Tyck till om tyreso.se

Text om Krusboda från 1989

Krusboda är ett av de största grupphusområdena i landet. Trots detta har man här tidigt uppmärksammat behovet av variation i arkitekturen och goda grannkontakter, vilket underlättats genom husens placering kring små gårdar.

Under åren 1969-74 byggdes ett helt nytt samhälle i skogsterrängen strax sydöst om Bollmora. Bostadsområdet fick namnet Krusboda efter ett torp som tidigare låg på platsen. Totalt uppfördes ca 1400 bostäder, huvudsakligen som rad- och atriumhus, vilket gjorde Krusboda till ett av de största grupphusområdena i landet. Planeringen och utformningen av husen svarade Åke Janson Arkitektkontor AB för och byggnadsarbetena utfördes av Byggnads AB Konstruktör.

Planeringens målsättning och idé formulerade arkitekt Åke Janson på följande sätt: "Stadsplaneringens och arkitekturens viktigaste uppgift är av social natur, d.v.s. att konkretisera vår samhörighet och gemenskap och underlätta kontakter människor emellan, att påverka oss till en öppnare, vänligare, hjälpsammare attityd och göra oss medvetna om vårt beroende av andra". Denna högt ställda målsättning skulle uppnås genom att husen placerades i små grupper kring en gemensam gård.

Mitt i Krusboda finns ett litet närcentrum med livsmedelsaffär, herr- och damfrisering, gatukök och boendeservice i form av låg- och mellanstadieskola, daghem och läkarmottagning. Bostadsbebyggelsen är i stort sett samlad i sju större grupper; tre med atriumhus, tre med radhus och en med friliggande villor. Närmast kring centrumanläggningen finns också några mindre hyreshus i en och två våningar med mindre lägenheter. Ingen biltrafik förekommer inom husgrupperna utan bilarna är hänvisade till två eller tre parkeringsplatser som, för att minska bullret, avskärmats från bebyggelsen med garagelängor.

Krusboda domineras av atriumhusen som ligger grupperade centralt i området. De är friliggande på små tomter som avgränsats med plank och uppförda i trä med en färgsättning i starka färger, t. ex. rosa, ljusblått och gult. För att motverka en monoton upprepning i radhusområdena har husen fått ett omväxlande utseende genom att fasadpanel, färgsättning och fönsterplacering varierats. De friliggande villorna är byggda i enskild regi och är därför av varierande hustyper. De flesta har dock fasadtegel, indragna balkonger längs ena längdfasaden eller gaveln och plant tak eller sadeltak med mörkt betongtegel.

Krusboda bidrog till en ökad bostadssegregering i Tyresö under under 1970-talet. Många av de bollmorabor som hade ekonomiska möjligheter flyttade under denna tid från flerbostadsområdena till Krusboda. För Krusbodas del blev effekten att befolknings samman sättningen i småhusområdet blev mycket ensidig och närmast uteslutande kom att utgöras av unga barnfamiljer.

Den del av Krusboda som avgränsats för kulturminnesvårdsprogrammets del innehåller tillsammans med centrumanläggningen samtliga byggnadstyper som förekommer i bostadsområdet.

Källa till texten: Bratt, Peter 1989 "Tyresö kulturhistoriska miljöer"


Publicerad av: Lena Guthe

Senast uppdaterad: 2016-03-15

Högermeny