Tyck till om tyreso.se

Språket - vägen in i skolan

Publicerad den: 2017-02-22

Att Saima Glogic brinner för språk, integration och en inkluderande skola går inte att ta miste på. Som språkutvecklare i Tyresö och med erfarenhet av att vara nyanländ, har hon stor kunskap om vad som behövs för ett lyckat mottagande av elever i skolan.

Som språkutvecklare på kommunens resurs- och utvecklingscentrum arbetar Saima Glogic med kompetensutveckling kring språkutvecklande arbetssätt för lärare i grundskolan. Hon håller längre kurser, föreläser eller handleder enskilda lärare eller lärarlag. Den gemensamma nämnaren är att höja kompetensen kring flerspråkiga elevers lärande och språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen.

Saima GlogicSaima Glogic har skrivit boken Nyanlända – vägledning till inkluderande undervisning.


- Varje skolämne har sitt eget språkbruk och språkliga drag. Det är viktigt att behärska ämnets språk för att kunna ta till sig ämnet. Lärarna behöver veta vad det är som utmärker deras ämne språkligt, och de behöver lära ut det. Det gynnar inte bara flerspråkiga elever, utan det har alla elever nytta av. Detta är inget man lär sig hemma vid köksbordet, och det handlar om att göra undervisningen tillgänglig för alla, berättar Saima Glogic.

Saima Glogic menar att det finns ett stort intresse för språkutvecklande arbetssätt bland lärarna, men steget mellan teori och praktik kräver tid och träning.
- Just nu har jag en utbildning för lärare i praktisk-estetiska ämnen på Stimmets skola. De har själva efterfrågat utbildningen och är otroligt aktiva. De prövar sig fram, har ett öppet och reflekterande förhållningssätt och en stor glädje i arbetet, berättar hon.

Erfarenhet som nyanländ

Steget från att arbeta med flerspråkiga elevers lärande till att bidra till arbetet med mottagande av nyanlända elever i skolan är inte stort. Saima Glogic kom själv till Sverige från Bosnien 1992, i samband med kriget. Hon kom då med en relativt färsk gymnasielärarexamen i serbokroatiska – hur skulle hon kunna använda det i Sverige? Till hennes stora förvåning fanns det något som hette modersmål i Sverige, och det blev som modersmålslärare och som lärare i förberedelseklass som hon började sin lärarbana i Sverige. Samtidigt utbildade hon sig till lärare i svenska som andraspråk. Språkutvecklartjänsten i Tyresö passade som hand i handsken när den dök upp 2007.

Mottagandet i Tyresö

Sedan hösten 2015 har antalet nyanlända elever ökat i hela Sverige, och Tyresös skolor är inget undantag. Saima Glogic menar att mottagandet av nyanlända elever i Tyresö kommun fungerar relativt väl, och att det hela tiden blir bättre.
- Vi har ett väl fungerande mottagande, en bra handlingsplan och väl utarbetade rutiner. Men vi är inte rustade fullt ut för att ge nyanlända elever den utbildning de behöver. Det finns mycket engagemang från både lärare och skolledare, men också frustration över hur man ska kunna möta alla elevers behov.

Barn- och utbildningsförvaltningens enhet för mångfaldsfrågor är de som direkt arbetar med mottagandet av nyanlända elever i skolan. Enheten erbjuder bland annat studiehandledning på modersmålet.
- Studiehandledning på modersmålet har stor betydelse för dessa elevers lärande och hur de kan passa in socialt. Studiehandledarna har den språkliga och kulturella kunskapen och kan se elevens förmågor och utvecklingsområden, medan läraren har ämneskunskapen och den ämnespedagogiska kompetensen. Vi behöver vässa samverkan mellan studiehandledare på modersmål och lärare på skolan, säger Saima Glogic.

Kunskapen blev en bok

Saima Glogic har skrivit mycket under åren. Tillsammans med medförfattaren Annika Löthagen Holm har hon samlat sina tankar, erfarenheter och texter i boken Nyanlända – vägledning till inkluderande undervisning. Boken gavs ut hösten 2016 och greppar över hela mottagandet av nyanlända elever i skolan.
- Jag har erfarenhet av att själv vara nyanländ, vilket är en stor hjälp i mitt arbete. Jag ser svårigheterna och möjligheterna hos de nyanlända, och det har jag försökt få ner på papper, berättar hon.
Boken har fått goda recensioner och så gott som dagligen möter hon eller får ett mejl från någon som läst hennes bok.
- Det uppskattas att den ger hela bilden av mottagandet i skolan. Den fungerar både som en handbok för de som inte tagit emot nyanlända elever förut och ger nya infallsvinklar till de som jobbat med detta i många år. Boken genomsyras också av mina egna upplevelser som nyanländ, vilket gör det vi skriver om mer levande och kan illustrera teorin bakom. Jag brinner lite extra för de kulturella aspekterna av undervisningen. Hur påverkar skolkulturen och synen på utbildning elevernas skolgång i Sverige? Hur påverkar vår hemblindhet hur vi tar emot eleverna? Detta är en eftersatt aspekt av elevmottagande i skolan, säger Saima Glogic.

Boken är tänkt att användas främst som studieunderlag av lärare och rektorer och handlar om alla aspekter av mottagandet av elever; hur man tar emot och kartlägger, hur man organiserar och undervisar, interkulturell pedagogik och interkulturell kommunikation.

Kunskap och attityder avgörande

Saima Glogic menar att hur väl vi lyckas i mottagandet handlar om kunskap och om attityder.
- Vi lever i en värld där olikhet inte är norm. Den som lever och verkar utifrån sin uppväxt i en annan verklighet, ses som annorlunda. Hur uppfattar vi en person som inte kan uttrycka sig på svenska? Det gäller att se bortom den språkliga och kulturella barriären som omger den nyanlända eleven den allra första tiden i Sverige. Eleven kanske tänker, talar, klär sig och beter sig på ett annat sätt. Vi behöver medvetandegöra de mekanismer som styr vilka som släpps in i värmen eller inte, det är avgörande för att vi ska lyckas med mottagandet i skolan.


Publicerad av: Helena Törnqvist

Senast uppdaterad: 2017-02-23

Högermeny