Nästan en femtedel av all mat som slängs i matavfallspåsarna är matsvinn, det vill säga mat som kunde ha ätits om den hade tagits vara på. Det visar den senaste så kallade plockanalysen av Tyresöbornas matavfall. Men det går att minska matsvinnet, om man frågar hushållen som deltar i Minimeringsmästarna.
En gång var tredje år analyseras innehållet i Tyresöbornas mat- och restavfall. Syftet är att följa upp hur väl hushållen sorterar sitt avfall och att utvärdera systemet för insamling av avfall och återvinning. I den senaste plockanalysen i Tyresö, som gjordes i december 2021, analyserades matavfall från totalt 1900 hushåll i flerfamiljshus och villor i olika delar av kommunen.
Mat som svinnats i onödan.
Så undersöks matavfallet
I plockanalysen analyseras bland annat hur stor del av innehållet i matavfallspåsen som är felsorterat. Men man tittar också på hur stor del av maten i påsen som är matavfall och hur stor del som är matsvinn. Matavfall är sådant som inte går att äta, till exempel skal och benrester. Matsvinn däremot är sådant som hade kunnat ätas, det vill säga mat som slängts för att den har blivit för gammal eller matrester som hamnat i påsen istället för att bli lunch dagen efter. I genomsnitt var 16,7 procent av innehållet i de undersökta matavfallspåsarna matsvinn.
Men varför är det viktigt att ha en så detaljerad bild av Tyresöbornas matavfall?
– Att minska mängden matsvinn är en viktig fråga för att hushålla med jordens resurser, vilket är ett av de globala hållbarhetsmålen. Därför har vi ett mål i kommunens avfallsplan att minska matsvinnet med 50 procent till 2030. Plockanalyserna är ett verktyg för att veta vad som slängs och planera riktade åtgärder för att förbättra resultatet. säger Jenny Schelin, avfallsstrateg på Tyresö kommun.
Minimeringsmästarna minimerar svinnet
Några som jobbar stenhårt på att minimera alla typer av avfall i sitt hushåll är de sex Tyresöfamiljerna som under ett år deltar i den nationella tävlingen Minimeringsmästarna. De har nyligen vägt sitt matavfall och matsvinn separat. Familjen Örtegren hade under två veckor i februari inget matsvinn alls.
– Vi portionsförpackar till frysen, städar kylen, tänker på hur mycket mat vi lägger upp, äter alla rester och planerar måltiderna bättre. Av fruktrester gör vi smoothie och andra matrester blir restlasagne, grytor eller pastasås, säger Robert Örtegren, som deltar i Minimeringsmästarna tillsammans med sin familj.
Felsorterat avfall
Plockanalysen av matavfallet visar också att Tyresöbornas matavfallspåsar innehåller en del som inte hör hemma där alls, som till exempel förpackningar, fimpar eller blomjord. Insamlat matavfall blir till biogas och biogödsel. Om det hamnar felsorterat avfall i matavfallet finns det risk för att det blir svårare att omvandla avfallet till en resurs. Skadliga mikroplaster och kemikalier riskerar dessutom att spridas på våra åkrar.
Nästa plockanalys i Tyresö görs på restavfall under våren. Då undersöks allt som hamnar i den vanliga soppåsen för att se hur väl det är sorterat.