10 september 2024

Resultat för 2024 års Stockholmsenkät i Tyresö kommun

Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och vänder sig till elever i årskurs nio och gymnasiets årskurs två. Enkäten innehåller frågor som rör ungdomarnas alkohol-, tobak- och drogvanor, brott och trygghet, psykisk hälsa, familj, skol- och fritidsvanor med mera. 563 elever svarade i år vilket gav Tyresö en svarsfrekvens på hela 80 procent, vilket är ett väldigt högt deltagande.

Svaren nedan är redovisade på hemkommun, vilket innebär att de svarande är skrivna i Tyresö men går inte nödvändigtvis i skola eller gymnasium i Tyresö kommun.

Andelen elever som storkonsumerar alkohol har minskat bland pojkar i årskurs nio, medan det varken minskar eller ökar generellt bland övriga. Väldigt många i årskurs nio väljer helt enkelt att inte dricka alkohol, särskilt pojkar. En ökning syns bland flickor i årskurs 2 på gymnasiet som väljer att inte dricka alkohol. Sett över tid är den övergripande utvecklingen att storkonsumtionen har minskat under 2000-talet. Färre dricker alkohol ute på gator och torg, och vanligast är att få alkohol från kompisar eller kompisars kompisar eller syskon. Eleverna uppger att föräldrar upplevs mer tillåtande jämfört med 2022, både vad gäller tobaksanvändning och alkoholkonsumtion.

Isa Strandberg

Isa Strandberg

Det är viktigt att vårdnadshavare förstår att de har en viktig roll med att vara närvarande, sätta gränser och hjälpa sina barn göra förståndiga val. Vårdnadshavare behöver också tala med sina äldre barn om att inte köpa ut, säger Isa Strandberg, brottsförebyggande strateg.

Andelen unga som prövat narkotika i Tyresö kommun ligger som snittet i länet. Användandet av narkotika i Tyresö har ökat något hos samtliga förutom pojkar åk 2 som har en tydlig minskning. Men 88 procent av alla i årskurs 9 och 81 procent av åk 2 i gymnasiet har aldrig testat narkotika. Den absolut vanligaste substansen är cannabis, men det förekommer även andra droger bland de som har testat.
Tyvärr ser vi en ökning i alla grupper kring om man någon gång sniffat eller boffat. Svaren visar på en ökning framförallt bland bland tjejer i åk 2. Men även här är det hela 91 procent i åk 9 och 87 procent i åk 2 som aldrig testat att sniffa eller boffa.

Andel elever som snusar minskar över tid, men en ökning vad gäller vitt snus syns från 2022 som var första året frågan om vitt snus ställdes. Det syns även en ökning bland e-cigaretter, om än att cigarettbruket i stort ligger relativt oförändrat över tid.
E-cigarettbruket bland tjejer åk 9 är högst i länet på 26 procent.

De allra flesta svarar att de trivs bra i skolan och på sitt gymnasium. Fler flickor än pojkar har blivit utsatt för mobbning, och över hälften av flickorna i åk 9 har fuskat på läxförhör eller prov.

Pojkar skattar sin psykiska hälsa bättre än flickor. Vi ser en svag minskning på den goda psykiska hälsan bland flickor, men sett över tid är kurvan relativt stabil.

Sammanfattningsvis är den psykiska hälsan inte på en önskvärd nivå men siffrorna är stabila. Det är viktigt att vi strävar för att många fler ska ha en god psykisk hälsa, så vi fortsätter arbeta målmedvetet på flera olika sätt i våra verksamheter. Redan idag finns olika främjande och förebyggande insatser i bland annat skolor, på fritidsgårdar, via socialtjänst och vården, säger Isa Strandberg, brottsförebyggande strateg.

Brottslighet har i olika kategorier både ökat och minskat i 2024 års resultat. Bland annat sticker pojkar i åk 9 ut gentemot länet med sina 16 procent som svarar att de någon gång det senaste året burit vapen (till exempel kniv eller knogjärn). Snittet i länet ligger på 10 procent.

Det har skett en rejäl nedgång sen 2020 av antalet våldtäkter bland flickor, men en liten uppgång bland pojkar. Den upplevda utsattheten av brott har minskat överlag.

Tryggheten, som ligger över länets snitt, har ökat trots mer upplevda ordningsstörningar. Störst skillnad syns bland både flickor och pojkar i åk 2 på gymnasiet, från 76 procent 2020 till 87 procent 2024, som känner sig mycket eller ganska trygga.

Resultatet från enkäten kommer nu att användas tillsammans med annan informationsinhämtning som stöd och riktning i det förebyggande arbetet inom kommunen och tillsammans med samverkansaktörer.

Sidan publicerad av: Anna Serratusell Wallin
Senast uppdaterad: 11 september 2024