Komplementbyggnad

Vad står i detaljplanen?

I den detaljplan som gäller för området där du vill bygga står vad du får göra. Till exempel anger detaljplanen storlek på byggnader, antal våningar eller hur nära tomtgränsen du får bygga.

Du hittar detaljplanen för din fastighet i kommunens webbkarta. Gör så här:

1. Öppna kommunens webbkarta.
2. Gå till vänstermenyn och klicka på ”planer och bestämmelser” och klicka sedan på ”gällande detaljplaner”.
3. Sök adress eller fastighetsbeteckning i sökrutan till höger i kartvyn.
4. Klicka på fastigheten som markerats i kartvyn för att få upp en informationsruta med länkar till detaljplanritning och webbsida om detaljplan.

Webbkartan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hjälp att tolka detaljplanekartan pdf, 542.8 kB, öppnas i nytt fönster.

Finns det strandskydd?

Om ditt hus ligger nära vattnet, kan det innebära att du inte får bygga på grund av strandskydd. Kontakta kommunens servicecenter för att få reda om din fastighet omfattas av strandskydd.

Servicecenter
08-578 291 00
servicecenter@tyreso.se

Läs mer om strandskydd

Vi rekommenderar alltid att grannar pratar med varandra inför planerade byggprojekt, oavsett om de kräver bygglov eller inte. En dialog grannar emellan redan på planeringsstadiet kan betyda mycket, både för projektet och grannsämjan.

I ansökan ska du skicka med en situationsplan. En situationsplan är en ritning som visar fastigheten (tomten), byggnaderna och omgivningen ovanifrån. På den ska du rita ut alla planerade förändringar och måttsätta dem för att vi ska förstå vad du planerar att göra.

För att kunna göra en situationsplan behöver du först beställa ett kartutdrag från oss på kommunen. För mindre åtgärder på plan mark kan du beställa ett kartunderlag som heter utdrag ur kartdatabasen.

Beställ utdrag ur kartdatabas Länk till annan webbplats.

Kartutdraget med tillhörande text får inte förvanskas. Beställ kartan i tid, den ska vara aktuell.

Du kan behöva ett mer detaljerat kartunderlag

Beroende på förutsättningar på platsen kan ett annat kartunderlag krävas, exempelvis när du vill bygga i kuperad terräng.

När du har ditt kartutdrag ska du:

• rita in ny byggnad med avstånd till närliggande fastighetsgränser, tre stycken måttsättningar. Linjen som visar avståndet ska vara en rät vinkel, dvs. 90 grader från tomtgränsen.
• alla mått på byggnaden ska skrivas i ritningen.
• ange i vilken nivå som det färdiga golvet (FG) hamnar, i förhållande till omgivande marknivåer (plushöjd).

En fasadritning ska visa byggnadens fasader rakt framifrån. Vanligtvis har en byggnad fyra fasader, exempelvis en fasad mot söder, norr, öster och väster. Förutom den utvändiga väggen ska ritningen visa taket, fönster, dörrar, altaner, skorsten, trappor, ramper, takkupor med mera.

I fasadritningen ska du redovisa:

• alla fasader med väderstreck i skala 1:100, det ska finnas måttangivelser och vilket väderstreck fasaden ligger i.
• redovisa marklinjer fram till tomtgräns. Befintlig marknivå ritas med en streckad linje och ny marknivå med en heldragen linje. Om marknivån inte ändras, ange detta på ritningen.
  
• material och färg ska beskrivas.
• fasadernas utformning och detaljer så som fönster och dörrar.

En planritning ska visa byggnaden ovanifrån med rumsindelning, dörrar, fönster, skorsten, trappor, altaner, med mera. Varje våning ska visas separat.

I planritningen ska du redovisa:

• samtliga våningsplan i skala 1:100.
• allt som påverkar byggnadsarea som bygglovspliktiga skärmtak, altaner och balkonger.
• rumsfunktioner.
• fast inredning.
• eftersom du även ska redovisa sektionsritning, ska dessa sektioner markeras på planritningen med sektionsmarkeringar.

En sektionsritning ska visa en genomskärning (ett vertikalt snitt) av byggnaden från sidan. Den ska visa golv, bjälklag, tak, skorsten, med mera.

I sektionsritningen ska du ange:

• taklutning (grader).
• rumshöjd.
• vilken nivå som det färdiga golvet (FG) hamnar i förhållande till omgivande marknivåer (plushöjd).
• byggnadshöjd och nockhöjd från medelmarknivå invid byggnaden.
• ändras marken ska befintlig marknivå ritas med en streckad linje och ny marknivå med en heldragen linje.  

En kontrollplan är ett dokument som beskriver de kontroller som byggherren ska utföra i ett byggprojekt. Dokumentet är specifikt för varje bygglovsärende och kan se mycket olika ut. En kontrollplan ska beskriva vad som ska kontrolleras, vem som ska utföra kontrollerna, hur kontrollerna ska gå till och vilket underlag som finns för kontrollen. Den behövs för att det som du förändrar, tar bort eller bygger till ska vara säkert och följa samhällets krav på byggnader.

Kontrollplanen ska signeras när arbetet är klart och kontrollerna är gjorda.

Se våra exempel på kontrollplaner

När du ordnat alla nödvändiga handlingar är du redo att göra din ansökan.

Länk till e-tjänst: Söka bygglov och andra åtgärder Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Skicka gärna med fotografier då det underlättar handläggningen. I vissa fall kan det behövas fler handlingar för att få beslut.

