Fisk från Drevviken och Tyresö-Flaten innehåller höga halter av kemikalien PFOS. Samma gäller troligen fler sjöar och vattendrag i Tyresåns vattensystem. Därför bör du inte äta fisk från dessa sjöar mer än högst 2-3 gånger per år.
Höga halter i Drevviken och Tyresö-Flaten
Tyresåns vattenvårdsförbund undersökte 2019 halter av substansen PFOS i abborre från Drevviken och Tyresö-Flaten. PFOS tillhör gruppen PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser), industriellt framställda kemikalier som var vanliga från 50-talet och framåt. PFOS är det ämne i PFAS-gruppen som förekommer i högst halt i fisk.
Resultaten visade att halterna i båda sjöarna överskrider miljökvalitetsnormen på 9,1 ng/g för PFOS i fisk. Medelhalten i Drevviken var vid undersökningen 18 ng/g och i Tyresö-Flaten var halten 14 ng/g.
Stockholms lokala kostråd
Stockholms stad har under 2021 genomfört ytterligare undersökningar av fisk från bland annat Drevviken. De resultaten visar höga halter av PFOS i både stora och små abborrar, samt gädda och gös. Stockholms stad har därför gått ut med lokala kostråd som innebär att fisk från Drevviken inte bör ätas mer än 2-3 gånger per år. Kostråden innebär inte något förbud, utan är rekommendationer till allmänheten. Det utgör heller inte något förbud mot att fiska i Drevviken.
Läs om Stockholm stads rekommendationer
Länk till annan webbplats.
Försiktighet med fisk från sjöar i Tyresö
Baserat på mätresultaten från Stockholms stad och Tyresåns vattenvårdsförbund finns det starka skäl att anta att halterna av PFOS är hög även i fisk från andra sjöar i Tyresåns vattensystem - Långsjön, Tyresö-Flaten, Albysjön och Fatburen. Men vår kunskap om halterna av kemikalier i dessa sjöar otillräcklig.
Du bör därför vara restriktiv med att äta fisk från sjöar och vattendrag i Tyresåns vattensystem – Långsjön, Tyresö-Flaten, Albysjön och Fatburen. Utifrån nuvarande kunskap bedömer Tyresö kommun att intaget bör begränsas till högst 2-3 gånger år. Detta i avvaktan på ytterligare utredningar och att kunskapsläget förbättras. Då kan bedömning komma att ändras åt endera håll.
Kan man äta kräftor?
Vi har inga undersökningar för halterna av PFOS i kräftor i Tyresös sjöar. Men den generella bilden från undersökningar i andra vatten är att halten av PFOS i kräftor inte är högre än i fisk. De högsta halterna i kräftan finns dessutom i kräftsmöret, snarare än i kräftköttet. Så ett enkelt sätt att minska risken att få i sig PFOS vid konsumtion av kräftor är att undvika att äta kräftsmöret. På samma sätt som för fisk så är det viktigt att vara restriktiv med sitt intag av kräftor och undvika att äta det regelbundet.
PFOS är tillsammans med PFOA en av de mest kända substanserna av ca 4700 olika PFAS-ämnen. PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för en grupp industriellt framställda kemikalier som har många användningsområden. Dessa ämnen förekommer inte naturligt, utan började framställas i mitten av 1900-talet. PFAS används i en mängd olika produkter på grund av dess unika egenskaper av att både vara vatten- och oljeavvisande och tåla höga temperaturer. Det används bland annat i impregneringsmedel i textilier och heltäckningsmattor, i papper och kartong till matförpackningar, i stekpannor, rengöringsmedel och brandskum. På grund av att de flesta PFAS-ämnen är så svåra att bryta ner finns de överallt i miljön och har förorenat dricksvatten och livsmedel.
Den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, fastställde 2020 sin bedömning av hur mycket PFAS man kan få i sig utan risk för hälsan. Det nya fastslagna hälsobaserade riktvärdet är 4,4 nanogram per kilo kroppsvikt och vecka (TVI) och gäller för fyra olika PFAS-ämnen tillsammans. Det innebär en kraftig sänkning av de tidigare tolerabla intagen. I avvaktan på en pågående risk- och nyttovärdering av fisk hos Efsa har Livsmedelsverket tagit fram tillfälliga rekommendationer för PFOS i egenfångad fisk. De tillfälliga rekommendationer innebär att sjöar där halterna av PFOS i fisk överstiger miljökvalitetsnormen (9,1 ng/g) ska betraktas som påverkade och att halterna i konsumtionsfisk, samt orsaken till de förhöjda halterna, bör undersökas. Livsmedelsverket bedömer att risken att konsumera fisk med halter som innebär att man överstiger TVI under kortare perioder inte medför någon ökad risk för hälsan. Däremot är det viktigt att om möjligt begränsa, eller avstå från, att regelbundet äta fisk som man vet innehåller höga halter av PFAS.