30 oktober 2019

Charlottas krönikor

Våren 2019 genomgick 14 Tyresöbor klimatkursen BeChange. Vi följer deltagaren Charlotta Schönberg i med- och motgångar på väg mot en mer klimat­smart vardag.

Charlotta Schönberg - klimatkåsör

I sann hållbarhetsanda har vi börjat dela på kostsamma ägodelar. Det började med enkla saker som trädgårdsgrejer, sen en snöslunga. Den använder man ibland bara några gånger om året, då är det smart att dela med grannar i området.

Men de där stora utgifterna som sommarhus och hotell går ju också att dela. Istället för att min lägenhet står tom under semestern kan någon som vill uppleva Stockholm bo där. Jag får bo i deras hem under tiden. I början på hösten upplevde vi Holland på det här sättet.

Det roliga med det här upplägget är att jag får se nya sidor av det främmande landet. I vanliga fall skulle jag valt att kanske åka till Amsterdam med shopping och museum. Nu blev det istället en mindre stad – Haarlem. Familjen fick uppleva hur det är att bo i ett gammalt 4-vånings townhouse, cykla till den vindpinade kusten, äta sill från kiosken (så syrlig!) och vara med om ett lokalt kvarterskalas. Till och med sopsortering och att använda någon annans kryddor blir ett äventyr. Vi får tips om saker att se och göra som vi aldrig tänkt på, och en känsla för hur holländare tänker och lever och vad som är viktigt för dem.

Vi delar inte bara det ekonomiska, plötsligt delar vi liv – och det är berikande.

Vi har varit billösa ett halvår. Det är vi rätt ensamma om i vårt villaområde. Nu har vi hyfsat nära till bussen som tur är.

Kollektivpendlandet orsakar tandagnissel och svordomar i början. (Varför är hållplatsen i Norra Sköndal så kort, förresten? Bussarna får ju inte plats och man får vänta jääättelänge.) Efter några veckor kommer jag dock in i nya trevliga vanor på bussen och i väntan på anslutningar; som att lyssna på ljudböcker, testa nya (knäppa) poddar och uppdatera mig på Sveriges radios utmärkta digitala utbud.

Under de snötäckta dagarna var det till och med skönt att slippa skrapa vindrutefrost och bekymra sig om dubbdäck. Utmaningen att handla löser vi genom att knäppa på ryggsäcken och strunta i storhandlandet och istället gynna den lokala handlaren. Det funkar faktiskt rätt bra, jag upptäcker att jag inte handlar så många onödiga saker när jag är i en mindre affär och måste bära hem allt själv på ryggen.

Den stora prövningen är distanser på tvären i kommunen. Det upptäcker jag när jag är på fest i Älta och bussarna inte går efter midnatt och man måste åka HELA vägen till Slussen för att sen åka tillbaka till Gullmarsplan och hem igen till Tyresö. 1 timme istället för 15 minuter känns riktigt surt.

Cykel verkar vara det enda som funkar, det är ju bra med vardagsmotion. Det jag inte löst dock är hur jag ska få med mig golfbagen, verkar för vingligt på cykel men det kanske går. Hur gör alla billösa vind­surfare egentligen?

Morgontidningen kommer med en bilaga om hållbarhet, med artiklar om energieffektivisering och miljöengagemang. Det erbjuds hopp om vår existens även om vi människor är genetiska motståndare till förändring, säger forskarna.

För två månader sedan klev jag in på BeChange-kursen med ambitionen att se vad jag kan ändra på i mitt liv för att leva mer hållbart. På kursen träffar jag inspirerande människor från hela Stockholmsområdet som kör gas- eller elbil, komposterar, plastbantar, äter vegetariskt eller helt enkelt bara funderar över vad de kan göra för att minska sitt koldioxidutsläpp. ”Jag måste kunna se mina barn i ögonen och säga att jag gjorde nåt när krisen knackade på dörren” förklarar en pappa.

Hemma börjar vi laga vegetarisk mat. I början är det svårt att hitta på rätter – kokt potatis med rivna morötter och sallad känns inte så kul. Med hjälp av biblioteket (superbra utbud av kokböcker) och google och nötter, frön och sköna kryddor har vi fått en helt ny repertoar av middagar. ­Inspirerad av att jag faktiskt kan laga annat än ”kött och potatis” tänker jag att borde kunna ändra fler saker. Jag dricker till exempel alldeles för mycket kaffe, det blir lätt fem espresso före lunch och en massa mjölk till det. Lika bra att lägga av helt, tänker jag och börjar trappa ner för att till slut vara helt utan kaffe.

Jag känner mig inspirerad – kan jag ändra kosten på ett par månader så måste jag kunna ändra på andra saker också. Förändringens tid är här.

Att flyga måste man väl unna sig, tänker jag? Nu när jag äter ­vegetariskt, reser kollektivt och sopsorterar?

När vi på BeChange-kursen får uppgiften att göra en "klimatkoll” på hur mycket koldioxid vi genererar håller jag ärligt talat på att trilla av stolen. Jag, liksom många andra, älskar att resa (det är ju så mörkt och kallt här) och jag har gärna rest långt. Men aldrig hade jag trott att flyget skapade sådana mänger med klimatförstörande oxider. Jag måste äta vegetariskt och kompostera i århundraden för att väga upp för de koldioxidut­släppen!

Flygskammen växer sakta inom mig när jag funderar över de chica weekendresor som jag drömmer om. Det kanske är dags att upptäcka sin omgivning med tåg istället? En båttur till Åland i sommar, eller båtluff i Stockholms skärgård kanske? Inga språkproblem eller semestermagar att bekymra sig om.

Passande nog läser jag nästa dag att Åland är hett nu med fantastiska lokala matproducenter, soligt väder och underbar natur. En lista upprättas – vad vill vi ha ut av semestern? En dotter vill äta croissanter (görbart på Åland), en annan surfa (får kolla det – annars kanske man får SUP:a istället). Maken vill se nåt nytt (check på den). Det låter som vi skulle kunna få ihop det utan flyg!

Men ska jag leva hållbart vill jag göra det ordentligt. Vad kan vara mer hållbart än att dela på ­saker? Istället för att mitt boende står tomt på semestern kan ju någon på Åland använda det medan jag bor i deras hem. Lösningen stavas ”hembyte”. Det är lätt att gå med, några knapptryckningar på sajten Homeexchange.com och jag är medlem. Nu kan jag surfa runt och matcha med någon på Åland som vill leva Stockholmsliv några veckor i sommar (För en Hemnet-junkie är det här underbart).

Jag har en bra magkänsla – vi löser semestern utan flyg. Det här är ju kul!

Sidan publicerad av: Lise-Lotte Anglén
Senast uppdaterad: 18 november 2019
Upp