Tyck till om tyreso.se

Text om Bollmora från 1989

Svenska Bostäders bostadsområden Nybodaberg, Granbacken och Granängsringen är typiska representanter för miljonprogrammets bostadsplanering. Bollmora berg skiljer sig från dessa områden genom en bättre anpassning till terrängen och en mänskligare skala på bostadshusen.

1959 fastställdes en första tredjedel av den ursprungliga planen för utbyggnaden av det nya samhället Bollmora. Därmed kunde kunde man påbörja bygget av flerbostadshusen inom kvarteret Gösen (Bollmoravägen 2-12) och kring Sikvägen, centrumanläggningen samt radhusområdet närmast öster om centrum. Industriområdet i väster som också ingick i den första etappen hade dock börjat uppföras på dispens redan året innan. 1963 stod flerbostadshusen och radhusen färdiga, men under tiden hade förutsättningarna för den vidare utbyggnaden av Bollmora ändrats drastiskt. Genom en lagändring 1959, den sk Lex Bollmora, kunde Stockholms allmännyttiga bostadsföretag nu börja verka utanför den egna kommunens gränser vilket tidigare inte varit tillåtet. Lagändringen drevs fram för att Stockholms stads bostadsföretag AB Familjebostäder skulle kunna överta HSB:s ansvar för uppförandet av bostadshusen i Bollmora. Genom Lex Bollmora skapades samtidigt förutsättningarna för miljonprogrammets många stora bostadsprojekt kring Stockholm under 1960-talet. Det första blev Bollmora genom att ett annat av de allmännyttiga bostadsföretagen i Stockholm, Svenska Bostäder, mitt under den pågående utbyggnaden av samhället köpte upp marken söder om den ursprungliga planen från 1958 och 1963 påbörjade en hårdexploatering som helt kom att förändra proportionerna på de tidigare planerna. Genom tillkomsten av Svenska Bostäders bostadsområden Bollmora berg, Granbacken, Nybodaberg och Granängsringen som byggdes under åren fram till 1970 blev Bollmora dubbelt så stort i förhållande till vad som ursprungligen var tänkt. (Se vidare avsnittet "Bollmora" i kapitlet "Tyresö genom tiderna" för en utförligare beskrivning av den allmänna utvecklingen av samhället).

Med stöd av Lex Bollmora började Svenska Bostäder 1963 uppföra egna bostadsområden söder om och utanför den ursprungliga planen för Bollmora. Det första var Bollmora berg (1) som trots exploateringens omfattning - totalt 490 lägenheter- fick en mänsklig skala och god anpassning till terrängen. I en betydligt snabbare takt och med en sämre anpassning till terräng och ljusförhållanden byggde Svenska Bostäder under åren 1967-70 totalt ca 1600 lägenheter i de tre bostadsområdena Granbacken (2), Nybodaberg (3) och Granängsringen (4). Resultatet blev en dålig boendemiljö med stor omflyttning och så småningom många outhyrda lägenheter som följd. En annan viktig faktor till den negativa utvecklingen var att Bollmora inte låg inom tillräckligt bekvämt pendlingsavstånd från Stockholm. Hyrorna var också höga och många tyresöbor valde istället att skaffa småhus i något av de stora grupphusområden som samtidigt byggdes i Fårdala och Krusboda. Den sociala situationen och samhällets rykte försämrades under 1970-talet genom att många människor med sociala problem i Stockholm, genom bostadsförmedlingens försorg och utan insyn av Tyresö kommun, anvisades bostad i Svenska Bostäders områden i Bollmora.

Bollmora berg består av 14 lamellhus i 3-4 våningar som ligger grupperade som en borg kring krönet av en skogshöjd söder om Bollmoravägen. Fyra av husen är tvärställda inne i området så att fem skilda gårdar har bildats. Den ursprungliga vegetationen har sparats på sluttningarna utanför bostadsområdet och till stor del även på gårdarna, mellan bostadshusen.

