I en omfattande enkätstudie har mer än 750 högstadieelever i Tyresö svarat på frågor om hälsa, livsstil, skola och fritid. Resultatet visar bland annat tydligt på starka samband mellan socioekonomiska förutsättningar, aktiv fritid och god hälsa.
Forskargruppen Ung livsstil har studerat ungas levnadsvanor och preferenser sedan 80-talet och studien är i dag en av Europas största på området. Under 2022 genomförde Ung livsstil en enkätstudie bland drygt 1000 högstadieelever i Tyresö på uppdrag av kultur- och fritidsförvaltningen. Resultatet har under hösten presenterats för medarbetare på kommunen som arbetar med barn och unga, samt för politiker.
Hög svarsfrekvens
Hela 76 procent av ungdomarna svarade vilket är en mycket hög svarsfrekvens för en bred enkätstudie, och speciellt bland ungdomar som är en svår målgrupp att nå. Resultatet ger därmed en tillförlitlig bild av vad Tyresös unga mellan 13 och 15 år faktiskt tycker och tänker. Studien har genomförts i runt 20 svenska kommuner genom åren, och resultatet går därför att jämföra med hur ungdomar i andra kommuner svarat.
Enkäten besvarades på lektionstid i skolorna. Medarbetare från kultur- och fritidsförvaltningen har varit på plats och bland annat hjälpt elever som inte pratar svenska att besvara enkäten. Närmare 50 frågor om hälsa, livsstil, fritidsvanor och skolresultat skulle besvaras, med både flervalssvar och fritext.
– Det är en utmanande och lång enkät och vi har försökt skapa förutsättningar för att alla ska kunna svara på den, så att vi kan få ett så representativt resultat som möjligt, säger Susanne Svidén, projektledare för studien i Tyresö och chef för fritid- och friluftsenheten.
God jämställdhet men bristande jämlikhet
Ett glädjande resultat är att det enligt studien är hela 92 procent av de unga som svarat att de har tagit del av kultur- och fritidsutbudet i Tyresö under de senaste fyra veckorna. Ett område där Tyresö sticker ut är jämställdhet, framför allt inom föreningslivet. Det är lika många pojkar och flickor som deltar i aktiviteter. Däremot finns det tydliga skillnader mellan olika grupper och inom olika verksamheter, exempelvis är unga inom vissa socioekonomiska grupper mindre fysiskt aktiva. Var man bor och vilka ekonomiska resurser familjen har spelar alltså roll för hur aktiv man är.
– Det är fantastiskt att se att så stor andel av åldersgruppen nås av utbudet och att vi i det avseendet uppnår målet om jämställdhet. Det bekräftar att det ger resultat att satsa på en bredd i utbudet. Underlaget från studien är väldigt värdefullt så att vi kan fokusera på rätt saker för att också stärka jämlikheten och möjliggöra en meningsfull fritid för alla, säger Inger Lundin, chef för kultur- och fritidsförvaltningen.
Studien visar på starka samband, där de som skattar sin fysiska hälsa lägre även har lägre betyg i skolan, i högre grad har skolkat och i större utsträckning är fysiskt inaktiva på fritiden.
– Vi ser tydligt i studien hur allt hänger ihop, den starka kopplingen mellan mående, skolresultat, upplevelse av framtidsmöjligheter och en aktiv fritid. Därför måste vi fortsätta att samverka mellan skola, kultur och fritid och andra aktörer som arbetar med barn och unga. Vi måste också följa upp resultaten över tid, säger Inger Lundin.