Vem skickas fakturan till?

Den person eller det företag som anges som sökande ska vara den som undertecknar anmälan. Som sökande är du betalningsansvarig och det är till den sökande som kommunens faktura för beslutet kommer att ställas.

Efter att du har skickat in din ansökan får du en handläggare som tar hand om ditt ärende och som kontaktar dig om du behöver göra en komplettering.

Tiden för handläggning av lovärenden räknas från det att handläggaren bedömer att ansökan är komplett, det vill säga att alla nödvändiga dokument har skickats in och de innehåller all nödvändig information. Handläggaren har tre veckor på sig för denna bedömning.

Handläggningen tar längre tid om exempelvis ritningarna inte är fackmässigt utförda, om den föreslagna åtgärden eller byggnaden inte följer bestämmelserna i detaljplanen eller om beslutet behöver fattas av byggnadsnämnden som sammanträder en gång per månad. Det kan också ta längre tid om ärendet behöver skickas ut på remiss eller för yttrande av berörda grannar.

Enligt plan- och bygglagen ska ett beslut tas inom tio veckor från att ärendet anses vara komplett. Komplettdatumet från vilken handläggningstiden räknas kan komma att flyttas framåt, om den som söker på eget initiativ inkommer med ytterligare underlag.

När ärendet är klart får du ett beslut från oss. Även om du har fått ett beviljat beslut och ingen har överklagat får du inte börja med ditt projekt direkt. Du måste alltid invänta ett startbesked. Påbörjar du arbetet innan du har fått ett startbesked kan du bli tvungen att betala en sanktionsavgift.

Om det gäller ett enklare ärende får du ditt startbesked tillsammans med beslutet. Vid komplicerade ärenden krävs en teknisk handläggning. En byggnadsinspektör tar då kontakt med dig.

Om du har fått startbeskedet tillsammans med bygglovsbeslutet ska du alltid vänta fyra veckor efter att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar. Om beslutet inte har överklagats kan du starta åtgärden då.

Giltighetstid

Ett beslut om lov gäller i fem år, förutsatt att åtgärden har påbörjats inom två år. Det betyder att du måste påbörja åtgärden inom två år och avsluta den inom fem år. Om du bestämmer dig för att inte utnyttja startbeskedet och utföra åtgärden, kontakta oss så att vi i så fall kan avsluta ärendet.

Faktura

En faktura för ärendet skickas inom en månad från det att beslutet är klart. Vi tar ut avgift baserat på hur många timmar som krävs för den administrativa hanteringen av de ärenden som kommer in till oss. Det innebär att det i princip alltid kostar pengar när du skickar in en ansökan till oss, oavsett vilket besked du får i ditt ärende. I vissa områden tillkommer avgifter för kommunens detaljplanearbete. Avgiften tas i så fall ut i samband med bygglovet.

Överklagande

Om du som sökande inte är nöjd med ett beslut kan du överklaga det. Överklagandet ska ske inom tre veckor från det att du fick ta del av beslutet.

Överklagandet ska innehålla uppgifter om vilket beslut du överklagar (diarienummer och beslutsdatum) och på vilket sätt du vill att beslutet ändras.

Skicka överklagandet till bygglovenheten:
Tyresö kommun
Bygglovenheten
135 81 Tyresö

eller via e-post till bygglov@tyreso.se

När överklagan kommit in, bedömer vi om det har kommit in i rätt tid, och i så fall skickas det vidare till länsstyrelsen. Det är länsstyrelsen som handlägger själva överklagandet. Om ett beslut om bygglov överklagas gäller giltighetstiden från den dagen beslutet vunnit laga kraft hos överprövande instanser.

Dina grannar får ta del av beslutet

Berörda sakägare (exempelvis grannar) kan också överklaga beslutet. Alla beviljade lov publiceras i Post- och Inrikes Tidningar samtidigt som beslutet skickas ut. Publiceringen kallas kungörelse och syftet är att nå alla som berörs av bygget. De berörda sakägarna har fyra veckor på sig att överklaga beslutet från den dagen beslutet publicerades i Post- och Inrikes Tidningar.

Observera att den som påbörjar åtgärd av ett överklagat ärende innan beslutet vunnit laga kraft, gör det på egen risk.

När du genomför ditt projekt, var noga med att följa startbeskedet.

Om du under projektets gång vill göra ändringar i det som har beviljats bygglov, kontakta din handläggare. Är ändringen så stor att den i sig själv skulle behöva bygglov, behövs ett nytt beslut med en ny ansökan.

I den typ av ärenden där det kan bli aktuellt, kan det du vill göra kräva en utstakning. Det framgår i så fall av beslutet från oss. En utstakning innebär att läget av en byggnad markeras på marken enligt det givna startbeskedet. Det ska normalt ske innan schaktningsarbeten påbörjas. En utstakning görs av kommunens mät- och kartenhet eller av annan sakkunnig som uppfyller Lantmäteriets rekommendationer.

Länk till beställning av utstakning från kommunen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ett slutbesked är ett godkännande på att projektet kan anses vara slutfört. Innan du har fått ett slutbesked får du inte börja använda byggnaden eller anläggningen. I ditt startbesked står det vilka handlingar som krävs för att få slutbesked.

Efter slutbeskedet kan ärendet avslutas hos oss på bygglovsenheten.