Tyck till om tyreso.se

Unik forskning om inkluderande lärmiljöer

Publicerad den: 2015-10-16

I Tyresös skolor ska alla elever vara en del av ett större socialt sammanhang och ha tillgång till kunniga ämneslärare för att få rätt förutsättningar att lyckas i skolan. Forskningen visar att med en gemensam värdegrund är det fullt möjligt.

Under tre års tid har Tyresö kommun tillsammans med elva andra kommuner drivit forsknings- och utvecklingsprogrammet Inkluderande lärmiljöer, som koordinerats av forskningsinstitutet Ifous. Programmet har samtidigt studerats av forskare från Malmö högskola. I mitten av september hölls en avslutningskonferens i Malmö där forskningsrapporten redovisades och exempel från de tolv kommunernas olika arbetssätt presenterades.

En enhetlig värdegrund avgörande

Forskningsprogrammet som nu avslutats har under tre års tid kopplat forskningen till skolan och klassrummet på ett tydligt sätt, vilket är unikt. Forskningsresultaten visar vikten av att skolorganisationen hänger ihop på alla nivåer - från förvaltningsnivå, via skolledning, till läraren och klassrummet. Alla nivåer behöver ha samma värdegrund och genomsyras av samma vision kring inkluderande lärmiljöer för att skapa skolmiljöer som fungerar i verkligheten.

I rapporten trycker forskarna på att arbetet med inkluderande lärmiljöer är en ständigt pågående utvecklingsprocess och en inriktning för utveckling, snarare än ett projekt med en början och ett avslut. Det är en utmaning i en skola som efterfrågar snabba resultat, och det kräver ett systematisk samordnat utvecklingsarbete.

- I Tyresö har vi länge arbetat med begreppet "En skola för var och en", som sammanfattar vår gemensamma värdegrund. Utmaningen vi står inför idag är att se till att värdegrunden hålls levande och aktuell även när personalsammansättningen förändras. Nyrekryterade lärare, pedagoger och skolledare måste förstå resan vi gått igenom och vilka mål och värderingar vi står för idag, säger Erik Sanner, biträdande förvaltningschef och utvecklingsstrateg på barn- och utbildningsförvaltningen.

Elever på Stimmets skolaAtt vara en del av ett socialt sammanhang är viktigt för elevens lärande.

 

Ett arbete i förändring

I Tyresö har arbetet med inkluderande lärmiljöer pågått sedan 2010. Då åkte cirka 50 elever taxi till specialskolor i andra kommuner eftersom Tyresös skolor inte tyckte sig ha möjlighet att ta emot dem här. Den siffran har idag halverats och de elever som tidigare exkluderades och sattes i smågrupper med låg måluppfyllelse är idag inkluderade i de ordinarie klasserna som en följd av arbetet med inkluderande lärmiljöer.

Under fem års tid har förvaltning, skolledning och lärare dragit lärdomar av både sina egna erfarenheter, och senare också de erfarenheter som andra kommuner inom forskningsprogrammet delat med sig av. Till viss del har detta förändrat synen på inkluderande lärmiljöer och man har gått från att ha som mål att alla elever ska vistas i samma klassrum största delen av tiden, till att alla elever ska ha sin tillhörighet i en klass tillsammans med sina kamrater, och i så stor utsträckning som möjligt undervisas av ämneslärare. Detta betyder att elever med svårigheter inte ska vara hänvisade till specialpedagoger med ibland begränsade kunskaper i respektive ämne, utan ges samma förutsättningar som sina kamrater att nå kunskapskraven. Däremot ska det alltid finnas möjlighet för elever att gå undan i ett mindre sammanhang. Hur det sammanhanget är utformat och hur mycket det används beror på elevens individuella behov.

Höjda elevresultat

Inkluderande lärmiljöer har visat sig framgångsrikt och på flera skolor har elevresultaten höjts flera år i rad. Arbetet med inkluderande lärmiljöer är en av orsakerna till det, berättar Anneli Eriksson, biträdande rektor på Nyboda skola:

- För Nyboda skola har det varit fantastiskt givande att få vara en del av det här forskningsprogrammet. Kia Senneryd och Markus Nyman, som har varit våra representanter, har systematiskt återkopplat och inspirerat personalen i pedagogiska caféer, kompetensutvecklingsdagar och arbetseftermiddagar. Det handlar om att implementera ett förhållningssätt och en elevsyn som innebär att det finns möjlighet för alla att lära oavsett förutsättningar – om vi anpassar lärmiljöerna. Lärarna är och blir allt duktigare i att stimulera till lärande och att göra anpassningar inom klassens ram för de som behöver det. Alla ska med. Det här arbetet har absolut varit en av framgångsfaktorerna bakom vårt allt bättre betygsresultat och på Nyboda skola ser vi inte utvecklingsprogrammet som något avslutat – det har bara börjat!

Erik SannerErik Sanner

Skolan som samhällsbyggare

Skolan spelar en stor roll i alla barns och ungas liv. Att arbeta inom skolan handlar ytterst om att forma det samhälle vi vill ha om 20 till 30 år. Det är de som är barn och elever idag som kommer styra samhället i morgon.

- Om vi lyckas skapa en förskola och skola där alla elever är välkomna utifrån sina egna förutsättningar så kommer dessa barn när de är vuxna ha kunskaper och färdigheter att skapa ett samhälle där alla får plats, menar Erik Sanner.


Publicerad av: Helena Törnqvist

Senast uppdaterad: 2015-11-10