Bekämpning av Jätteloka, Jättebalsamin och Parkslide

Jättelokan slår ut annan växtlighet och växtsaften orsakar brännskador. Även Jättebalsamin och Parkslide måste bekämpas. Anmäl till oss om du ser dem på kommunens mark. Har du dem på din egen fastighet hittar du tips här om hur du själv bekämpar dem.

Vad innebär det att en art är invasiv?

Att en växt eller en djurart är invasiv betyder enkelt en "främmande art vars introduktion och/eller spridning hotar biologisk mångfald". En invasiv art är i den bemärkelsen en införd art som lyckats etablera sig väl och har "kraft" att på ett allvarligt sätt förändra sin omgivning på ett oönskat sätt.

Naturvårdsverkets råd om hur du hindrar spridning av invasiva främmande arter i och från din trädgård.länk till annan webbplats

Att ta hand om avfallet är det viktigaste!länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vem ansvarar för bekämpningen?

Bekämpning ska skötas av den som äger eller sköter marken.

  • Trafikverket ansvarar för bekämpning på mark vid Trafikverkets vägområde.
  • Privata fastighetsägare eller nyttjanderättshavare ansvarar för bekämpning på egen mark.
  • Ägare tillhörande samfällighet ansvarar för bekämpning på mark som ägs gemensamt av samfälligheten.
  • Har du jättelokor på din tomt är du skyldig att bekämpa dem, gör du inte det kan du, efter påminnelse, få ett föreläggande av Länsstyrelsen i Stockholm.
  • Tyresö kommun ansvarar för bekämpning på kommunal mark. Se nedan "rapportera här"

Här kan du rapportera in växtplatser. Vi behöver din hjälp för att få reda på hur stor spridningen är i Tyresö kommun.  Har du hittat en ny växtplats för jätteloka vill vi gärna veta det.

Se först efter i vår webbkartalänk till annan webbplats om området redan är markerat, det betyder att vi vet om växtplatsen, sök i kartan under "Natur" och "Jätteloka".

Är du osäker på om området är Tyresö kommuns mark, titta i vår webbkartalänk till annan webbplats sök i kartan under "Bygga och Bo" och sedan "Stora markägare".


Tillhör området någon av våra grannkommuner så kan du anmäla direkt till dem Stockholm stadlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Nacka Haninge Trafikverket (exempelvis Gudöbroleden)

Tack för hjälpen!

Anmäl invasiva arter härlänk till annan webbplats 

Bekämpa Jätteloka

Om du har jätteloka på din tomt eller mark måste du bekämpa dem under flera år. Frön kan ligga i marken i fem år innan de gror. Bekämpa den minst två till tre gånger per år för att lyckas.

Giftig växtsaft

Växtsaften kan i kombination med solljus, skapa brännskadeliknande symptom hos människor. Får du växtsaft på huden bör du kontakta Giftinformationscentralen eller Vårdcentralen.

Små plantor - gräv upp

Fördelar med att bekämpa jättelokan när den dyker upp på våren (i mars/april) är att den är lätt att känna igen och att den är mer lätthanterlig. En möjlig metod är att gräva upp plantorna. Tänk på att inte lämna kvar uppgrävda plantor på marken då de kan rota sig igen.

Medelstora plantor - slå av

När jättelokan börjar bli större (i maj) har stamdelarna och pålroten har vuxit sig kraftigare. En metod kan vara att slå den med lie. Om du slår av stjälken kommer växten att skjuta nya skott som behöver slås igen, flera gånger på en säsong.

Stora, blommande plantor- hugg ner

I mitten till slutet av juni är jättelokan fullvuxen och vissa individer börjar blomma. Blomman är stor (ca 50 cm i diameter) och vit. Vid bekämpning i detta stadie ska de som blommar prioriteras, för att förhindra att blomställningen utvecklas till förställningar och börjar sprida växten vidare. Det är viktigt att inte lämna kvar blomflocken eller knoppar på marken då de kan utvecklas och senare sätta frö. Släng dessa delar i en plastsäck som försluts och slängs som brännbart avfall på kretsloppscentralen i Petterboda. Nedhuggna jättelokor har mycket växtsaft i stjälkarna, var försiktig. Om en blommande/knoppbärande jätteloka glöms bort har den större delen av bekämpningsinsatsen varit förgäves.

Tänk på detta när du bekämpar

Jättelokans växtsaft kan i kombination med solljus ge brännskadeliknande symptom och därför är det viktigt att bära skyddskläder vid bekämpning:

  • Bär vattenavstötande plagg och skor
  • Bär skyddsglasögon/visir
  • Bär vattenavstötande handskar
  • Skölj av kläder efter bekämpning
  • Använd inte trimmer/röjsåg som virvlar upp växtsaft
  • Bekämpa helst när det är mulet
  • Bekämpa helst vid uppehåll, för att minska risken för stänk. Blöta kläder suger dessutom lättare åt sig växtsaft.
  • Ha med tvål och vatten om du utsätts för växtsaften.

Förväxla inte Jättelokan med dessa

Ibland kan man förväxla jättelokan med andra liknande arter. Strandkvanne, hundkex och strätta är vanliga förväxlingsarter. De har liknande blomställningar och kan bli ungefär lika höga. Så här kan du skilja dom från jättelokan:

  • Kvanne har slät stjälk och en annan typ av blad.
  • Hundkex är mer flockblommig med mindre blomklasar, och är allmänt mindre i storlek och grovlek.
  • Strättan har pardelade blad och har även den slät stjälk.

Bekämpa Jättebalsamin

Många trädgårdsodlare faller för den pampiga jättebalsaminen. En lättodlad annuell som blir över 2 meter hög och har rosaröda blommor som lockar mängder av humlor. Strörsta problemet är att denan lockar till sig våra pollinerare som sedan "missar" att pollinera våra utsprungliga arter. Jättebalsamin inte heller stannar i trädgården, utan sprider sig ut i omgivningen och tränger aggressivt undan andra växter.

Blommorna är vita eller rosa och växten ska utrotas innan den sår sig, eftersom den slungar iväg frön flera meter bort. En planta bildar normalt 700–800 frön som slungas iväg ett par meter från växten när de mogna kapslarna exploderar.

Rycka upp jättebalsaminen ur jorden tidigt på våren, se film nedan. Trots att Jättebalsaminens frön inte behåller sin grobarhet i jorden längre än några år, ska man fortsätta rycka upp växten flera år i följd så att växten utrotas fullständigt. Blommor, frön och rötter får inte komposteras, utan de ska slängas i stängda plastsäckar och läggas på brännbart.

Film om bekämpning från Naturvårdsverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bekämpa Parkslide

Parkslide är en främmande art som kan orsaka stora skador. Rotsystemet kan via sprickor tränga igenom dränering och betong och den riskerar att tränga ut inhemska arter.

Naturvårdsverkets svarta lista över invasiva arter

Cirka 170 (växter och djur) arter finns på Naturvårdsverkets lista över icke-önskvärda arter, deras svarta lista är lång och är inte rangordnad på något vis. Somliga av namnen på den kanske får ett och annat ögonbryn att höjas - det är ju välkända växter som finns i var och varannan trädgård!
Läs hela svarta listanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Se film om invasiva växterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sidan publicerad av: tekniska@tyreso.se
Senast uppdaterad: 14 maj 2019
Upp