Tyck till om tyreso.se

Servitut, gemensamhetsanläggning & arrende

Ibland är det nödvändigt att förbättra en fastighet genom att tillföra funktioner och därigenom lösa behov som inte kan tillgodoses inom fastighetens egna gränser. Det kan röra sig om rätt till utfartsväg, parkeringsplats eller rätt till vatten. Detta kan ske genom att man inrättar servitut eller skapar andra rättigheter. För frågor om servitut eller lantmäteriförrättningar kontakta Lantmäteriet, vardagar 9.00 - 16.00, telefonnummer 0771 63 63 63.

Här finns de vanligaste rättigheterna kort sammanfattade:

 

Servitut

Ett servitut innebär att en fastighet (den härskande) har rätt att utnyttja en annan fastighet (den tjänande) på något sätt på obestämd tid. Det kan till exempel gälla utfart eller att dra en ledning på en annan fastighet. Servitut reglerar rättsförhållande mellan fastigheter oberoende av ägare.

Servitut kan bildas antingen genom lantmäteriförrättning (officialservitut) eller genom privata avtal (avtalsservitut). Ett avtalsservitut behöver uppfylla vissa formkrav som finns definierade i jordabalken. En stark rekommendation är också att skriva in avtalsservitut i fastighetsregistret hos inskrivningsmyndigheten.

 

Gemensamhetsanläggning

En gemensamhetsanläggning är en anläggning, av stadigvarande betydelse, som ska användas av flera fastigheter och den förvaltas av fastighetsägarna. En gemensamhetsanläggning regleras i anläggningslagen och skapas av lantmäteriet genom en anläggningsförrättning. Gemensamhetsanläggningar kan till exempel innehålla väg, parkmark, grönområde, garage, tvättstuga samt vatten- och avloppssystem.

 

Nyttjanderätt och Arrende

Nyttjanderätt innebär att någon har rätt att använda ett område på ett visst sätt. Nyttjanderättsavtal reglerar rättsförhållandet mellan två parter och kan innebära att den ena parten får en exklusiv rätt till det upplåtna området (helnyttjanderätt) eller endast rätt att utnyttja området i visst hänseende (partiell nyttjanderätt). I svensk rätt räknas hyra, arrende och tomträtt som helnyttjanderätt. Hyra avser upplåtelse av hus eller del av hus mot ersättning. Arrende avser upplåtelse av mark mot ersättning. Det finns fyra olika typer av arrende.

Olika typer av arrenden

 

Jordbruksarrende kännetecknas av att marken ska användas för traditionellt jordbruk.

Bostadsarrende används främst för fritidsbostäder av lägre kvalitet. Hit räknas också så kallade kolonilotter. Arrendatorn har också rätt att uppföra och bibehålla byggnad på marken. Byggnaden eller anläggningen är då inte tillbehör till fastigheten utan de är arrendatorns egendom.

Anläggningsarrende avser näringsverksamhet på arrenderad mark. Arrendatorn har rätt att uppföra och bibehålla byggnad på marken. Byggnaden eller anläggningen är då inte tillbehör till fastigheten utan de är arrendatorns egendom.

Lägenhetsarrende är den allmänna formen, det vill säga de arrenden som inte kännetecknas av någon av de ovanstående. Det kan gälla arrende av en bit mark att använda som parkeringsplats eller liknande.

En nyttjanderätt innebär en långtgående inskränkning av hyresvärdens och jordägarens frihet att förfoga över sin egendom. Därför finns maximigränser för hur långa nyttjanderättsupplåtelser får vara. Regleringen innebär att längsta avtalstid är 25 år i detaljplanerat område och 50 år utanför, eller för arrendatorns eller hyresgästens livstid.


Publicerad av: philip.paluchiewicz@tyreso.se

Senast uppdaterad: 2014-09-30

Högermeny

Relaterad information