Bostadshusen i Bollmora berg är ritade av arkitekterna Karlén och Wikner. Utformningen är enkel och anknyter till 1940- och 1950-talens lamellhus: putsade längor med tegelklädda sadeltak. Typiskt för 1960-talet är de indragna balkongerna. Färgsättningen är mycket medvetet genomförd. Husens balkongsida som alla vetter mot sydöst eller sydväst är gulputsad medan husen för övrigt har en rödbrun puts.

Nybodaberg, Granbacken och Granängsringen är typiska för miljonprogrammets stereotypa bostadsområden. Byggnadstekniskt praktiska och ekonomiskt fördelaktiga lösningar har i hög grad styrt planeringen av bebyggelsen. Av sådana skäl har t ex panncentralen, som också rymmer sopförbränningsanläggning, fått en dominerade placering centralt vid Granängsvägen. Alla bostadshusen är byggda med en betongstomme som klätts med lättbetong och utvändigt putsats. Husen i Nybodaberg och Granbacken som ritats av Karlén är av samma typ - det för tiden karakteristiska loftgångshuset som här är uppfört i 6 våningar. Medan dessa är grupperade mer ensartat i fyrkanter och på rad är de fem bågformade skivhusen i Granängsringen något mer anpassade till terrängen genom att de placerats kring en skogshöjd. På så sätt har också ett stort naturligt grönområde kommit att ingå mitt i bostadsområdet. Granängsringen ritades av arkitektlaget Ahlström, Bryde och Åström.

Liksom i norra Bollmora har bilen räknats som det viktigaste kommunikationsmedlet för invånarna i Svenska Bostäders bostadsområden. I Bollmora berg t ex, avsattes så mycket som 1,6 parkeringsplatser per lägenhet. Alla områdena är däremot bilfria och parkeringsplatserna är av det skälet samlade i anslutning till infarterna. En stor del av områdenas bilar har parkeringsplats i flervåniga s k parkeringsdäck.

Lägenhetsstandarden är genomgående hög i Svenska Bostäders områden. De olika lägenhetsstorlekarna är i genomsnitt ca 10 kvm större än i de första flerbostadshusen i norra Bollmora. Drygt hälften av lägenheterna är 3:or på mellan 80 och 90 kvm. Den yttre miljön var torftig från början med många stora tomma gräsytor och ensartade buskplanteringar. 1976-77 genomfördes en omfattande upprustning av utemiljön i de tre bostadsområdena. Hyresgästerna engagerades både i planeringen och det praktiska arbetet som leddes av landskapsarkitekt Sture Koinbergs kontor. Resultatet blev bl a nya entréer med pergola, olika samlingsplatser, nya planteringar med träd och buskar, individuellt utformade lekplatser och odlingslotter.

För närvarande undergår Granängsringen en omfattande ombyggnad, under ledning av stiftelsen Tyresö Bostäder, som syftar till en genomgående förbättring av boendemiljön, både in- och utvändigt. Lägenhetssammansättningen förändras. Tidigare var en stor del av lägenheterna 3:or, men efter ombyggnaden blir fördelningen jämnare mellan 2:or-4:or. Dessutom tillkommer nya lägenhetstyper såsom små ungdomslägenheter, stora etagelägenheter med takterrasser samt mark- och radhuslägenheter med egen uteplats. Utvändigt genomgår husen stora förändringar. Den ljusgrå fasadputsen omfärgas i omväxlande olika ljusa pastellkulörer. Burspråk med fasadtegel i gult eller rött har byggts till för att variera de stora fasadytorna. De södra huskropparna vilka tidigare hade balkonger in mot gården som ständigt låg i skugga har kompletterats med nya balkonger på sydfasaderna. Även den yttre miljön förbättras genom att ersätta asfaltsytor med gräs och variera den stora gårdens vegetation med nya buskar och träd.

Texten är skriven av Peter Bratt 1989 i boken "Tyresö kulturhistoriska miljöer"


Publicerad av: Lena Guthe

Senast uppdaterad: 2016-03-15

Högermeny