Jätteloka, jättebalsamin, parkslide och andra invasiva arter

Jättelokan är en invasiv växt som slår ut annan växtlighet och växtsaften orsakar brännskador. Även jättebalsamin och parkslide är invasiva växter som måste bekämpas. Anmäl till oss om du ser dem på kommunens mark. Har du dem på din egen fastighet hittar du tips här om hur du själv bekämpar dem.

Vad innebär det att en art är invasiv?

En invasiv växt- eller en djurart är en främmande art som hotar biologisk mångfald. Det finns cirka 170 växt- och djurarter på Naturvårdsverkets lista över icke önskvärda arter. Somliga av dem är välkända växter som finns i var och varannan trädgård.

Naturvårdsverkets information om invasiva arterlänk till annan webbplats

Vem ansvarar för bekämpningen?

Bekämpning av invasiva växter ska skötas av den som äger eller sköter marken. Har du till exempel jättelokor på din tomt är du alltså skyldig att bekämpa dem. Gör du inte det kan du, efter påminnelse, få ett föreläggande av Länsstyrelsen i Stockholm.

  • Tyresö kommun ansvarar för bekämpning på kommunal mark. Har du sett invasiva växter på kommunens mark kan du rapportera det till kommunen, se nedan.
  • Trafikverket ansvarar för bekämpning på mark vid Trafikverkets vägområde.
  • Privata fastighetsägare eller nyttjanderättshavare ansvarar för bekämpning på egen mark.
  • Ägare tillhörande samfällighet ansvarar för bekämpning på mark som ägs gemensamt av samfälligheten.

Rapportera in växtplatser till kommunen

Vi behöver din hjälp för att få reda på hur stor spridningen av de invasiva växterna är i Tyresö kommun. Om du till exempel har hittat en växtplats för jätteloka vill vi gärna få veta det.

Anmäl jätteloka och jättebalsamin på kommunens marklänk till annan webbplats

Anmäl parkslide på kommunal mark länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

OBS! Innan du rapporterar jätteloka, kan du titta i vår webbkarta och se vilka växtplatser vi redan vet om. Titta under "Natur" och "Jätteloka". Om området du vill rapportera finns markerat där betyder det att vi känner till växtplatsen.

Se jättelokans växtplatser i webbkartanlänk till annan webbplats

Vet du inte om växtplatsen ligger på Tyresö kommuns mark? Det ser du i vår webbkarta under "Bygga och Bo" och "Stora markägare".

Se Tyresö kommuns mark i webbkartanlänk till annan webbplats

Rapportera till grannkommunerna och Trafikverket

Tillhör området någon av våra grannkommuner så kan du anmäla direkt till dem:

Stockholms stadlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Nacka

Haninge

Trafikverket (exempelvis Gudöbroleden)

Bekämpa parkslide

Parkslide kan orsaka stora skador. Det som tidigare sågs som en vacker trädgårdsväxt, har etablerat sig som ett aggressivt och svårutrotat ogräs. Rötterna kan tränga in i byggnader, i vattenledningar och genom asfalt. Problemen den kan ställa till med är så omfattande att hus kan tvingas rivas och jordmassor ner till flera meters djup måste forslas bort och destrueras.

Läs mer om parkslide på Naturvårdsverkets webbplats

Parkslide

Parkslide måste grävas upp med rötterna för att inte återkomma på platsen. Det görs enklast när plantan fortfarande är liten. Det kräver att man gräver riktigt djupt för parkslide sprids med underjordiska löpare. Vid rotkapning finns det risk för nya skott, därför måste det göras ett flertal gånger per säsong under ett antal år.

Efter uppgrävning av plantorna täcks marken med heltäckande presenning i flera år. Allt avfall från växten ska läggas i säckar som försluts. Släng dem i brännbart på kretsloppscentralen. Kompostera inte rötter eller växtdelar!

Om växten inte kan tas bort är det bästa att inte röra den alls. Det är ingen idé att göra halvhjärtade försök att bli av med den, då kan den reagera med att skjuta ut utlöpare. Satsa ordentligt – eller låt den vara och ha den under uppsikt.

