Tyck till om tyreso.se
Till tyreso.se

Tyresö i förändring

Följ det moderna Tyresös utveckling och hur översiktsplanerna sett ut sedan 1940-talet. Tänk vad mycket som förändrats. Hur vill vi att Tyresö ska se ut i framtiden?

På kartbilderna kan du följa hur de bebyggda områdena i kommunen ökat. De mörka områdena är bebyggda områden.

 

Tyresös bebyggelse 1940Sportstugornas tid

Friluftsrörelsen och scoutrörelsen hade vuxit sig starka och att ha en sportstuga för friluftsliv blev högsta mode på 1930-och 40-talen.

Tomtförsäljningen på Tyresögodsets marker inleddes 1932 och i första omgången avsattes tomter vid Strand, Trinntorp, Ällmora och Tyresö-Flaten. I slutet av 1950-talet var så gott som hela den norra kuststräckan av Brevikshalvön, från Strand till Dyvik, fullt bebyggd med sportstugor.

 

Tyresös bebyggelse 1970Satellitstad - en av de första

Redan i början av 1950-talet fanns planer på en förort i Tyresö. Det fanns nu en liten kommunförvaltning som hade kontor vid Alléplan. De lät uppföra några mindre grupphusområden i Trollbäcken under 1950- och 1960-talen. 

Nytt centrumområde. I slutet av 1950-talet blev ett stort markområde till salu kring gårdarna Myggdalen och Bollmora och kommunledningen ville inte tillåta fler sommarstugor. Istället tog kommunen ett stort lån, köpte marken och började planera ett helt nytt centrumområde med bostäder, butiker och kommunal service - en bilburen förort för ungefär 10 000 invånare.

I dåtidens översiktsplan, generalplanen från 1957, beskrivs planerna för ett intensivare markutnyttjande i Bollmoraområdet. Där planerades cirka 2000 lägenheter i flerfamiljshus och en utbyggnad av tunnelbanenätet till Bollmora station. I planen finns även beskrivet om förtätning av bebyggelsen genom uppdelning av större tomtplatser i Trollbäcken, Lindalen, Öringe och Tyresö strand.

Den konkava staden. 1959 fastställdes cirka hälften av stadsplanen för centrumområdet. Planen blev uppmärksammad genom att den vände på konventionen för modernt stadsbyggande och föreslog småhusbebyggelse vid centrumdelen och storskalig flerbostadshusbebyggelse i utkanten av samhället, "den konkava staden". För att kunna genomföra planen behövdes en ny lag, Lex Bollmora. Den fastställdes 1959 och innebar att allmännyttiga bostadsföretag kunde bygga utanför den egna kommunens gränser. På så vis kunde både HSB, Familjebostäder och Svenska bostäder bygga i Tyresö.

Bollmora stod färdigt 1962 och var då en av de första moderna satellitstäderna utanför Stockholm.

 

Tyresös bebyggelse 1990Miljonprogram - och befolkningen femdubblades!

Genom Lex Bollmora tog utbyggnaden av Tyresö väldig fart och på 10 år, 1965–1975, femdubblades befolkningen. År 1970 bodde drygt 27 000 invånare i kommunen. Nästan 40 procent av dem var under 20 år och Tyresö var Sveriges barnrikaste kommun!

Förskolor, skolor och idrottsarenor byggdes och i Tyresö växte ett starkt föreningsliv fram. I Generalplanen från 1970 står att "den bästa kollektivtrafikbetjäningen kunna erhållas genom en utbyggnad av tunnelbana till Tyresö". Banan antogs byggas under 1980-talet och kommunen skulle få fyra stationer; Södra Lindalen, Bollmora, Njupkärr och Skälsätra. Flerfamiljshus planerades längs tunnelbanans sträckning söderut från Bollmora. Friliggande villabebyggelse planerades i Norra Lindalen, Trollbäcken och Tyresö Strand. Målsättningen var att 50 procent av kommuninvånarna skulle arbeta inom kommunen.

 

Tyresös bebyggelse 2010Trädgårdsstad - och utveckling av Östra Tyresö

Under 1990-talet började de östra kommundelarna utvecklas i flera etapper, först den så kallade trädgårdsstaden Strand och därefter Brevikshalvön. Flera områden förtätas, även i centrala Tyresö där ett ett 23-våningars höghus planeras och börjar byggas 2012.

Egnahemsbebyggelsen har, särskilt i västra Tyresö,  har nu blandats upp med hyreshus och moderna villor. Fritidshusbebyggelsen med sportstugan och sommarhemmet som förebild finns kvar på vissa ställen i östra Tyresö, men permanentboendet har ökar starkt. Det har ställt nya krav på kommunens utveckling, inte minst på utbyggnad av infrastruktur, vägar, vatten och avlopp.


Publicerad av: webmaster@tyreso.se

Senast uppdaterad: 2017-10-19