Tyck till om tyreso.se

Text om Alby - Uddby från 1989

Uddby och Alby är tillsammans med Dyvik de bäst bevarade äldre bondgårdarna i Tyresö idag. Alby är samtidigt ett typiskt exempel på de många gånger små och enkla prästgårdarna i Stockholms län.

Bronsåldersgravarna i området utgör de äldsta spåren efter fast bosättning i kommunen. Gravfälten vid Alby och Uddby är genom de tydliga gravanläggningarna och de karakteristiska lägena nära intill gårdarna mycket pedagogiska exempel på gårdsgravfält från yngre järnålder. Det välbevarade Alstorp är det sista kvarstående båtsmanstorpet i kommunen.

Alby friluftsområde som avsattes som naturreservat av sociala skäl 1975 ligger som en grön lunga mellan radhus- och villaområdena Fårdala och Krusboda i väster och sportstugeområdena kring Tyresö slott i öster. Här ligger två av Tyresös få återstående bondgårdar, Uddby och det gamla prästbostället Alby, i ett till stora delar orört kulturlandskap.

Det öppna landskapet med åkrar och betesmarker utgörs av en smal dalgång som sträcker sig norrut från Albysjöns norra strand. Kring Uddby finns flera äldre beteshagar i den svagt kuperade terrängen mellan åkermarken och den omgivande skogen.

Vid både Alby och Uddby ligger gravfält av vikingatida karaktär i nära anslutning till gårdarna som vittnar om deras förhistoriska ursprung. Det trettio anläggningar stora gravfältet vid Uddby (1) som ligger alldeles intill ladugårdsbacken har mycket tydliga och välbevarade gravar av de vanligaste typerna - högar och runda stensättningar. Av samma karaktär är de två gravfälten vid Alby som består av 20 respektive 12 gravar (2, 3).

På bergshöjderna kring dalgången finns dock fem mindre rösen och röseliknande stensättningar (4-8) — typiska gravar för bronsåldern - som tyder på att dalgången var bebodd redan 1000 år före gårdarnas tillkomst. Dessa människor övergav troligen platsen redan under bronsåldern, möjligen i samband med den klimatförsämring som inträffade i slutet av samma tidsperiod (Se vidare avsnittet "Bronsålderherdar" i kapitlet "Tyresö genom tiderna").

När Alby och Uddby första gången omnämns i de skriftliga källorna 1409 ingår de i tyresögodset. Uddby var vid denna tid en liten by om två gårdar. 1635 donerade Gabriel Oxenstierna på Tyresö Alby till den nybildade församlingen som prästgård. Drygt 300 år senare eller 1938 flyttade prästen till en nybyggd tjänstebostad vid Tyresövägen, strax väster om kyrkan. Därefter fungerade Alby som en vanlig bondgård fram till att kommunen köpte egendomen 1960 och lade ned jordbruket sju år senare. Sedan slutet av 1960-talet har kommunen byggt ut Alby till Tyresös centrala friluftsområde med servering i den gamla prästgården, friluftsbad vid Albysjön, skidbackar med lift och motionsslingor i den omgivande skogsterrängen.

Trots utbyggnaden av friluftsanläggningen har själva prästgården (9) genom en varsam ombyggnad fått behålla sin äldre karaktär. Manbyggnaden som idag rymmer servering och samlingslokaler uppfördes 1807. Den faluröda locklistpanelade timmerbyggnaden har en s.k. sexdelad plan vilket är typiskt för dåtidens prästboställen. Kvar finns gårdens ekonomibyggnader som till huvuddelen är dels från senare hälften av 1800-talet, dels från 1925. Äldst är troligen den gamla bryggstugan som uppfördes på 1700-talet och som idag fungerar som raststuga. Två arrendatorsbostäder finns också vid gården, en äldre från slutet av 1800-talet och en yngre som byggdes 1930. Den nya arrendatorsbostaden har trots sitt sena byggnadsår fått en traditionell utformning med faluröda locklistpanelade väggar och sadeltak med taktegel.

Uddby (10) är en av de två återstående lantbruken i Tyresö och samtidigt en av de gårdar i kommunen som bäst bibehållit en äldre karaktär. Boskapsskötseln vid gården bedrivs främst i pedagogiskt syfte, men även för att hålla landskapet öppet och levande kring friluftsanläggningen. Även ridhästar ingår i den annars traditionella djurbesättningen.

Uddbys gårdsbyggnader ligger grupperade kring den gamla byvägen mellan Tyresövägen och Alby. Den faluröda manbyggnaden som är en större variant av den traditionella enkelstugan uppfördes omkring 1850. Sin nuvarande karaktär med locklistpanelade fasader och lövsågade fönsteromfattningar fick huset troligen i slutet av 1800-talet. Ytterligare ett boningshus hör till gården. Det är en välbevarad parstuga som byggdes 1865 vilket också är angivet på en skylt ovan ingången. Mycket finns kvar av den gamla fasta inredningen såsom t ex äldre plankdörrar och s k tegelkakelugnar. Gårdens ekonomibyggnader består dels av två äldre uthuslängor, med bl a ladugård, stall och magasin, som ligger ålderdomligt på var sida om bygatan, dels av en loge från 1924. Båda uthuslängorna tillkom under senare hälften av 1800-talet.

I en liten skogslycka nordväst om Uddby ligger Alstorp (11) som är Tyresös enda kvarstående båtsmanstorp från indelningsverkets dagar. Alstorp tillhörde flottan och Första Södermanlands båtsmanskompani med Uddby som rotehåll, dvs som ansvarig för underhållet av båtsmannen.

Båtsmanstorpet som nyligen rustats är mycket välbevarat. Det består av en enkelstuga och en liten timrad s.k. parbod. Stugan har bevarat en ålderdomlig exteriör utan tillbyggnader och med bibehållet åstak.

Texten är skriven av Peter Bratt 1989 i boken "Tyresö kulturhistoriska miljöer"


Publicerad av: Lena Guthe

Senast uppdaterad: 2016-06-23

Högermeny