Tyck till om tyreso.se

Likvärdig utbildning för alla

Publicerad den: 2016-01-11

För Mathias Engvall, lärare på Strandskolan, är det självklart att arbetet med inkluderande lärmiljöer tillför något riktigt bra för eleverna. Enligt honom ger det inkluderande arbetssättet på skolan alla elever en chans till bättre utbildning.

Mathias EngvallMathias Engvall, lärare på Strandskolan

 

Mathias Engvall har arbetat som lärare på Strandskolan sedan 2003. Han är från början musik- och gitarrlärare, och fick i den rollen möjlighet att arbeta med elever som har behov av särskilt stöd.
- Jag tyckte från början att detta var väldigt intressant och det ger väldigt mycket. På Strandskolan har jag helt inriktat mig på arbetet med elever som har behov av extra stöd, berättar han.

2004 startade Mathias Engvall, tillsammans med kollegan Anders Olofsson, Lagunen, en verksamhet för elever med diagnos inom autismspektrat. Inom ramen för ett forskningsprojekt om inkluderande lärmiljöer har han skrivit en utvecklingsartikel som handlar om Strandskolans resa mot en inkluderande lärmiljö för alla.

Ökad likvärdighet

Lagunen har gått från att vara en grupp där elever har sin hemvist till att vara ett stöd för elever som har sin hemvist i den vanliga klassen. Att vara en del i ett större sammanhang ger stora fördelar, enlig Mathias Engvall:
- För eleverna finns det många fördelar med att delta i den större gruppen och hela gruppen berikas väldigt mycket. Många olika personligheter och erfarenheter är positivt för skolan. Man lär sig att se olikheter som en tillgång, och blir ett "vi" och inte ett "vi och dem". Om man får in eleverna i en stor grupp, så finns det en kraft och möjlighet som är svår att återskapa i en liten grupp med färre elever och lärare.

Magnus Duvnäs, rektor på Strandskolan, håller med Mathias Engvall om att det inkluderande arbetssättet varit positivt för hela skolan:
- Verksamheten har hela tiden haft en hög kvalité genom den kompetens och det engagemang som finns bland pedagogerna. Genom det mer inkluderande arbetssättet ser vi att resultatet för elever med funktionsnedsättning förbättrats, både vad gäller kunskaper och socialt. Att samtliga elever är inskrivna i de ordinarie klasserna har påverkat verksamheten positivt för alla elever på skolan. Acceptans, förståelse men också större möjlighet att stödet ges till fler elever har ökat, säger Magnus Duvnäs.

Den största skillnaden mot tidigare upplägg är dock den ökade likvärdigheten i utbildningen.
- Eleverna får nu får chans till en bättre utbildning, i och med att de undervisas och bedöms av utbildade ämneslärare. I den mindre gruppen finns det risk att svårigheterna tar större plats än möjligheterna, och förväntningarna blir många gånger lägre. I ett större sammanhang finns det fler elever att "ta rygg på", och lärarna har samma förväntningar på alla elever, säger Mathias Engvall.

Vägen till att uppfylla förväntningarna kan se olika ut, och därför är det viktigt att både ämneslärare och stödlärare är uppmärksamma och flexibla.
- Lärarna på Strandskolan är väldigt lyhörda. De har samma förväntningar på alla elever, men är flexibla i utförandet, menar Mathias Engvall.

Mathias Engvall menar att arbetet i den gamla Lagunen var bra, och det var många som trivdes:
- Men nu har vi ett annat tänk, och vi har ännu större vinster. Jag kan ta fram exempel på elever som har gjort enorma framsteg, där grejen är att de fått fungera i ett större sammanhang. Det är en påfrestning för vissa, men de är bättre rustade för gymnasiet och har större chans att klara sig efter högstadiet.

Alla beslutsled måste vara med

2012 skrevs det in i nämndplanen för barn- och utbildningsnämnden i Tyresö kommun att "Alla verksamheter ska arbeta med en skola för var och en, och bedriva sitt arbete på ett sätt som främjar inkludering." Det betyder att arbetet med inkluderande lärmiljöer är något som ska genomsyra alla skolor i hela kommunen, och att alla led i styrkedjan har detta som uppdrag. Mathias Engvall ser det som en styrka:
- Det handlar om ett förhållningssätt, men det är också en organisationsfråga. Det är viktigt att det synsättet genomsyrar hela beslutsledet, och jag tycker det fungerar bra.

StrandskolanPå Strandskolan har man mestadels positiva erfarenheter av inkluderande lärmiljöer.

 

Utmaningar och vinster

Erfarenheterna från Strandskolan är till största delen positiva. Men Mathias Engvall menar också att inkludering som inte fungerar inte är bra för eleven:

- Visst kan det tufft och jobbigt för vissa elever; man kan sitta i ett stort sammanhang men ändå inte känna sig delaktig. Men det kan vara svårt att fungera socialt både i liten och stor grupp, alla elever är olika och har olika behov. Det är en utmaning som vi kan vi jobba mer med - för mår du socialt bra, så är det den största drivkraften till att gå till skolan för de flesta elever.

- På det stora hela är ändå vårt uppdrag att ge en likvärdig skola och utbildning, och det gör vi ännu mer nu. Delaktighet är en stor drivkraft för de flesta elever, och det är häftigt att se den utveckling många elever genomgått när de hamnat i ett större sammanhang. Får man en mer likvärdig undervisning känner man sig mer delaktig, och man får en chans att knyta fler kontakter, vilket är viktigt, säger Mathias Engvall.

Mathias Engvall berättar att han ofta möter påståendet att införandet av inkluderande lärmiljöer egentligen handlar om att spara pengar.
- Men jag håller inte med, det är inte så hos oss. Vi har samma resurser nu som innan förändringen, men de används på ett effektivare sätt, vilket gagnar alla elever, menar han.

Prisad för sitt arbete

I oktober 2015 fick Mathias Engvall som en av tre personer motta ett pris ut Tomas Johansson minnesfond för sitt arbete med inkluderande lärmiljöer. Priset delas för andra året i rad ut till personer som bidragit till pedagogisk utveckling på vetenskaplig grund och i år gick priset till tre personer som varit delaktiga i Ifous nu avslutade forskningsprojekt.
- I Ifous-projektet uppmanade de oss att skicka in en skiss på en utvecklingsartikel. Jag gjorde det för att jag tyckte det var intressant att dokumentera det arbete vi har genomfört på Strandskolan. Både för oss själva, men också så att vi kan sprida våra erfarenheter.
En utvecklingsartikel är skriven på vetenskaplig grund, och det faktum att arbetet med inkludering har stöd i forskningen är viktigt, enligt Mathias Engvall.
- Forskningen visar att inkludering på rätt sätt fungerar för de allra flesta elever. Visionen är att ännu färre barn ska behöva exkluderas, avslutar han.


Publicerad av: Helena Törnqvist

Senast uppdaterad: 2016-01-13