Gillar eleverna skolmaten? Ett sätt att få svar på frågan är att mäta hur stort matsvinnet i skolorna är. Tyresö har gjort återkommande undersökningar av matsvinn i samtliga kommunala skolor. Undersökningarna ger underlag för utvecklings- och kvalitetsarbete av skolmaten.
Efter den första rapporten beslöt barn- och utbildningsnämnden att Tyresös skolmat ska följa Livsmedelsverkets riktlinjer. Sedan dess har husmödrarna utbildats i dessa riktlinjer och en rad förbättringar har genomförts: salladsborden har utökats, eleverna kan välja mellan två rätter och flera skolkök och matsalar har byggts om. På gymnasiet har schemat från och med innevarande läsår lagts om så att köer och stress på lunchrasten minimeras.
Den mängd mat per tallrik som kastas har inte minskat sedan mätningarna började, men data från undersökningarna har väglett utvecklingen av skolmåltiderna.
Skolmatsdebatt i media
Naturvårdsverket har skrivit en rapport, ”Minskat svinn av livsmedel i skolkök”, som har fått uppmärksamhet i media. Svenska Dagbladet uppmärksammade i slutet av augusti 2009 Tyresös arbete för att minska mängden rester på tallriken. Orsaken till att just Tyresö uppmärksammas beror på att Tyresö presenterade sin första undersökning om hur mycket eleverna i de kommunala skolorna äter och slänger med rapporten ”Ingen mat är näringsrik förrän den är uppäten” 2002. Rapporten finns som referenslitteratur i Naturvårdsverkets rapport.
Slutsatser från Tyresös mätningar av matsvinnet
Den senaste undersökningen av Tyresöelevernas matvanor gjordes våren 2008. Det var stora skillnader i tallrikssvinn mellan årskullarna av elever. På Fårdala skola (F-5) skrapade eleverna av strax under 3 procent av den mat de lagt upp åt sig på tallriken, medan motsvarande siffra på gymnasiet var nästan 20 procent.
Generellt kan man utläsa att de yngsta eleverna äter upp mest på sin tallrik, och ju äldre eleverna blir desto mer slänger de. Detta kan bero på att de yngre eleverna oftare sitter tillsammans med sina lärare och att de vuxna har en mer uppfostrande inställning vid måltiderna i F-5 skolorna än på gymnasiet.
Ett problem på gymnasiet är att det ofta blir kö till matsalen. Därför tar elever ibland en överdrivet stor portion för att slippa köa en gång till om de vill ha mer. Köerna kan också skapa en stress som gör att eleverna ibland inte hinner äta upp i lugn och ro. Inför läsåret 2009-2010 har schemaläggningen på gymnasiet gjorts om så att belastningen på matsalen blir jämnare. Vid nästa mätning av tallrikssvinnet kan man utläsa om detta gett en positiv effekt.
"Pommes frites-kartor" för Kumla och Nyboda
En av Svenska Dagbladets artiklar i serien handlade om att ”Skolans läge på pommes frites-kartan kan få betydelse för betygen”.
Bakgrunden är att Tyresö högstadieskolors kafeterior tävlade om mest hälsosamma utbud under läsåret 2006–2007. Inför tävlingen gjorde kommunens mät- och kartavdelning två ”pommes frites-kartor”, en för Kumla skola och en för Nyboda skola.
Inom en kilometers radie från Nyboda skola fanns 15 caféer, 12 restauranger, 2 pizzerior, 8 kiosker, 12 livsmedelsaffärer, 3 gatukök och 2 servicebutiker.
På samma avstånd från Kumla skola fanns det 6 restauranger, 1 kiosk, 2 livsmedelsaffärer, 1 gatukök, 2 pizzerior och 1 servicebutik.
Det uppenbart att skolorna har svårare att locka elever att handla nyttigt i skolkafeterian om det finns snabbmatskonkurrens precis om hörnet. Kafeteriornas resultat bedömdes därför utifrån både konkurrenssistuationen och de nyttofrämjande aktiviteter som de elelver och kafeterians personal genomfört. Tävlingen ledde till att kafeteriorna ökade utbudet av frukt och mörkt bröd och att läskedrycker togs bort ur sortimentet.
Fickpengar går till snabbmat
Även skolmatsalen konkurrerar med gatukök, kiosker och kaféer. Skollunchen kan ratas när en pommes frites-portion kostar 5 kronor. Ju äldre eleverna blir desto oftare väljer de att lägga sina fickpengar på snabbmat och godis i stället för att äta den näringsriktigare skollunchen.
Upp till och med årskurs 5 får eleverna inte lämna skolans område på rasterna vilket gör att alla äter skollunchen.
Pommes frites-kartorna har inte använts för att belysa betygsnivån i de olika skolorna, men självklart påverkar matvanor elevers förmåga till koncentration under skoldagen.
Jämförande mätningar
Undersökningen ”Svinn i storhushåll” från 2002 visade att cirka 10 procent av upplagda portioner slängs som tallrikssvinn i både restaurang, storhushåll (sjukhus) och skolor. Mat som slängs i hushållens soppåsar är cirka 5 kg per vecka. Över hälften av hushållens matavfall var fortfarande ätbart och slängdes i onödan. I en plockanalys av hushållssopor i Tyresö våren 2008 visade det sig att 35 procent av soporna var organiskt avfall.
Undersökningar av matsvinn i skolor eller årskurser i andra kommuner visar att mängden svinn varierade mellan 5–80 gram per portion. Variationerna kan bero på vilken maträtt som serverades, vad som ingår i mätningen (om exempelvis servetter eller mjölk också kastas i hinken), skolans förutsättningar (exempelvis trängsel) samt elevernas och personalens attityder. På Tyresö gymnasium vägde tallrikssvinnet i genomsnitt 62,5 gram per portion.