Just nu inventerar kommunen utspridningen på kommunal mark

Bekämpa jätteloka

Jättelokans växtsaft kan i kombination med solljus, skapa brännskadeliknande symptom hos människor. Får du växtsaft på huden bör du kontakta Giftinformationscentralen eller Vårdcentralen.

Om du har jätteloka på din tomt eller mark måste du bekämpa dem under flera år. Frön kan ligga i marken i fem år innan de gror. Bekämpa den minst två till tre gånger per år för att lyckas.

  • Små plantor – gräv upp. När jättelokan dyker upp i mars/april är den är lätt att känna igen och den är lättare att gräva upp. Lämna inte kvar uppgrävda plantor på marken, då kan de rota sig igen.
  • Medelstora plantor – slå av. När jättelokan börjar bli större (i maj) kan den slås med lie. Om du slår av stjälken kommer växten att skjuta nya skott som behöver slås igen, flera gånger på en säsong.
  • Stora, blommande plantor – hugg ner. I mitten till slutet av juni är jättelokan fullvuxen. Blomman är vit och cirka 50 cm i diameter. Jättelokorna som blommar ska prioriteras, så att inte blomställningen utvecklas till fröställningar och börjar sprida växten vidare. Lämna inte kvar blomflocken eller knoppar på marken - de kan utvecklas och sätta frö. Lägg dessa delar i en plastsäck som du försluter och slänger som brännbart avfall på kretsloppscentralen i Petterboda.
  • Bär vattenavstötande plagg och skor
  • Bär skyddsglasögon/visir
  • Bär vattenavstötande handskar
  • Skölj av kläder efter bekämpning
  • Använd inte trimmer eller röjsåg som virvlar upp växtsaft
  • Bekämpa helst när det är mulet
  • Bekämpa helst vid uppehållsväder, för att minska risken för stänk. Blöta kläder suger dessutom lättare åt sig växtsaft.
  • Ha med tvål och vatten om du utsätts för växtsaften.

Jättelokan kan förväxlas med till exempel strandkvanne, hundkex och strätta. Så här kan du skilja dem från jättelokan:

  • Kvanne har slät stjälk och en annan typ av blad.
  • Hundkex är mer flockblommig med mindre blomklasar, och är allmänt mindre i storlek och grovlek.
  • Strättan har pardelade blad och har även den slät stjälk.

Bekämpa jättebalsamin

Jättebalsaminen är en lättodlad ettårig växt som blir över 2 meter hög. Den får rosaröda eller vita blommor som lockar mängder av humlor. Det största problemet är att blommorna lockar till sig våra pollinerare som sedan "missar" att pollinera våra ursprungliga arter. Jättebalsamin stannar inte heller i trädgården, utan den sprider sig och tränger aggressivt undan andra växter.

En planta bildar normalt 700–800 frön som slungas iväg ett par meter från växten när de mogna kapslarna exploderar.

Ryck upp jättebalsaminen ur jorden tidigt på våren. Fortsätt att rycka upp växten flera år i följd så att växten utrotas fullständigt. Blommor, frön och rötter får inte komposteras, utan de ska läggas i en plastsäck som du försluter och slänger som brännbart avfall på kretsloppscentralen i Petterboda.

Film om bekämpning av jättebalsaminlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Informationsblad om jättebalsamin

Bekämpa blomsterlupin

Blomsterlupin är flerårig och kan bli över en meter hög. Den blommar i maj – juli, oftast med blå eller blåvioletta blommor, men de kan även vara vita, rosa eller violetta.

Blomsterlupinen är allergiframkallande och giftig för människor och boskap och försämrar därmed kvaliteten på betesmarker och foder. Den konkurrerar ut inhemsk vegetation och är ett hot mot sällsynt ängs-, vägkants- och betesflora. Den påverkar också jordens näringsinnehåll genom kvävefixering vilket förändrar den ursprungliga vegetationen.

Bekämpar blomsterlupinen gör man genom att slå den innan den sätter frö, helst flera gånger på en säsong. Då de ofta växer i sandiga, lätta jordar brukar man kunna dra upp hela växten. Återkommande bekämpning kan behövas för att ta bort växter som grott från frön.

Sidan publicerad av: tekniska@tyreso.se
Senast uppdaterad: 27 juni 2019
Upp