Tyck till om tyreso.se

Bättre integrering i vanlig klass

Publicerad den: 2016-03-01

Höstterminen 2015 tog Tyresös grundskolor emot 55 nyanlända barn. Det är nästan dubbelt så många som höstterminen innan. Problemfritt? Nej, men det finns ett stort engagemang på skolorna för att integrationen ska fungera så bra som möjligt.

Lotta Strand
Lotta Strand

En person i Tyresö träffar alla nyanlända grundskolebarn: Ann-Charlotte (Lotta) Strand, chef för mångfaldsfrågor på barn- och utbildningsförvaltningen i Tyresö kommun. Hon sitter på Nyboda skola, den grundskola i Tyresö som har störst erfarenhet av att ta emot elever som inte har svenska som modersmål, barn som kanske inte har gått i skola överhuvudtaget.

En av hennes viktigaste uppgifter är att se till att dessa barn får ett gott mottagande i skolan.

Placeras i en klass direkt

Nyboda skola hade tidigare särskilda mottagningsklasser. Men i dag är det direktplacering som gäller. Det betyder att barnet placeras i en ordinarie klass på en av grundskolorna i Tyresö. Barnet får läsa svenska som andraspråk (som är ett eget ämne) och i övriga ämnen får barnet hjälp med studiehandledning på modersmålet av en modersmålslärare för att hänga med i undervisningen. Så ser det ut för yngre barn, upp till årskurs 6.

– Nyanlända barn i årskurs 7–9 går också i vanlig klass, och dessutom läser de i en så kallad introduktionsgrupp två halvdagar i veckan. Introduktionsgrupper finns på Nyboda skola. Där får eleverna grundkunskaper om svenska begrepp och om den svenska skolan. I mindre grupp, 10-15 elever, får de chansen att komma igång med att prata svenska, berättar Lotta Strand.

Lotta Strand är glad över att alla grundskolorna i Tyresö är så engagerade i att ta emot nyanlända elever.

– Det är bra för de nyanlända att hamna tillsammans med elever i vanliga klasser, där det svenska språket används både formellt och informellt. Det ger en bättre integrering än när de går i mottagningsklass år efter år där fokus ligger på att lära sig svenska.

– Eleverna behöver även utveckla ämneskunskaper i övriga ämnen. De behöver utmaningar på sin kunskapsnivå under tiden som deras svenska utvecklas. Att undervisa nyanlända elever är en utmaning och kräver nya arbetssätt som utvecklar både språk och ämneskunskaper, säger Lotta Strand.

Fler skolor tar emot nya elever

Tove Risberg med elever på Tyresö skola_Foto Håkan Lindgren
Vanliga klasser är bästa sättet att integrera nya elever. Bilden är från Tyresö skola. Foto Håkan Lindgren

Tidigare kom eleverna framför allt till Nyboda skola och de andra skolorna i centrum. Men sedan i höstas har även Tyresö skola och Strandskolan tagit emot nyanlända. Det beror delvis på att det har tillkommit både familjehem och hem för vård och boende i andra delar av kommunen.

Lotta Strand märker att det finns mycket välvilja på skolorna även om de inte har lika stor erfarenhet av integration som på Nyboda skola. De nyanlända eleverna får faddrar, och skolorna gör sitt allra bästa för att bädda för god integration. Flera skolor har haft kompetensutveckling i dessa frågor.

– Men visst frestar det på i organisationen på alla nivåer och särskilt för lärarna. I höstas, när det varje vecka kom nya elever och elevgrupperna förändrades hela tiden, var det frustrerande både för elever och lärare. Det finns stora behov av elevvårdande personal. Vi har brist på lärare i svenska som andraspråk och även modersmålslärare i vissa språk, trots en del nyrekrytering.

För kort tid för att nå målen

Lotta Strand vet hur svårt det är för lärarna att hinna ge alla elever – nya och gamla – det stöd och de kunskaper de behöver.

– Det är inte problemfritt. De nya eleverna som kommer på högstadiet ska på "hur kort tid som helst" skaffa sig många nya kunskaper. Många lyckas inte nå målen och få betyg i alla ämnen – tiden är för kort.

De som börjar i svensk skola i åttan eller nian och har god skolbakgrund från sitt hemland lämnar i allmänhet grundskolan med betyg i några ämnen. Nästa steg blir språkintroduktionsprogrammet på gymnasiet. Där går cirka 60 elever.

Kan en nyanländ elev få gå om en klass för att skaffa betyg i fler ämnen?
– Vi gör en bedömning från person till person när vi först placerar in eleverna. Mycket beror på vilken skolbakgrund de har. Vi har till exempel en elev som skulle placerats i en åttondeklass, men vi satte henne i en sjundeklass och det har gått bra – på två år har hon utvecklats väldigt mycket, säger Lotta Strand.

Skolans viktigaste uppgift är att ge eleverna kvalificerad undervisning men en förutsättning för det är ett gott mottagande och ett gott bemötande. Till en början är det viktigaste att de kommer till skolan och får struktur på sin vardag.

– Välkomnandet och en trygg vardag måste vara utgångspunkten, säger Lotta Strand. Har vi den ambitionen och lyckas med det så har vi skapat en god lärandemiljö där eleven kan få växa och få en fortsatt god skolgång.

– Det finns många utmaningar men jag ser många nöjda elever, vilket betyder att det görs ett fantastiskt fint arbete ute på skolorna.

 

Fakta om nyanlända barn

  • I Tyresös grundskolor finns nyanlända barn från många olika länder, till exempel Latinamerika, Eritrea, Bulgarien, Ungern, Thailand och Polen. Vissa barn har kommit som flyktingar med sina familjer, andra är här på grund av att de har någon släkting här (anhöriginvandring).
  • De flesta ensamkommande kommer från Afghanistan, ofta via Iran.
  • 2014 kom 60 barn, varav 16 ensamkommande
  • 2015 kom 74 barn, varav 33 ensamkommande

Publicerad av: webmaster@tyreso.se

Senast uppdaterad: 2016-03-07

Högermeny