll ligger naturligtvis inom ramen för kommunens policy om mångfald.

På hösten äter vildsvinen upp sig inför en lång vinter och vet att det finns godsaker i trädgårdarna. Vildsvinen är nattdjur och är mest aktiva sen natt eller tidig morgon. Det innebär också att de är svåra att upptäcka och oftast ser man bara resultatet av deras framfart på morgonen. Tyresö kommun och deras viltvårdare är väl införstådda med problemen. 

Det du som fastighetsägare kan göra är att plocka upp fallfrukt och kasta bort. Inte kasta precis utanför tomtgränsen eller i komposten, för då letar vildsvinen där också, utan långt bort eller lämna på kretsloppscentralen. Men är du riktigt rädd om sin trädgård eller kolonilott får du själv kosta på dig eltråd som är på om nätterna, men även ljud eller ljus nattetid kan också ha effekt, åtminstone en tid.

Skyddsjakt

Normalt sker avskjutning under gällande jakttider för viltet ifråga, men vid akuta fall kan avskjutning ske även andra tidpunkter. Viltvårdarna försöker begränsa populationen av exempelvis rådjur och gör det under tillåten jakttid. De kan avliva skadade djur under annan tid, för att förhindra onödigt lidande enligt djurskyddslagen.

Viltvårdarna kan/får inte avliva friska djur på tomter utan en skriftlig jaktöverlåtelse från fastighetsägarna. Framför allt måste det finnas fullgott kulfång på tomten. Fyll i och skicka in blanketten nedan om du vill överlåta jakten på din tomt till kommunen.

Blankett för jaktöverlåtelse

Om vilda djur som inte tillåts att jagas orsakar skador på hus eller tomt ska du i första hand som fastighetsägare vidta skadeförebyggande åtgärder. Det är inte tillåtet att bekämpa djuren utan tillstånd. Ta kontakt med kommunens viltvårdare eller länsstyrelsen för att få råd om lämpliga åtgärder och om du har frågor om jaktbart vilt och jakttider.

Vård av skadade vilda djur

Har du hittat ett skadat vilt djur eller en övergiven djurunge? För att vårda och rehabilitera skadat vilt krävs tillstånd från Länsstyrelsen enligt jaktlagstiftningen. Ett antal privatpersoner och föreningar har tillstånd att ta hand om skadade djur. Tillstånden gäller vanligen igelkott, ekorre, harar samt fredade fåglar.

Länsstyrelsenlänk till annan webbplats

Lilla vilthuset

Hjälper bland annat till med Hare, Igelkott, Ekorre, Tornseglare, Småfåglar, Hackspettsarter, Kråkfåglar, Fladdermöss, Ring- och skogsduvor samt Ugglor.
Lilla vilthusetlänk till annan webbplats

Viltakuten

Hjälper dig med kontaktuppgifter om vart du vänder dig med frågor om bland annat skadad eller övergiven fågel, fladdermus, ekorre, hare, igelkott, säl, grävling, bäver, mink, utter, reptiler och storvilt.
Viltakutenlänk till annan webbplats

Stockholms Viltfågel Rehab

Tar emot och rehabiliterar alla rehabiliteringsbara vilda fåglar oavsett storlek och art.
Stockholm viltfågel rehablänk till annan webbplats

Svenska Djurambulansen

Hjälper bland annat till med fåglar, svanar, katter, hundar och ankor.
Svenska djurambulansenlänk till annan webbplats 

Detta kan du ge till vildänder

  • Majs
  • Havre
  • Ris
  • Vindruvor
  • Hackad sallad
  • Fågelfrön

Därför ska du absolut inte mata fåglar med brödlänk till annan webbplats 

En kall och snörik vinter kan leda till massdöd bland många vilda djur då vintern innebär stora problem att finna föda. Hur bra olika arter klarar vintern är delvis en fråga om hur anpassad arten är till vårt klimat.

Hjälp fåglarna med mat på vinternlänk till annan webbplats

Utfodring av vilda djur under vinternlänk till annan webbplats

Sidan publicerad av: viltvard@tyreso.se
Senast uppdaterad: 17 oktober 2019
Upp