Sjöar och vattendrag

I Tyresö hör sjöarna Drevviken, Långsjön, Tyresö-Flaten, Grändalssjön, Albysjön och Fatburen till Tyresåns sjösystem. Fallhöjden inom Tyresödelen är drygt 19 meter. Sjösystemet har flera åar och forsar som innehåller stora natur- och miljövärden. Produktionen och artrikedomen av bottenlevande organismer är god i de strömmande vattnen.

Familj fikar vid Albysjön.

Tyresåns sjösystem

Tyresåns vattenvårdsförbund har ett pågående femårigt åtgärdsprogram för perioden 2016–2021. I programmet föreslås åtgärder för att minska övergödningen, öka den biologiska mångfalden, förbättra för det rörliga friluftslivet, minska riskerna för översvämning och återställa vattendrag till naturliga förhållanden.

Åtgärdsprogram 2016–2021 , 5.6 MB, öppnas i nytt fönster.

Insatserna för att förbättra miljön i Tyresåns sjöar har medfört en halvering av fosforhalten i sjösystemet sedan 1990. Övergödning är fortfarande ett problem, det krävs fler åtgärder för att nå god vattenstatus till år 2027.

Sjösystemet flyter upp i omgivningarna kring sjön Gömmaren i Huddinge och sträcker sig till Albysjön-Fatburen i Tyresö. I norr passerar systemet Stockholms södra förorter, i söder går det genom urskogsområdet Tyresta i Tyresö och Haninge.

Vattendragen är sällan istäckta om vintrarna, därför kan strömstaren övervintra vid Gudö å, Gammelströmmen, Nyfors och Follbrinksströmmen. Follbrinksströmmen är en reproduktionslokal för havsöring.

Albysjön

Albysjön lämpar sig för bad och fiske, men även för kanoting. Albysjön har delvis karaktären av slättsjö. Stora grönområden och betesmarker gränsar till sjön. I Uddbyvikens sediment finns höga halter av bly och koppar, som sannolikt härrör från det rika tillskottet av dagvatten via Fnyskdiket. I Uddbyviken har vattenväxter tagits upp under början av 1990-talet. För att komma tillrätta med Fnyskbäckens dagvattenbelastning har nya metoder prövats. Kolardammarna i Alby naturreservat är en av kommunens insatser för att förbättra tätortens dagvattenpåverkan på Albysjön och Fatburen samt Kalvfjärden som är primärrecipient av vattnet från Tyresåns sjösystem. Det är förbjudet att framföra motordrivna farkoster i sjön.

Barnsjön

Barnsjön ligger mellan Trollbäcken och Bollmora. Vattnet från sjön rinner mot Tyresö-Flaten. Sjön används som badsjö och den är ett viktigt rekreationsområde. Sjön är känslig för miljöstörningar och därför är det viktigt att vid kommunal planering skydda sjöns tillrinningsområde från föroreningar, främst dagvatten.

Drevviken

Drevviken delas med grannkommuner, har maximalt bottendjup om 14 meter. Strandtopografin är omväxlande och i Tyresö finns två kommunala bad. Båt- och fiskesport är tillåten och fiskekort gäller. Hastighetsbegränsning 7 knop för motordrivna farkoster.

Drevviken är den stora, uppsamlande vattenbassängen inom Tyresåns sjösystem. Sjön får ta emot föroreningar från systemets övre sjöar samt dagvatten från de omkringliggande tätorterna. Vattenvegetationen är vissa perioder tät i de strandnära och grunda delarna.

Fatburen

Den lilla sjön Fatburen är närmaste sjö till utloppet vid Follbrinksströmmen. Fatburen är populär hos vinterfiskare. Sjöns omgivningar är natursköna. Vattenväxter i Södertörnskommunernas sjöar inventerades 1998, och då visade det sig att Fatburen är en av kommunens finaste lokaler för vattenväxter. Det är förbjudet att framföra motordrivna farkoster i sjön.

