Tyck till om tyreso.se

Frågor och svar om snöröjningen

Vid kraftigt och ihållande snöfall läggs resurserna på att hålla bussgator öppna. Det innebär att plogarna måste börja om med bussgatorna gång på gång innan de kommer till lokalgatorna.

 

Frågor och svar

  • När påbörjas snöröjningen?

    Vilka insatser som görs baseras på vädret samt prognoser från meteorologer på SMHI, som vi har kontinuerlig kontakt med. Vägar och gångbanor snöröjs vid 5 cm snödjup. Framkomligheten ska vara godtagbar på samtliga vägar senast 15 timmar efter att ett (normalt) snöfall upphört. Vid fortsatt snöfall pågår arbete med snöröjning hela tiden.

  • När sandar och saltar man?

    Saltar gör vi i endast på bussgator, regionala gång- och cykelvägar samt på utsatta ställen. Vid temperaturer under minus 9 grader används inte salt, då sandar vi. I övrig halkbekämpning och på övriga vägar (lokalgator) använder vi bergflis. Branta backar och korsningar prioriteras.

  • Vem ansvarar för vägarna där jag bor?

    • Trafikverket ansvarar för Gudöbroleden samt Tyresövägen fram till rondellen vid Bollmora allé.
    • Vägföreningarna i Tyresö anlitar kommunen för snöröjning, förutom Kalvnäsets samfällighet (Solberga och Bergholm) som sköter sin egna vägar.
    • Bostadsrättsföreningar och hyresrättsbolag har hand om sin egen snöröjning.
    • Stockholms stad sköter Skrubba Malmväg samt vägarna i Skrubba industriområde.
    • Se vem som sköter gatorna i våra centrumområden
  • Vilka maskiner används?

    Vid snöplogningen används en rad olika fordon som kan förses med plog.

    Plog
    Vi får ibland frågor om varför plogen inte fälls ända ner. Plogen släpps ner med egen tyngd och består av två sektioner där plogstålen byts när de slitits ut. Bladen är fjädrade så att det inte blir tvärstopp vid ojämnheter som isklumpar, vägbrunnar och annat.

    Väghyvel
    Det är bara väghyvlar som med sin tyngd av cirka 20 ton kan skrapa helt rent. Det finns få väghyvlar att tillgå i länet. I december 2012 har Tyresö kommun två stycken inhyrda som kör där de behövs bäst.

    Traktor
    Mindre traktorer används för småvägar och gångbanor. De kan både ploga och flytta snö med skopa.

    Skador på staket, brevlåda eller häck
    Placera inte staket, häck eller brevlåda på kommunens mark eller tomtgräns, om du gjort det så kan du inte räkna med ersättning om den skadas vid snöröjningen. Titta i webbkartan vart din tomtgräns går. Sök på adress eller fastighet.

  • Vilka vägar prioriteras?

    Framkomligheten för kollektivtrafiken samt gång- och cykelvägar i centrumområdena prioriteras.

  • När kommer ni till min gata?

    Om det snöar intensivt och blåsten är hård och vägen snöar igen, kan det ibland se ut som om ingen snöröjning skett. Kontakta Servicecenter 15 timmar efter avslutat snöfall eller om situationen är akut. Alla fordon är utrustade med GPS, så vi kan enkelt se vart plogbilarna har varit.

  • Mitt avfallskärl är inte tömt på grund av vädret, vad gör jag?

    Vid utebliven hämtning kontakta Servicecenter och håll dig uppdaterad på hemsidan.

  • Min infart är igenplogad! Tar ni bort snövallen?

    Som fastighetsägare måste du räkna med att själv bryta igenom vallen vid din infart. Vårt främsta mål är att hålla vägar samt gång- och cykelbanor fria från snö och halka.

  • Vem kan hjälpa mig med snöskottning?

    Om du behöver hjälp med snöskottning så finns det privata trädgårdsfirmor, marktjänstföretag och liknande företag som kan hjälpa dig mot betalning. Vissa privata anordnare inom hemtjänsten erbjuder tilläggstjänster, exempelvis snöskottning, som du som kund betalar själv.

  • Var kan man hämta sand för husbehov?

