Syftet med denna lag är att skapa effektiva och väl fungerande marknader på nationell basis. Lagen möjliggör för kommuner och landsting att besluta om att tillämpa LOV istället för Lagen om offentlig upphandling (LOU). LOV kan vara tillämplig på omsorgs- och stödverksamhet för äldre och för personer med funktionsnedsättning samt på hälso- och sjukvårdstjänster.
Tillkomsten av LOV innebär att kommunen inom ett visst område kan fatta beslut om att tillämpa LOV istället för LOU. Kommunen upprättar sedan ett förfrågningsunderlag som innehåller de krav och kommersiella villkor som gäller för utförandet av dessa tjänster. I förfrågningsunderlaget fastställs även den ersättning som utföraren kommer att erhålla. Till skillnad från en upphandling som sker enligt LOU sker enligt LOV en kontinuerlig annonsering i en nationell databas. Som företagare kan man när som helst välja att hämta underlaget och lämna in anbud till kommunen. Kommunen granskar anbudet för att se att de ställda kraven är uppfyllda. Om så är fallet godkänns leverantören, avtal tecknas och leverantören blir upptagen på kommunens lista över godkända utförare av dessa tjänster.
När den enskilde exempelvis fått beviljat att ha hemtjänst så är det upp till den enskilde (kunden) att välja utförare från de företag som är godkända. Konkurrensen enligt LOV utgår från kundens val av utförare, vilket innebär att exempelvis rykte och goda referenser från vänner eller resultat i kommunens kvalitetsundersökningar kan komma att avgöra vem kunden väljer som utförare. Om kunden inte är nöjd med utförandet av tjänsterna så kan ny uförare väljas. Ett vanligare namn på detta är kundval.
Givetvis gäller samma grundläggande principer för LOV som gäller för LOU, d.v.s. att alla leverantörer ska behandlas likvärdigt och icke-diskriminerande och att upphandlingen ska genomföras på ett öppet sätt och ställda krav ska stå i proportionalitet till det som upphandlas.
Det är för tillfället frivilligt att införa valfrihetssystem för både kommuner och landsting.