Grändalssjön

Grändalssjön ligger strax sydväst om Raksta. Sjöns utlopp finns i sjöns västra del och utloppsbäcken rinner mot Albysjön. Grändalssjön är troligen den sjö inom Tyresö som är minst synbart påverkad av omvärldsfaktorer som övergödning och försurning. Sjön har fin vattenkvalitet. Det är förbjudet att framföra motordrivna farkoster i sjön.

Långsjön

Långsjön är grund, drygt 6 meter som djupast. På senare år har bakteriehalterna sjunkit och närmar sig halterna hos systemets övriga sjöar i Tyresö. I sjön råder hastighetsbegränsning vid framförande av motordrivna farkoster till 5 knop. Bestämmelsen gäller även för Gudö å.

Tyresö-Flaten

Tyresö-Flaten är intressant som bad- och fiskesjö. Den har djup på upp till 25,5 meter. Branta klippstränder gör att det är låg förekomst av vattenvegetation. Till sjön mynnar Prästängsdiket, som avvattnar bland annat delar av Krusboda. Det är förbjudet att framföra motordrivna farkoster i sjön.

Övriga vattendrag i Tyresån

I Follbrinksströmmen har en mindre bäck sin mynning, Stranddiket, som "rinner upp" centralt i Strandområdet. Bäcken syns fortfarande t ex i vägskälet mellan Brakmarsvägen och Kyrkvägen.

Miljömål för Tyresåns sjösystem

Målen formuleras inom Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram.

  • Målet för totalfosforhalterna är en halvering på längre sikt (mer än 10 år). Från cirka 70 ug P/liter till 35 ug P/liter.
  • Målet för totalkvävehalterna är < 1000 ug N/liter i slättsjöarna och < 600 ug N/liter i skogssjöarna. Syrgashalten i bottenvattnet ska hålla > 4 mg O2/liter.
  • Ytterligare åtgärder i Fnyskbäcken för att begränsa dagvattenbelastningen till systemet.
  • Förbättra kunskapen om vattenutbytesförmågan i kustvattnen Kalvfjärden, Ällmorafjärden och Vissvassfjärden.

Miljömål för Åvaåns sjösystem

Vidmakthålla ett pH i systemet på > 6.5 och alkaliniteten > 0.10 mekvivalenter / liter mätt i Nedre Dammens utlopp. Dessa värden kan numera hållas även efter avslutad kalkning.

Åvaåns sjösystem består av sjöarna Mörtsjön, Trehörningen, Långsjön, Lanan, Stensjön och Nedre Dammen. Området ligger inom Tyresta nationalpark och naturreservat. I sjösystemets sjöar gäller fiskeförbud mellan 1 maj och 15 juni.

Sjösystemet är näringsfattigt. Sjöarna var kraftigt försurade på grund av den sura nederbörden som innehåller kväve- och svaveluppbyggda ämnen som försämrar sjöarnas redan dåliga buffringskapacitet (motståndskraft mot försurande påverkan). Ett kalkningsprogram för sjösystemet bedrevs under flera årtionden. Provtagning i systemet utförs av länsstyrelsen.

Åvaåns öringbestånd

Sjösystemet är intressant ur fiskeribiologisk synvinkel. Här har sedan sekelskiftet bedrivits forskning. Ån är en värdefull reproduktionslokal för havsöring och är klassificerad som endast svagt förorenad.

Kalkning för att hejda försurningen

Försurningen av vattnet beror på att berggrunden i Tyresö till stor del består av sura gnejsgraniter i kombination med ett tunt jordtäcke och nedfall av luftburna ämnen. Stensjön och Lanan har varit svartlistade sjöar för fiske (sedan 1976) på grund av för höga kvicksilverhalter i fisk och kräftdjur. Svartlistningen upphävdes 1991.

Åvaåns sjösystem har sedan slutet av 1970-talet kalkats regelbundet för att motverka försurningsskador. Den senaste sjökalkningen genomfördes i Stensjön 2010. Kalkning har genom åren även utförts i Långsjön (Åva), Trehörningen och Lanan (en del av Stensjön).

