Tyck till om tyreso.se

Folkhälsoarbetets historia

Det svenska folkhälsoarbetet har en historia sedan 1700-talet. Under 1800-talet gjordes stora folkhälsopolitiska insatser med vaccinationer och kamp mot spriten.

Hälsa är ett mycket angeläget mål för de flesta människor.

Att främja hälsa är bättre än att behandla i efterhand.
Folkhemsideologin kännetecknades av reformer som stödde barnfamiljer, bygget av hälsosamma bostäder och arbetet för god hygien. Under efterkrigstiden fanns en stark tro på sjukvård och medicinsk utveckling. Mot slutet av 1900-talet kommer det förebyggande synsättet alltmer fram och 2000-talet inleds med att nationella folkhälsomål antas. Arbetet med en genomtänkt folkhälsopolitik tar form. Den svenska hälsoutvecklingen ligger bra till på vissa områden.

Medellivslängden har ökat till ca 80 år. Spädbarnsdödligheten hör till världens lägsta och antalet barnolycksfall är lägst i världen. Men den psykiska hälsan försämras, särskilt bland ungdomar och yngre vuxna. Det sker också en kraftig ökning av sjukskrivningar, särskilt bland kvinnor. Det uppstår stora sociala hälsoklyftor mellan olika grupper av befolkningen. Övervikt och bristande motion påverkar och skapar många sjukdomstillstånd.

Folkhälsoarbetet kan delas in i två synsätt:
1) Det sjukdomsförebyggande synsättet bygger på kunskap om vad som orsakar sjukdom. Åtgärder kan vara att med olika medel undanröja risker - förmå människor att ändra livsstil eller förändra miljön.

2) Det hälsofrämjande synsättet bygger på att stödja de förhållanden som främjar hälsa och välbefinnande. Det kan vara möjligheten att påverka sitt eget liv, variation, lagom påfrestning i arbetslivet, goda sociala relationer eller en skola som ger livskompetens.

Sociala och ekonomiska villkor
Arbetsmiljö och levnadsvanor har sannolikt störst betydelse för utvecklingen av människors hälsa och ohälsa. Folkhälsoarbetets fokus har under senare år förskjutits från medicinsk specialisering mot social helhet och ett tvärsektoriellt arbete, - från levnadsvanor mot levnadsvillkor, - från riskgrupper mot stödjande miljöer och - från målgrupper till arenor för folkhälsoarbete.


Publicerad av: Mette Kjörstad

Senast uppdaterad: 2016-04-15

Högermeny