Tyresö kommun har arbetat tillsammans med organisationen Youth 2030 Movement i ett projekt för att stärka delaktighet och inflytande hos unga med intellektuell funktionsnedsättning. Projektet har mynnat ut i en metod som nu lanseras nationellt.
Tyresös samarbete med den ideella organisation Youth 2030 Movement startade 2024, som ett IOP (idéburet–offentligt partnerskap). Kommunen hade då tagit del av erfarenheter och synpunkter från unga Tyresöbor om att de ofta upplever att de inte blir lyssnade på i samhället. Youth 2030 hade erfarenhet av att arbeta med att öka ungas möjligheter till inflytande.
Under projektet har elever från årskurs 6 och uppåt på Nyboda anpassad grundskola och elever från Tyresös anpassade gymnasium fått lära sig mer om demokratiska processer. Arbetet har skett i workshopformat samt att ungdomarna flera gånger fått träffa beslutsfattare och gjort studiebeök i kommunhuset. Ola Hansson och Carita Vättö, båda fritidsledare på Bergfotens fritidsgård för unga med funktionsnedsättning, har arbetat med projektet tillsammans med projektledare från Youth 2030.
– Vi har exempelvis informerat om ungdomsinflytande och gett exempel på vad andra ungdomar i Sverige har åstadkommit. Därefter har deltagarna fått diskutera i grupp vilka förändringar de önskar se och vad de anser vara viktigt för dem i Tyresö, berättar Carita Vättö.
Ungas egna frågor i fokus
Frågor som lyfts är allt ifrån hur viktigt det är att taxiresorna fungerar för att kunna ta sig till aktiviteter till att det saknas saker att göra i Stadsparken. De unga har fått lära sig vilka vägar man kan gå och hur man kan få sin röst hörd, och även träna på att framföra idéer som de vill förverkliga till beslutsfattare.
– Några elever har själva velat ta mer plats och gå ett steg längre. Då är det uppenbart vilken effekt arbetet har gett, när de själva tagit initiativ till att till exempel gå till rektorn på sin skola och ställa krav på saker, berättar Ola Hansson.
Under 2025 förlängdes projektet med ett år med projektmedel från MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) i syfte att utveckla metoden och kunna sprida den nationellt, baserad på erfarenheter från Tyresö samt Värmdö kommun som också deltagit i projektet. Resultatet är en metodhandbok och dialogkort som kan användas för att arbeta med demokratifrågor från förskolan och uppåt.
En central del i metoden är att barns och ungas egna erfarenheter ska vara utgångspunkt i arbetet. Genom att skapa former där deras röster tas tillvara kan fler känna delaktighet – och att deras åsikter spelar roll.
Trygghet och fungerande vardag viktiga frågor
Finaritra* är en av de elever på Tyresös anpassade gymnasieskola som har deltagit i projektet.
– Det har varit bra att få vara med och påverka i kommunen även om man går på anpassat gymnasium. Ibland kan det kännas som att skolan mer tar hand om oss och att man tror att vi inte är intresserade eller inte förstår, för att vissa elever har större svårigheter. Men jag har ju inte intellektuella svårigheter utan behöver bara ett lugnare tempo, berättar Finaritra.
Det finns mycket hon vill vara med och påverka i samhället. Som till exempel trygghet och säkerhet, minska klotter och nedskräpning och pålitlig kollektivtrafik.
– Det är viktigt att bussarna går i tid, för jag har svårt med förändringar. Jag tycker också att man ska kunna känna sig trygg på utsatta platser, kanske att det skulle kunna finnas mer kameror till exempel.
Det hon tycker har varit mest lärorikt är att träffa politikerna i kommunen.
– Det var häftigt att se hur de jobbar.
Träning i att argumentera för sin sak
På Nyboda anpassade grundskola har eleverna även fått intensivträna på att argumentera för sin sak under lektioner i skolan och arbetat med vilka rättigheter men också vilka skyldigheter och ansvar man har i ett demokratiskt samhälle.
– Genom argumentation för och emot ett beslut har eleverna ökat sin förmåga att förstå hur beslut i olika sammanhang fattas. Vårt fortsatta arbete blir naturligt nu genom att vi närmar oss ett val, vi kommer jobba med hur ett val praktiskt går till, hur en majoritet bildas och så vidare. De har fått en grundkänsla av att det går att påverka beslut både nära dem själva till exempel i skolan men också på kommunnivå. En viktig lärdom de fått är också att deras röster är viktiga, att beslutsfattare faktiskt lyssnar på dem, berättar Anna Nyström, rektor för Nyboda anpassade grundskola.
Kimberly, 15 år, som går på Nyboda anpassade grundskola, vet hur man gör om man tycker att något är orättvist på skolan till exempel.
– Då går man och pratar med dem. Det är ganska lätt.
Hon tycker det är viktigt att känna till hur det fungerar i en demokrati.
– För att veta hur man gör när man blir vuxen och ska rösta till exempel.
I maj ska Kimberly tillsammans med två andra ungdomar från anpassad grundskola delta i det nationella toppmöte som Youth 2030 anordnar. Där samlas unga och makthavare från hela Sverige för att agera tillsammans för en starkare demokrati.
Se lanseringen den 12 maj
Vill du se lanseringen av metodmaterialet och höra de medverkande själva berätta om projektet, anmäl dig nedan.
Anmälan till lanseringen Länk till annan webbplats.
* Eleven Finaritra heter egentligen något annat men har valt att inte få sitt riktiga namn publicerat.