Sjöarna i Tyresö som ligger utanför Tyresåns och Åvaåns sjösystem är Öringesjön, Ällmora träsk, Lillströmsträsk och Åva träsk.

Ällmora träsk

Ällmora träsk på Brevikshalvön har karaktären av skogssjö med höga klippor och ett humöst, klart vatten. På grund av dess näringsfattiga status är sjön något försurad av luftföroreningar. Sjön har ett värde som bad- och fiskesjö. Naturen i området är mycket vacker och speciell, med de höga klippbranterna i öst- och väster. I sjöns närhet finns en del intressanta växt- och djurarter. Det är förbjudet att framföra motordrivna farkoster i sjön.

Miljömål: Bibehållen pH-nivå samt buffringsförmåga mot sur nederbörd genom fortsatt kalkning vid behov.

Lillströmsträsk

Mellan Ällmorafjärden och vägen till Vissvass ligger Lillströmsträsk som är en liten skogstjärn som är starkt försurad. Sjön har till största delen en flora som består av vitmossor ned till cirka tre meters djup.

Åva träsk

Åva träsk ligger några hundra meter söder om Åva gård. Sjön är starkt överhumös och starkt försurad. Den har lite vass samt vitmossor.

Öringesjön

Öringesjön ligger mellan Nacka och Tyresö kommuner, är relativt grund och har ett rikt fågelliv. Badplats finns vid Öringe och vanligtvis är vattnets kvalitet god ur bakteriologisk synvinkel. Sjön är grund med ett medeldjup på cirka 1,8 meter. Det största djupet är på drygt sju meter. Vattenvegetationen är artrik och en av Södertörns tio mest intressanta.

Belastningen av föroreningar är måttlig, men mindre mängder dagvatten kommer till sjön från Rotvik, Tyresövägen och Öringeområdet. Sjön är naturligt näringsrik och de mycket grunda vikarna grundas upp och växer igen. Detta beror på den låga vattenomsättningen, att sjön är grund samt att näringsämnen kommer från vägar, villatomter och hästhållning. Det är förbjudet att framföra motordrivna farkoster i sjön.

Vid vintrar med lång isläggning så uppträder vissa år syrebrist i vattnet. I december 2013 installerades en syresättande vattenluftare i sjöns södra del som kan förbättra syrgashalterna i denna del av sjön vintertid.

Miljömål: Bibehållen badbarhet.

Tyresös miljömål för kustvatten

  • Bibehållen bad- och fiskevattenkvalitet genom åtgärder mot bristfälliga enskilda avlopp samt utbyggnad av kommunalt VA-nät på Tyresö-Brevikshalvön.
  • Förbättra kunskapen om vattenutbytesförmågan i kustvattnen Kalvfjärden, Ällmorafjärden och Vissvassfjärden.
  • Recipientprovtagning av kustvattnen Ällmorafjärden, Vissvassfjärden och Erstaviken av Svealands kustvattenvårdsförbund.

Kalvfjärden

Kalvfjärden är ett resultat av en så kallad förkastning, en skjuvzon mellan två bergartsmassor. I fjärdens sydöstra del finns det största djupet, 27 meter. Vid Brevikshalvön stupar stranden brant ned. I Kalvfjärdens norra delar upp mot Slottsviken och Fiskarholmen är djupet endast 2–3 meter. Generellt är Kalvfjärdens berggrund under de lösa lagren starkt kuperad. Tre bassänger kan urskiljas: centrala delen av Kalvfjärden, Storängsfladen och sydöstra hörnet av Kalvfjärden.

För att öka syresättningen i Kalvfjärden måste tillförseln av näringsämnen begränsas, antingen genom åtgärder i tillflöden som är påverkade av mänsklig aktivitet – Tyresån, mindre vattendrag och diken runt Kalvfjärden – eller genom åtgärder som ökar vattenomsättningen. Ökad kunskap om hur inflödena av östersjövatten sker behövs för att kunna bedöma eventuella åtgärder.

