Tyck till om tyreso.se

Små knep ger mer lärande

Publicerad den: 2017-02-14

Glasspinnar, plastmuggar och post-it-lappar. På Kumla skola lär sig alla lärare och elever nya knep för att förbättra lärandet. I grunden handlar det om att skapa en klassrumskultur där eleverna är mer delaktiga i sitt eget lärande.

Under en tvåårsperiod utbildas kommunens samtliga grundskollärare i bedömning för lärande – en undervisningsmetod med målet att anpassa undervisningen efter elevernas lärande.

Carina Josefsson, lärare i matematik och NO, berättar om några av de tekniker som används inom bedömning för lärande:
- Eleverna räcker inte upp handen för att svara på en fråga, istället väljer läraren slumpmässigt, till exempel genom att dra glasspinnar med elevernas namn på, vem som ska svara på frågan. Alla elever tvingas då vara mer på alerten, inte bara de som vanligtvis får frågan.

En annan teknik är att använda muggar i olika färger som eleverna har bredvid sig på bänken. Färgerna – grön, gul och röd – signalerar om eleven förstår uppgiften, eller vill ha mer hjälp.

- Det märks väldigt tydligt en förändring i klassrummen. Idag på mattelektionen hade alla sina gröna muggar framme. Då kunde jag koncentrera mig på att gå runt och utmana, berättar Carina Josefsson.

Kumla skola BFL
Kathrin Nordlinder, Jonas Åkesson och Carina Josefsson visar hur enkla hjälpmedel kan användas i klassrummet. 

Efterlängtad satsning

Startskottet för fortbildningssatsningen inom bedömning för lärande gick i januari 2016, då alla lärare bjöds in till en föreläsning med Dylan Wiliam, känd forskare och professor emeritus vid Institute of education vid University of London.
- Föreläsningen var jätteinspirerande för alla, och sedan blev det ett sug bland lärarna att vi skulle sätta igång. Innan sommaren beställde jag därför en bok i ämnet, som lärarna fick i sommarlektyr. Och när höstterminen startade drog vi igång på allvar, berättar Jonas Åkesson, rektor på Kumla skola.

Forskning visar att bedömning för lärande är mycket effektivt för att höja elevernas kunskapsresultat och satsningen har tagits emot väl av lärarna på Kumla skola, och
- Många lärare sa "äntligen!" när vi drog igång det här, berättar Kathrin Norlinder, speciallärare i matematik.

Ny klassrumskultur
Syftet med bedömning för lärande är att undervisningen i högre grad än tidigare ska utgå från elevernas faktiska lärande. Med till synes enkla knep kan läraren, och eleverna, bedöma hur väl undervisningen fungerar och vilka elever som tagit till sig den nya kunskapen. På så sätt kan undervisningen anpassas mer efter eleverna. Eleverna ska också i högre utsträckning än tidigare själva förstå vad de kan och inte kan och därmed ha möjlighet att ta ansvar för och vara delaktiga i sitt eget lärande. Det handlar också om att få till ett klassrumsklimat där eleverna kan hjälpa varandra i lärandet, en ny klassrumskultur helt enkelt.

Hela skolan delaktig
Många av lärarna på Kumla skola har delvis jobbat med bedömning för lärande tidigare, men poängen är att nu gör hela skolan detta tillsammans. Startkit bestående av material att använda i klassrummen köptes in och man har bokat tid för seminarier en gång i månaden.

- Då ska alla lärare vara med, det är jätteviktigt, berättar Jonas Åkesson som menar att satsningen har flera goda effekter.
- Metoden och utbildningen bygger på kollegialt och kollektivt lärande, att vi lär oss tillsammans. Detta öppnar dörren till att lära mer av varandra även i andra sammanhang, säger han.

Mellan seminarierna pågår aktiviteter ute i klassrummen, där lärare testar de olika teknikerna, besöker varandras klassrum och sedan utvärderar hur teknikerna fungerar tillsammans.
- Detta är ett bättre sätt att skapa långsiktighet. Att skicka lärare på kurser, och sen förvänta sig att de komma tillbaka och omsätta teorierna till verklighet, det fungerar ofta inte. Nu börjar man med att ändra handlingen - då finns det möjlighet att skapa varaktig förändring, menar Jonas Åkesson.

En positiv bieffekt av utbildningen är att det blir mer naturligt att ta del av varandras undervisning, även inom andra områden.
- Detta bidrar också till att öka samtalen kring pedagogiken i lärarrummen, säger Carina Josefsson.

Goda effekter i klassrummen

På Kumla skola har man nu under lite mer än en termin testat olika metoder att använda i klassrummen. Både elever och lärare behöver få prova sig fram och lära nytt, och det är ännu lite tidigt att se förändringar i kunskapsresultat och betyg.

- Men vi kan redan nu se effekter i klassrummet, berättar Kathrin Nordlinder. En lärare har till exempel utvecklat en app för att kunna svara på frågor. Det blir en wow-känsla även hos eleverna, och det är det som är så viktigt.

De enkla hjälpmedel i klassrummet som nu provas som så småningom kompletteras med mer utmanande metoder i till exempel kamratbedömningar och feedbacktekniker.
- När vi kommit lite längre i arbetet, blir det också ännu mer delaktighet för eleverna, avslutar Kathrin Nordlinder.


Publicerad av: Helena Törnqvist

Senast uppdaterad: 2017-02-14

Högermeny