Våldsprevention börjar redan på barnavårdscentralen

Våldsförebyggande arbete är viktigt att jobba med så tidigt som möjligt. Förskolor och skolor i Tyresö arbetar löpande efter likabehandlingsplaner, vilket är en stor del av det arbetet.

Den 25 november är det Orange Day, FNs internationella dag för avskaffandet av våld mot kvinnor. Världen och även Tyresö lyses upp i orange för att uppmärksamma dagen. Tyresö kommun passar också på att berätta om vilket stöd och hjälp man kan få om man är utsatt, om man tror något annan är det eller om man själv är våldsutövare.

Läs mer om hur vi uppmärksammar Orange Day 2022.

Men det bästa vore förstås att hindra att våld över huvud taget uppstår. Gör det någon skillnad att jobba förebyggande, långt innan första slaget? Vi frågar Isa Strandberg, kommunens brottsförebyggande strateg:

– Ja, våldsförebyggande arbete är jätteviktigt att jobba med så tidigt som möjligt. Inledningsvis handlar det om att jobba med värdegrund och likabehandling, destruktiva normer, att stärka och stötta föräldrar i sitt föräldraskap och att lära sig om våld och känslor kring det, säger hon.

Samverkan är nyckeln

Brottsförebyggande arbete sker i många verksamheter på flera olika sätt. Men Isa tycker att ett framgångsrikt förebyggande arbete bygger på att alla goda krafter i samhället samverkar:

– Och det gör vi i Tyresö – även om det finns mycket vi kan utveckla ännu mer. Vi har till exempel ett nätverk där representanter från bland andra socialtjänst, elevhälsan, vårdcentralen, fritidsgårdar, polis, kyrkan och ungdomsmottagningen ses regelbundet för att kraftsamla och hålla frågan vid liv. Där deltar även ideella föreningar som Kvinno- och tjejjouren, Manscentrum och brottsofferjouren*. Vi kan tillsammans minska bryggan för att kunna ge rätt stöd i rätt tid innan det har gått för långt.

Isa berättar att den tidiga våldspreventionen börjar redan på barnavårdscentralen. Där kan ett osunt förhållningssätt upptäckas bara genom att ställa några enkla frågor till de blivande föräldrarna, så kallad screening. Det är lättare att berätta om jobbiga saker vid en direkt fråga, och de kan få information om att våld kan se ut på flera olika sätt.

Normer under uppväxten

Redan som väldigt liten sätts grunden för hur en människa samspelar med andra. Det handlar om vilka normer som finns i uppväxtmiljön och var acceptansgränsen för våldsbenägna beteenden går.

Förskolor och skolor arbetar löpande efter likabehandlingsplaner, vilket är en stor del av ett våldsförebyggande arbete – man strävar efter att ge barnen en värdegrund som innebär allas lika värde enligt de sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder). Enligt skollagen ska skolor arbeta främjande och förebyggande mot kränkningar och diskriminering, något som ligger till grund för ett våldsförebyggande arbete. Som ett i led i detta håller vi på att ta fram en ny handlingsplan för våldsförebyggande arbete på kommunala grundskolor, gymnasium och vuxenutbildning i Tyresö.

Våldsfemman breddar betydelsen av begreppet våld

En verksamhet som också arbetar med förebyggande arbete i skolorna är kommunens fyra fältassistenter. I höst har de för andra året i rad besökt skolorna med ”Våldsfemman”.

Våldsfemman är ett våldspreventivt program som riktar sig till årskurs 5. Under två lektioner diskuterar fältarna med eleverna om hur våld definieras och breddar begreppet våld. De lär också ut vad man kan göra om man får höra att någon är utsatt för våld. Syftet är att ge barnen ökade kunskaper om våld, dess konsekvenser och genom det förhoppningsvis förebygga framtida våld.

Fältassistenterna arbetar i skolorna dagtid och på kvällstid besöker de fritidsgårdar och ute på gator och torg i Tyresö för att träffa ungdomar, bygga relationer och skapa trygghet.

Stärka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer

Screening görs också i en del andra verksamheter där kommunen möter invånare. Frågor om de har utsatts för våld, eller själva har utsatt någon för våld. Kommunens medarbetare utbildas även då och då för att hålla sig à jour. Personal inom omsorgen har utbildats i våld i nära relation och nyligen genomfördes en kurs för att öka kunskaperna om hedersrelaterat våld.

– Vi minskar risken för våld genom att stärka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer, och det är ju grunden i mycket av kommunens arbete i vardagen. Skyddsfaktorer är saker som trygg hemmiljö, jobb, bostad, god hälsa och meningsfull vardag. Riskfaktorer är till exempel våldsamhet i närmiljön, destruktiva maskulinitetsnormer under uppväxten och missbruk. Men självklart blir inte alla med många riskfaktorer och få skyddsfaktorer brottslingar, det är viktigt att veta, säger Isa Strandberg.

När det gäller våld i nära relation, är det oftast subtila saker som ligger i botten på våldspyramiden, men gränserna kan förflyttas stegvis till exempelvis kränkningar, sexuella ofredanden och ökat kontrollbehov.

– Det är viktigt att jobba kontinuerligt för att förebygga våld - i verksamheter, på olika arenor som skola, fritid och inte minst i hemmen. Genom en ökad kunskap om risk- och skyddsfaktorer kan vi på olika sätt, såväl på sin arbetsplats som privatperson, lättare agera tidigt. Vi kan alla bli bättre på att tidigt upptäcka våld, och agera utifrån det, säger Isa Strandberg.

Läs om den stöd och hjälp Tyresö kommun erbjuder
Läs om Orange Day

Fakta: Hur ser läget ut i Tyresö när det gäller våld i nära relation?

Helena Mark, enheten för stöd och skydd, berättar:

– Antalet ärenden är ganska konstant, ungefär 100–120 personer söker sig till oss per år. Under pandemin var det svårare att ge stöd. Vi tappade många längs vägen när vi inte kunde ses fysiskt. Nu när vi kan träffa människor igen så håller vi bättre kontakt. Ingen större skillnad mellan kommunerna i länet, men vi har sett att i kommuner där befolkningen till stor del består av personer som varit på arbetsplatsen under pandemin har ärendena blivit fler. Men där många arbetat hemifrån har det minskat. Vi tror att de som arbetat på arbetsplatsen blir sedda av fler, och har lättare att be om hjälp. Även andra aktörer, till exempel hälsovården, har inte träffat patienter fysiskt på samma sätt och därför inte kunnat uppmärksamma om något inte står rätt till. På senare tid har vi fått kontakt med något fler våldsutsatta män och även fler äldre.