För att få svar på ovan ställda frågeställningar vill kommunen ha med Kalvfjärden men även Ällmora- och Vissvassfjärdarna i arbetet inom Tyresåns vattenvårdsförbund och har föreslagit en fördjupad studie av problemen med vattenomsättning.

Ällmorafjärden–Vissvassfjärden

Fjärdarna är reproduktionslokaler för ett flertal fiskarter.
I området finns ett stort antal fritidsbåtar som leder till utsläpp av komponenter från bottenfärger. Dessa komponenter innehåller idag vanligen kopparbaserade organiska föreningar vilka anrikas i ekosystemet. Sedan tidigare finns betydande mängder av de numera förbjudna tennorganiska föreningarna sedimenterade som i ännu högre grad påverkar vattenmiljöns organismer. Till detta kommer ämnen som följt med Tyresån och sedimenteras i Kalvfjärden.

Vid Åvaåns mynning är det fiske- och båtförbud hela året. Inre delen av Åvaviken är det fiskeförbud under tiden 16 september till 31 december med anledning av öringens lekperiod.

I Spiruddsviken är det båtförbud under tiden 1 april–30 juni med anledning av häckningstiden för sjöfågel.

Erstaviken

De bakteriologiska vattenanalyserna vid kommunens badplatser i Erstaviken visar i allmänhet att vattnet är tjänligt för bad. Vattenkvaliteten i Erstaviken i stort torde överensstämma med de allmänna förhållandena i skärgården. Från Tyresösidan utgår endast lokala, enskilda utsläpp av avloppsvatten till Erstaviken. Det är angeläget att fortsätta arbetet med att spåra upp och åtgärda dessa.

Erstavikens miljö Länk till annan webbplats.

Tyresåns sjösystem mynnar i Kalvfjärden vid två platser, Follbrinksströmmen respektive Uddby. Kalvfjärden, Ällmorafjärden samt Vissvassfjärden är sammantaget en havsvik med tre trösklar liknande norska fjordar som försvårar vattenutbytet mellan fjärden och övriga Saltsjön.

Var rädd om våra sjöar och vattendrag

Skräp som hamnar på gatan rinner ner i gatubrunnen och ut i närmaste sjö.

  • Skräp, cigarettfimpar, snus och tuggummi hör hemma i papperskorgen.
  • Kemikalier, oljor eller färg ska lämnas till kretsloppscentralen eller till den mobila miljöstationen. Spola aldrig ner det i avloppet eller i gatubrunnen.
  • Använd inte ogräsmedel eller bekämpningsmedel på din tomt. Det följer med regnvattnet ner i brunnarna.
  • Välj grus eller plattor till din uppfart så att regnvatten kan rinna igenom marken och renas. Vatten tränger inte igenom asfalt, utan rinner istället över gatorna och samlar på sig smuts som sedan hamnar i våra sjöarna via brunnar och diken.
  • Gödsla varsamt och enligt anvisningen. Undvik konstgödsel helt.

Tvätta aldrig bilen på asfalterad yta

Under augusti varje år görs provtagningar i länets sjöar under ett par dagar. Proven tas i de flesta sjöar med sjöflygplan eller helikopter. Resultaten används i kommunerna och hos länsstyrelsen för olika bedömningar av status hos vattenmiljöerna.

Proven från sjöarna visar att Långsjöns, Tyresö-Flatens, Albysjöns, Fatburens och Kalvfjärdens bottnar ofta lider av syrebrist under sommarsäsongen, med svavelväteutveckling som följd på grund av anaerob (syrefri) nedbrytning av organiskt material.

I Tyresö provtas följande sjöar:
Albysjön, Barnsjön, Drevviken, Fatburen, Grändalssjön, Långsjön-Tyresån, Tyresö-Flaten, Ällmora träsk, Öringesjön samt havsviken Dyviksmaren.

Foto: Abbas Reyhanian

Sidan publicerad av: hallbarhet@tyreso.se
Senast uppdaterad: 4 januari 2024