    Privata fastighetsägare kan köpa sand på de stora byggvaruhusen.

    Sandlådorna ute i kommunen har tagits bort. Det beror på att sanden hämtades och användes på privata uppfarter och därför var lådorna ofta tömda på sand när den behövdes i exempelvis backar. 

  • Varför är inte trottoaren snöröjd?

    Det finns fler förklaringar, till exempel felplacerade avfallskärl som stått i vägen för plogbilen eller felparkerade bilar. Finns det dubbla gångbanor efter en väg plogas endast den ena sidan, grundprincipen är att vi plogar den sidan där gatubelysning finns, vilket innebär att vissa fastighetsägare får snö överplogad på sin sida. Lokala avvikelser kan förekomma.

  • Sätter snöröjaren ner bladet helt i backen vid plogningen?

    Snöplogarna har fjädrande skär för att förhindra skador på såväl gator som maskiner och maskinförare. Fjädringen gör att plogbladen inte kommer igenom hårt packad snö. Snön blir oftast hårt packad och tillkörd eftersom vi inte kontinuerligt plogar och saltar under ett snöfall, utan väntar till ett visst snödjup har uppnåtts innan vi påbörjar snöröjningen. Väghyvlar är de enda maskiner som kan riva bort tillpackad snö och is, inte vanliga snöplogar.

  • Varför är det gropar, is och spår i gatan?

    Vid ihållande snö och hård vind är det vanligt att vägarna driver igen efter att plogbilen har passerat. Trafik kan hinna packa snön så hårt att plogbilen inte förmår att ta bort all snö när den plogar nästa gång. När detta upprepas flera gånger uppstår spår/gropar i körbanan. För att få bort detta krävs väghyvlar. När det blir varmare så moddas snön upp ju fler bilar som kör på gatan och det blir spårigt, då moddar vi av. Ibland måste vi modda av en väg flera gånger under samma dag.

  • Vad kostar en snöröjningsinsats?

    Vid ett normalt snöfall (inte klass 1 eller 2) kostar en insats ungefär 250 000 kronor per dag, när både egen personal och entreprenörer är igång. När samtliga resurser är ute och arbetar är det sammanlagt 35 maskiner (traktorer, plogbilar, väghyvlar, snöslungor samt sand/saltbilar) ute på kommunens vägar.
    Klass 2 snöfallet i december 2012 kostade under de första fem dagarna ungefär 2 miljoner.

  • Vilka resurser läggs på snöröjningen?

    Det finns en budget för snöröjningen men inget tak. Det kostar helt enkelt vad det kostar beroende på hur mycket snö som faller. Det är inte ekonomiskt försvarbart att dimensionera för extrema situationer. Men vid extrema snöfall sätts även icke-kontrakterade resurser in. Då även kringliggande kommuner drabbas av snöfallet finns det få extra plogbilar att tillgå.

    Budgeten för 2015 är 13,2 miljoner kronor. Våra entreprenörer får ersättning för att de håller jour, jourkostnaden är 2,5 miljoner kronor per år.

  • Får kommunen lägga snö på privat mark?

    Kommunen lägger endast snö på kommunalägd mark eller vägmark, eller annat enligt avtal.

  • Mitt staket har blivit skadat, vem betalar?

    Skador på staket, brevlådor och häckar i samband med snöröjning

    Har du fått en skada på din egendom, titta i webbkartan och sök på din fastighetsbeteckning för att se om ditt staket eller din häck står på din tomt eller på kommunens mark. Står den på din tomt så kan du anmäla detta till oss, läs informationen i bifogad länk. Observera att blanketten måste skrivas ut, skrivas under och skickas in. 
    Skadeanmälan 

    Ur väghållningen juridik
    ”Om skada uppstår av att upplogade snömassor genom sin tyngd eller på annat sätt pressar sönder till exempel ett staket, blir väghållare normalt inte ersättningsskyldig. Den fastighetsägare som sätter upp ett staket på tomtgränsen måste räkna med att det blir utsatt för påfrestningar vid snöröjning samt får se till att staketet är så kraftigt att det står emot snömassorna”


Publicerad av: liselotte.anglen@tyreso.se

Senast uppdaterad: 2016-07-14