Tyck till om tyreso.se

Ny metod gav ökad delaktighet

Publicerad den: 2017-02-17

Under 2016 testades en ny metod för det ständiga förbättringsarbetet i förskola och skola. Metoden har fallit väl ut i främst skolan, och nu satsar barn- och utbildningsförvaltningen på att sprida metoden i de kommunala skolorna.

Hanvikens skola och Sofiebergs förskola var testpiloter för projektet. Hanvikens skola fick våren 2016 i uppdrag att öka elevernas delaktighet i undervisningen. Arbetet skulle ske enligt en metod för förbättringsarbete som representanter från barn- och utbildningsförvaltningen lärt sig under Sveriges kommuner och landstings (SKL) utbildning Leda för resultat. På Hanvikens skola sattes ett förbättringsteam bestående av lärare på mellanstadiet ihop för att vaska fram idéer och testa dessa i undervisningen.

Från analys till pedagogik

Metoden som testades innebär att ett grundligt analysarbete leder till ett uppdrag med tydliga mål som ges till ett förbättringsteam i verksamheten. Förbättringsteamet, som har den pedagogiska kompetensen, tar fram idéer, väljer vilka åtgärder som ska testas och hur de ska genomföras i verksamheten. Arbetet följs sedan upp med hjälp av mätningar vid överenskomna tidpunkter. I testomgången valdes området delaktighet ut eftersom det flera år i rad fått låga resultat jämfört med andra områden i den årliga elev- och föräldraenkäten. Forskning visar dessutom att det är viktigt för inlärningen.

Resultatet mäts på eleverna

Utgångsläget på Hanvikens skola, det vill säga elevernas möjlighet till delaktighet och inflytande innan projektet startade, mättes genom en elevenkät i mars månad. En slutmätning, som gjordes i oktober, visade att elevernas upplevda delaktighet i undervisningen hade ökat markant.

Fråga 1: När ni börjar med ett nytt arbetsområde, får ni då vara med och tycka till om hur ni ska arbeta med det nya ni ska lära er?


lfrStaplarna visar svaren på fråga 1. De ljusblå staplarna visar svaren i mars, medan de mörkblå visar svaren i oktober. 

Resultat 1: I oktober upplever 33 procent av eleverna att de får vara med och tycka till om hur klassen ska arbeta med ett nytt område. Detta innebär en ökning med 19 procentenheter, från de 14 procent som uppmättes i mars månad. Målet var att övervägande andel elever (över 50 procent) ska uppleva att de får vara med och tycka till om hur klassen ska arbeta med ett nytt område.
 

Fråga 2: När ni börjar med ett nytt arbetsområde, får ni då vara med och tycka till om hur ni ska presentera och visa det ni har lärt er?

Graf över resultat hanvikens skolaStaplarna visar svaren på fråga 2. De ljusblå staplarna visar svaren i mars, medan de mörkblå visar svaren i oktober. 

Resultat 2: I oktober upplever 48 procent av eleverna att de får vara med och tycka till om hur de ska redovisa vad de har lärt sig. Detta innebär en ökning med 17 procentenheter, från de 31 procent som uppmättes i mars månad. Målet var att en övervägande andel elever (över 50 procent) ska uppleva att de får vara med och tycka till om hur de ska redovisa vad de har lärt sig.
 

Konkreta förbättringar i klassrummet

  Susanne LindenskougSusanne Lindenskoug är förstelärare på Hanvikens skola
   

En av de åtgärder som testades av förbättringsteamet var att involvera eleverna mer i planeringsstadiet av undervisningen.
- Om jag först planerar ett upplägg, och sedan frågar eleverna vad de tycker, så riskerar jag ju att får göra om planeringen. Men om jag istället börjar med att fråga eleverna, så kan jag få med deras önskemål redan från början, berättar Susanne Lindenskoug, som är förstelärare på Hanvikens skola och har lett arbetet i förbättringsteamet. Under projektets gång har lärarna haft en ökad dialog med eleverna kring vad inflytande och delaktighet innebär och det finns även idéer om att skapa en bank för olika sätt att redovisa sina kunskaper.

Arbetet med delaktighet fortsätter

Målet som skolan fick av förvaltningsledningen var högt satt, och trots mycket goda resultat nådde man inte riktigt ända fram. Förbättringsteamet på Hanvikens skola har nu beslutat att fortsätta arbetet med att förbättra delaktigheten och ytterligare en mätning kommer att göras under våren 2017.
- Vi känner att det är viktigt att vi inte tappar detta nu, utan att vi håller i. Jag upplever det som en otroligt stor fördel att vi har ett avgränsat uppdrag och en tydlig metod att hålla oss till i förbättringsarbetet – vi kan arbeta strukturerat och det vi gör följs upp. Det förhindrar att arbetet rinner ut i sanden, säger Susanne Lindenskoug.

Ingen förbättring på Sofiebergs förskola

På Sofiebergs förskola fick förbättringsteamet i uppdrag att synliggöra delaktigheten för barn och vårdnadshavare. Förbättringsteamet upplevde arbetet som positivt, men slutmätningen visade ingen förbättring.
- Orsaken till detta kan vara flera, bland annat genomfördes organisationsförändringar på Sofiebergs förskola samtidigt som projektet pågick, berättar verksamhetschef Elisabet Schultz.
Slutsatsen blev dock att metoden lämpar sig generellt sett bättre för förbättringsarbete i skolan än i förskolan. 

Modell tas fram för Tyresö

Nu tar barn- och utbildningsförvaltningen utifrån den testade metoden fram en modell för det systematiska kvalitetsarbetet som passar för Tyresös skolor att arbeta med. Tanken är att metoden ska kunna användas för specifika utvecklingsområden, beroende på skolornas behov.

Läs tidigare artikel om Leda för resultat


Publicerad av: Helena Törnqvist

Senast uppdaterad: 2017-02-17

Högermeny